Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Göteborgs centralstation

Koordinater:57°42′32″N11°58′23″Ö / 57.709°N 11.973°Ö /57.709; 11.973
Från Wikipedia
Göteborgs Centralstation
Göteborgs centralstation, huvudbyggnaden motDrottningtorget
Stationsinformation
OrtGöteborg
Öppnade1858
Trafikeras avSJ AB
Öresundståg
Vy
Västtrafik
Tågab
VR Snabbtåg Sverige
ÄgareJernhusen
ArkitektAdolf W. Edelsvärd[1][2]
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Antal spår16
Spår under jord4 (under byggnation)
Passagerare per år32,8 milj (90 000/dag)
Förbindelser
Övriga trafikslag3. BussNils Ericsonterminalen
3. BussCentralstationen
4. SpårvagnCentralstationen


4. SpårvagnNordstan
Anslutande linjer2. TågPendeltåg, Regionaltåg, Fjärrtåg
Västra stambanan
Bohusbanan
Norge/Vänerbanan
Västkustbanan
Kust till kust-banan
Föregående stationHaga från 2030
Efterföljande stationYtterby
Gamlestaden
Sävenäs
Liseberg
Läge
Höjdläge3m ö.h.
Koordinater57°42′32″N11°58′23″Ö / 57.709°N 11.973°Ö /57.709; 11.973
StationssignaturG
Karta
Invigningen i oktober 1858
Västra entrén till centralstationen
Centralstationen och Nils Ericsonterminalen från luften 2013
Nattbild utanför Centralstationen

Göteborgs centralstation är centrum för den spårburnakollektivtrafiken iVästra Götalandsregionen.[3]Göteborgs pendeltåg, regionaltåg samt fjärrtåg till stora delar avSverige utgår härifrån, varje dag passerar här över 90 000resenärer och cirka 32,8 milj per år.[4] Centralensstationssignatur är G eftersom den var den första statsbanestationen som började på bokstaven G. Centralstationen ägs och förvaltas av statligaJernhusen.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Bakgrund, första stationshuset

[redigera |redigera wikitext]

På 1830- och 1840-talen börjadejärnvägar byggas i en del länder i Europa, men i Sverige tvekade man inför kostnaderna. I början av 1850-talet beslutade dock staten att anlägga några huvudbanor, bland annat Göteborg–Stockholm. Denna järnvägs första sträcka var Göteborg–Jonsered som invigdes den 1 december 1856,[5] en av de första i Sverige.

MellanGöta älv och den gamla landsvägen, byggdes det första stationshuset — provisoriskt till att börja med — och hit flyttade 1855 en tillförordnad stationschef, en maskiningenjör, en tillförordnad bokförare, en biljettförsäljare samt en tillförordnad konduktör. I ett hus vidLilla Bommen inrättades "JernvägsBureaun" med chefen, översteNils Ericson samt två ingenjörer, en kamrer, en materialförvaltare, en ritare, två bokhållare och en vaktmästare. I Hypoteksföreningens hus vidGustaf Adolfs torg inhystes kassören, det juridiska ombudet samt läkaren. Sammanlagt sexton personer, fördelade på tre byggnader. Två spår ledde in till bangården och ett spår var utdraget till Lilla Bommens hamn.[6]

Nuvarande byggnaden

[redigera |redigera wikitext]

Stationshuset är byggt på resterna avbastionenJohannes Rex ochravelinenPrins Fredrik,utanverk till den tidigarestadsmuren. Det gamla kvartersnamnet varKvarteret 9 Nye Port, och det nuvarande är kvarteretDrottningtorget. Centralstationen hette ända in på 1900-taletStatens järnvägsstation,[7] för att kunna skilja den från Göteborgs tre övriga järnvägsstationer.[8] På centralstationens plats stod tidigareBlomster-Jöran, det var namnet ifolkmun på denskampåle som fanns utanför det dåvarandelänshäktet.

Byggnaden uppfördes för Västra stambanan 1856–1857, efter ritningar avAdolf Wilhelm Edelsvärd,[9] känd som chefsarkitekt förStatens Järnvägars arkitektkontor 1855–1895. Från början fanns det i stationsbyggnadens bottenvåning en stor vestibul och två väntsalar samt restauranger; en för första och andra klass och en för tredje klass. Här fanns även rum för polis samt ett diligenskontor. I den norra delen av stationsbyggnaden var det en banhall där tågen körde in och passerade ut på den nuvarandeNils Ericsonsplatsen. Norrut fanns det verkstäder och godsmagasin samt ytterligare spår. Av byggnadens utsmyckningar togs mycket bort på 1870-talet då huvudbyggnadens tak ändrades och fick sin nuvarande branta form.[10]

Ombyggnad, utveckling

[redigera |redigera wikitext]

År 1923 byggdes stationen om och utökades. Arkitekt varFolke Zettervall, som då blivit SJ:s arkitekt.Vestibulen mot Drottningtorget blev då biljetthall och den stora banhallen inreddes som vänthall. Den 14 mars 1923 eldhärjades centralstationen svårt och stora skador uppstod, vilket var extra olyckligt eftersom byggnaderna renoverats inför mottagandet av alla resande tillJubileumsutställningen i Göteborg som öppnade den 8 maj samma år.[11] Byggnadenstaxeringsvärde 1889 var 500 000 kronor.[12]

  • Banhallen från 1856, ombyggd 1923 till vänthall med namnet Centralhallen.
    Banhallen från 1856, ombyggd 1923 till vänthall med namnet Centralhallen.
  • Centralhallen
    Centralhallen
  • Yttre hallen mot Nils Ericsonterminalen
    Yttre hallen mot Nils Ericsonterminalen
  • Centralhallen mot Yttre hallen
    Centralhallen mot Yttre hallen

De första åren användes stationen bara av den statliga Västra stambanan. 1909 leddes trafiken på Bohusbanan dit, då dess bro över Göta älv var klar.[13] År 1930 tillkom persontrafiken för Bergslagsbanan, Boråsbanan och Västkustbanan, vilka dittills hade använtBergslagsbanans station. Det var vid anslutandet av dessa banor 1930 som stationen blev encentralstation. Mellan 1928 och 1930 utvidgades centralstationen för att den nya trafiken skulle få plats. Bland annat uppfördes en tvärställd byggnad, den så kallade Yttre Hallen, vänd mot järnvägsspåren, ritad av Zettervall. Ut mot perrongerna dekorerades väggarna med målningar avFilip Månsson som föreställer järnvägslinjer som utgick från Göteborg.[14] Efter 1930 gjordes flera ändringar och en restaurang har byggts ut mot Drottningtorget.

Utbyggnadsplaner

[redigera |redigera wikitext]

Diskussioner har förts om att flytta eller bygga om dagens centralstation. På 1930-talet fördes diskussioner om att bygga en ny centralstation på den gamla obebyggda tomten intillGårda, kalladTegelbruksängen, efter det tegelbruk som legat där fram till 1850.[15] Meningen var redan då att bygga bortsäckstationen och få genomgående trafik mellanVästra stambanan ochVästkustbanan vidare skulle närbelägna Boråsbanan (nuvarande del avKust till kust-banan) ochBohusbanan ansluta hit. Men av järnvägsbyggande på denna plats blev det ingenting, istället byggde man senare en stor idrottsarena på denna plats,Ullevi.

På 1940-talet fanns det långtgångna planer på totalrivning av stationen. Alternativet var då ett femvånings funkisbygge i anslutning till etthotell med 15 våningar. När Bergslagernas Järnvägar förstatligades 1947 utlovades ett hotell vid centralstationen, och i samband med dessa planer diskuterades en rivning av den yttre hallen från 1930. En proteststorm satte dock stopp för detta. Anledningen var de fem[14] stycken 30kvadratmeter stora målningar, föreställande de fem samlokaliserade järnvägarna från Göteborg. De var målade av Filip Månsson direkt på väggen och gick endast att rädda genom att hallen fick stå kvar.

Senare år, övrigt

[redigera |redigera wikitext]

År 1993 restaurerades centralstationen och 2000 började Centralhuset att uppföras, vilket var klart 2003.[16]

Tidigare fanns det även ettlokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället iSävenäs. Under 1800-talet passerade över en miljon svenskar byggnaden på sin väg tillhamnen och vidare tillAmerika.

I centralsstationsområdets sydöstra del ligger före dettaVästgötabanans stationshus (uppfört 1931), ett fyravåningshus i gult tegel. Cirka 300 meter norr om centralstationen ligger det tidigarestationshuset för Bergslagsbanan (uppfört 1881).

Bevarande

[redigera |redigera wikitext]

Centralstationens äldre del ingår i Göteborgs kommunsBevaringsprogram 1975 och 1987 samt är utpekad somriksintresse för kulturmiljövården enligt de bestämmelser om numera återfinns i 3 kap 6 §miljöbalken[17]. Stationen ärbyggnadsminne sedan 1 januari 2001 med fastighetsbeteckningenGullbergsvass 17:3. Den var tidigare statligt byggnadsminne sedan 21 augusti 1986.[18]

Trafik och terminaler

[redigera |redigera wikitext]

Tågen till centralstationen kommer från fem olika järnvägslinjer:

Tidigare har även densmalspårigaVästgötabanan ankommit och avgått härifrån.

Idag har Göteborgs centralstation 16 spår som slutar vid stationshuset, en så kalladsäckstation, detta innebär att alla tåg som ska vidare måste vända efter att de stannat i Göteborg. För att slippa detta skaTrafikverket genomföra det stora järnvägsprojektetVästlänken.

Spåren tillåter olika längd på tågen. Spår 1-2 har 280 meter, spår 3-4 380 m, spår 5 280 m, spår 6 320 m, spår 7-8 420 m, spår 9-10 230 m, spår 11 190 m, spår 12-14 170 m och spår 15-16 230 m.

Valet av spår för de olika tågen beror mest på vilken bana tåget kommer ifrån eller ska gå till. På så sätt undviker man att tåg till olika banor korsar varandras väg. Följande princip gäller:Alingsåspendeln, spår 1-2. Tåg mot Västra stambanan, spår 3-7. Tåg motBohusbanan ochNorge/Vänerbanan, spår 8-9,11-12.Alependeln, spår 10. Tåg motVästkustbanan ochKust till kust-banan, spår 12-14.Kungsbackapendeln, spår 15-16. Detta är tumregler, och kan avvika.

Resecentrum Göteborg

[redigera |redigera wikitext]

Benämningencentralstationen används vanligen om den ursprungligajärnvägsstationen medan benämningenCentralhuset används för att beskriva centralstationen och den hotellbyggnad som blev klar2003. Ägarna till de olikabyggnaderna runt Göteborgs centralstation har gått samman och kallar dem med ett gemensamt namn förResecentrum Göteborg. I närheten avstationen finns affärscentrumetNordstan och en större knutpunkt förspårvägen;Drottningtorget.Drottningtorget passeras av de flesta av stadens spårvägslinjer och några busslinjer. Här vänder ävenLisebergslinjen.

  • Yttre hallen
    Yttre hallen
  • Tågtavlan i Yttre hallen
    Tågtavlan i Yttre hallen
  • Yttre hallen med Filip Månssons målningar på väggen.
    Yttre hallen med Filip Månssons målningar på väggen.

Centralhuset är ett byggnadskomplex som byggts samman med centralstationen. Här finns flera butiker, restauranger, hotelletFirst Hotel G, huvudkontoret för klädkedjanLindex och diverse service.NCC som anförtroddes byggnationen av Centralhuset utlyste en internationell arkitekttävling, och det vinnande förslaget kom från arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb A/S frånOslo. Projektet kostade över 600 miljoner kronor och 2008 arbetade ungefär 500 personer här. Byggnadens totala storlek är 34 000 m².[källa behövs]

Nils Ericsonterminalen

[redigera |redigera wikitext]

Nils Ericsonterminalen är en bussterminal som ligger i anslutning till Göteborgs centralstation för järnvägstrafik och Centralhuset, Göteborg.[19][20] Från terminalbyggnaden avgår Västtrafiks bussar till olika delar av länet utanför Göteborgs stad, inkl flygbussar, och numera även fjärrbussar. Härifrån avgår bussar till hela Sverige och övriga Europa med bussbolagenNettbuss,Flixbus med flera. Det går omkring 1 000 avgångar per dag.Åkareplatsen resecentrum nära centralstationen byggdes 2018 och har vissa regionbusslinjer.

Centralstationen spårvagnshållplats

[redigera |redigera wikitext]

Drottningtorget framför Centralens huvudentré trafikerar ett flertalspårvagnslinjer. Här finns ocksåPressbyrån ochVästtrafiks kundservice. SpårvägssällskapetRinglinien har sin permanenta hållplats i vändslingan framför Hotel Eggers, och härifrån kan man sommar- och jultid åka med gammalspårvagn tillLiseberg, påLisebergslinjen. Hållplatsen invigdes 1881 för hästspårvagnar och 1902 började elektriska spårvagnar att trafikera. Centralstationen är tillsammans medBrunnsparken stadens största spårvagnsknutpunkter. De flesta av spårvägens linjer plusLisebergslinjen passerar dessa båda platser.

  • Centralstationen spårvagnshållplats
    Centralstationen spårvagnshållplats
Sidoperrong D
Sidoperrong C
Sidoperrong B
Sidoperrong A

Linjer

[redigera |redigera wikitext]
SJ fjärrtåg
VR Snabbtåg Sverige
Västtrafik-tåg

Göteborgs centralstation är navet i Västsverige. I tabellen nedan anges alla de linjer som har Göteborgs central som slutstation.

LinjeLinjesträckning
L57Göteborg C-Hallsberg-Örebro-Västerås-Stockholm C
L60Göteborg C-Skövde-Hallsberg-Katrineholm-Stockholm C
L62Göteborg C-Falköping-Skövde-Töreboda
L63Göteborg C-Herrljunga-Lidköping-Mariestad-Hallsberg-Örebro
L66Göteborg C-Falköping-Jönköping-Nässjö
L71Göteborg C-Karlstad-Hallsberg-Stockholm C
L72Göteborg C-Trollhättan-Vänersborg
L96Göteborg C-Alvesta-Kalmar
L97Göteborg C-Borås
L100Göteborg C-Varberg-Halmstad-Helsingborg-Lund-Malmö C-København H
L130Göteborg C-Uddevalla-Strömstad
L131Göteborg C-Alingsås
L132Göteborg C-Kungsbacka
L133Göteborg C-Älvängen
L134Göteborg C-Varberg
Vy RE20Göteborg C-Trollhättan-Öxnered-Ed-Halden-Fredrikstad-Oslo S
VRGöteborg C-Alingsås-Herrljunga-Skövde-Södertälje Syd-Stockholm C

Västlänken

[redigera |redigera wikitext]
Pågående bygge
Denna artikel eller sektion behandlar ettpågående byggprojekt.
Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.
Byggkran

Västlänken är en dubbelspårig järnvägsförbindelse under byggnation i centralaGöteborg. Tre underjordiska stationer kommer att byggas, en av dessa är en ny del av Göteborgs centralstation. Den håller på att byggas något norr om dagens stationsbyggnad och planeras öppnas i december 2026.[21] Hela Västlänken kommer dock att vara klar först 2030 och mellan 2026 och 2030 nås de nya spåren endast österifrån. Den nya stationsdelen kommer att ha fyra spår (spår 21–24) och trafikeras av pendeltåg och regionaltåg. Dagens stationsdel kommer att behållas för regionaltåg och fjärrtåg.

Den nya stationen kommer att ligga under jord, norr om Göteborgs befintliga centralstation. Stationen kommer att ha två plattformar och fyra spår, belägna cirka 12 meter under marken. Plattformarna blir 250 meter långa och 60 meter breda.[22]

Projektet leds avTrafikverket och byggnationen utförs av flera entreprenörer.[23] Bygglovet för stationen beviljades i januari 2021, och byggstart skedde 2024. Stationen planeras öppna i december 2026 som en ändstation, och 2030 som en genomgångsstation med trafik vidare tillHaga ochKorsvägen närVästlänken är fullt utbyggd.[24]

Den nya stationsdelen kommer att ha tre huvudentréer. Den östra entrén leder tillPark Central, en ny kontorsbyggnad intillRegionens Hus. Västra entrén får två uppgångar: en iNordstan och en näraLilla Bommen. Den största entrén,Göteborg Grand Central, ansluter till den gamla stationsdelen viaNils Ericsonterminalen.[23]

Göteborg Grand Central

[redigera |redigera wikitext]
Entrén tillGöteborg Grand Central kommer att vara belägen norr om Nils Ericsonterminalen

Den största av tre entréer till den nya stationsdelen kommer att varaGöteborg Grand Central.Jernhusen är ensam ägare av byggnaden och finansierar hela byggkostnaden på 870 miljoner SEK.[25][26] Den kommande stationen designades av den norska Reiulf Ramstad Arkitekter[27] och byggs avPeab.[28]

Byggnaden kommer att ha en yta på 15 000 kvadratmeter, varav 1 400 kvm reserveras för butiker och restauranger. Ytterligare 8 000 kvm kommer att vara kontorslokaler för cirka 700 anställda.[27] Passagerarområden kommer att ha en takhöjd på 15 m och stationens arkitektur förväntas skapa ett modernt, funktionellt och lättillgängligt nav för tåg och kollektivtrafik.[28]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Wiki Loves Monuments databas, 6 maj 2017,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Byggnader i Sverige,Statens centrum för arkitektur och design, 2024,läs online, läst: 26 september 2025.[källa från Wikidata]
  3. ^*Göteborgs centralstation, karta frånLantmäteriet.
  4. ^https://www.jernhusen.se/hitta-din-station/goteborg-centralstation
  5. ^Hallén (17 juli 2018). ”Med train till Jonsered”. Göteborgs historia.https://goteborgshistoria.com/2018/07/17/med-train-till-jonsered/. Läst 9 januari 2025. 
  6. ^Tåg 62 : SJ-utställning i Göteborg 11 maj - 15 juli, [En exposé över järnvägen igår, idag och imorgon], red. Claes Horn, Statens järnvägar 1962. Artikel: "SJ i Göteborg", s. 5, avClaes Krantz.
  7. ^”Påbörjat bygget av ett helt nytt stationshus i Göteborg | Fastighetsvärlden”. www.fastighetsvarlden.se. 4 september 2024.https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/paborjat-bygget-av-ett-helt-nytt-stationshus-i-goteborg/. Läst 9 januari 2025. 
  8. ^Hälsningar från Göteborg : göteborgska vykort 1891 - 1960, Dan Korn, Rolf Förlag, Skövde 1998ISBN 91-973575-1-0 s. 54f
  9. ^Siljevall, Anders. ”Järnvägens meste stationsarkitekt: Adolf Edelsvärd – både rationell och stilskapande”. www.byggindustrin.se.https://www.byggindustrin.se/affarer-och-samhalle/arkitektur/jarnvagens-meste-stationsarkitekt-adolf-edelsvard-bade-rationell-och-stilskapande/. Läst 9 januari 2025. 
  10. ^Linde Bjur, Gunilla (2000). Adolf Edelsvärd. Arkitekten och staden, 99-3521524-5 ; 1. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum [distributör]. sid. 44-49.Libris8379793.ISBN 91-85488-52-6 
  11. ^Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven avGöteborgs hembygdsförbund 1982 s. 92
  12. ^Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161.
  13. ^Historiskt om BohusbananArkiverad 8 augusti 2014 hämtat från theWayback Machine. och boken Sveriges Järnvägar 1906–1931, band II, sida 134
  14. ^ [ab]BERGSTRAND, BO. ”Filip Månsson – Stationsdekoratör i Göteborg”. www.alba.nu.https://www.alba.nu/alba6_98/centralen.html. Läst 9 januari 2025. 
  15. ^Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922),Faksimil 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977ISBN 91-7408-015-6 s.460
  16. ^Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003ISBN 91-89088-12-3 s. 437ff
  17. ^Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999ISBN 91-89088-04-2 s. 51
  18. ^”Göteborgs centralstation”, Bebyggelseregistret,Riksantikvarieämbetet.
  19. ^"Resecentrum Göteborg installerar utrustning för hjärt- och lungräddning", 14 oktober 2004
  20. ^"Offentliga Rummet", 2011Arkiverad 19 augusti 2011 hämtat från theWayback Machine.
  21. ^”Station Centralen”. Trafikverket. 11 augusti 2025.https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken/Vastlanken-Stationcentralen/. Läst 15 september 2025. 
  22. ^”Västlänken och Olskroken planskildhet - Teknisk Beskrivning”. trafikverket.se. 2016-02-10.https://bransch.trafikverket.se/contentassets/623cad16101d40edbc580de82cd93ee6/teknisk_beskrivning_optimized.pdf. 
  23. ^ [ab]Trafikverket (2021-09-28). ”Så blir Västlänkens station Centralen”. Trafikverket.https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken/nyheter-for-projekt-vastlanken/2024/april/upplev-station-centralen/. 
  24. ^”Västlänken klar först till jul – år 2030”. SVT Nyheter. 2024-11-27.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/vastlanken-klar-till-jul-2030. 
  25. ^”Så blir Göteborgs nya stationshus – se bilderna: "Påminner om romartiden"”. SVT Nyheter. 2023-01-31.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/se-hur-goteborgs-nya-stationshus-vantas-se-ut. 
  26. ^”Floorplans of Gothenburg Grand Central” ( PDF). Arkiverad frånoriginalet den 7 december 2024.https://web.archive.org/web/20241207135627/https://downloads.ctfassets.net/jwid3041tfk1/7xykBGME7irvySHEV4r6jN/52b9d1d5e8993636868cd651344c0285/Grand_Central_typplan.pdf. Läst 5 december 2024. 
  27. ^ [ab]”Göteborg Grand Central”. Centralstaden Göteborg.https://centralstadengoteborg.se/projekten/grand-central. 
  28. ^ [ab]Broberg, Anna (2024-07-10). ”De får bygga Göteborg Grand Central”. Branschaktuellt®.https://branschaktuellt.se/byggindustrin/217212-de-far-bygga-goteborg-grand-central/. 

Webbkällor

[redigera |redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007ISBN 978-91-85488-78-0 s. 114-115
  • Göteborg, Richard Holmström/Stig Roth 1960
  • Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1962
  • Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990
  • Linde Bjur, Gunilla (2000). Adolf Edelsvärd. Arkitekten och staden, 99-3521524-5 ; 1. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum [distributör]. sid. 44-49.Libris8379793.ISBN 91-85488-52-6 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 143-144.Libris19352952.ISBN 9789176862742 
  • Fredén, Leif (2023). Små göteborgska kuriositeter: en guide till 62 sevärdheter du annars skulle missa. Västra Frölunda: Tukan förlag. sid. 20-21.Libris4l7ptj012z5qm1bw.ISBN 9789180377010 
  • Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 31-34.Libris7677346.ISBN 91-7964-195-4 
  • Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855-1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 61-65.Libris7745510.ISBN 9185098477 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media relaterad tillGöteborgs centralstation.
Bilder & media
v  r
Centralenområdet i Göteborg
v  r
Stationer längsBohusbanan
v  r
Stationer längsKust till kust-banan
Huvudlinjen
Karlskronabanan
För lokaltågsstationer Göteborg–Borås, seVästtågen.
v  r
Stationer längsNorge/Vänerbanan
Norge – Göteborg
(OsloHalden –)EdÖxneredTrollhättanLödöse södra (endast regionaltåg) –Göteborg C
Vänergrenen
Pendeltågsstationer
ÄlvängenNolNödingeBohusSurteGamlestadenGöteborg C (Regionaltåg stannar även i Älvängen, Bohus och Gamlestaden)
För persontrafik seVy,SJ,Tågab,Värmlands regionaltåg ochVästtågen
v  r
Stationer längsVästkustbanan
För persontrafik seGöteborgs pendeltåg,Pågatågen ochÖresundståg
v  r
Stationer längsVästra stambanan
För lokaltågsstationer, seGöteborgs pendeltåg ochStockholms pendeltåg.
v  r
Göteborg
Indelning
och regioner
Sport- & kultur-
evenemang
Historia
Platser(torg,
gator och parker)
Sport-, kultur- & nöjes-
anläggningar
Byggnader
Trafik och
kommunikation
Projekt: Göteborg ·Musik i Göteborg
v  r
Öresundståg
100
90
95
v  r
Västtågen
130
131
132
133
134
72
97
62
63
65
66
67
68
v  r
Göteborgs pendeltåg
Alingsåspendeln
Kungsbackapendeln
Alependeln
Stationer under byggnad
KorsvägenFjärrtågSpårvagn ·HagaFjärrtågSpårvagn ·Göteborg C (nedre plan)
v  r
Linje 1, Göteborgs spårväg - Östra sjukhuset - Tynnered
v  r
Linje 2, Göteborgs spårväg - Högsbotorp - Mölndal
v  r
Linje 3, Göteborgs spårväg - Marklandsgatan - Kålltorp
v  r
Linje 4, Göteborgs spårväg - Mölndal - Angered
v  r
Linje 7, Göteborgs spårväg - Tynnered - Bergsjön
v  r
Linje 9, Göteborgs spårväg - Kungssten - Angered
v  r
Linje 11, Göteborgs spårväg - Saltholmen - Bergsjön
v  r
Byggnadsminnen i Göteborgs kommun
 
Centrala staden -Innerstaden
Gullbergsvass,Haga,
Inom Vallgraven,Nordstaden,
Stampen
Ahlbergska huset ·Allégården ·Bergslagsbanans stationshus ·Börsen ·Centralstationen ·Chalmerska huset ·Domkyrkobrunnen ·Engelska kyrkan ·Feskekörka ·Frimurarehuset ·Gamla begravningsplatsen vid Svingeln ·Gegerfeltska villan ·Gullbergsbrohemmet ·Hagabadet ·Kronhusområdet ·Kvarteret Bajonetten ·Kvarteret Fanjunkaren ·Kvarteret Furiren ·Kvarteret Fänriken ·Kvarteret Grenadieren ·Kvarteret Korpralen ·Kvarteret Landsknekten ·Kvarteret Löjtnanten ·Kvarteret Majoren ·Kvarteret Sidenvävaren ·Landsstatshuset ·Lilla Torget 3 ·Lilla Torget 4 ·Malmska huset ·Mariagården ·Ostindiska huset ·Posthuset ·Residenset ·Rådhuset ·Sahlgrenska huset ·Saluhallen ·Skansen Kronan ·Skansen Lejonet ·Stadshuset ·Synagogan ·Telegrafverket ·Wenngrenska huset ·Åkermanska huset
 
Övriga staden -Mellanstaden
Annedal,,Gårda,Heden,
Kommendantsängen,
Kungsladugård,Kålltorp,
Lorensberg,Majorna,Masthugget,
Olivedal,Stigberget,Vasastaden
 
Ytterstaden och skärgården
Askim,Backa,Biskopsgården,Hjällbo,Kallebäck,
Kviberg,Lindholmen,Nya Varvet,Sannegården,
Stora Känsö,Tuve,Vinga fyr,Älvsborg
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göteborgs_centralstation&oldid=58554833
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp