Göinge är ett område i nordöstraSkåne, vilket utgjorde etthärad fram till år 1637 då det uppdelades iVästra ochÖstra Göinge härad.
Göinge kan indelas i tre huvudsakliganaturtyper. De nordliga delarna hör naturmässigt till detsmåländska höglandet, de sydöstra delarna (öster omFinjasjön) till den bördigaKristianstadsslätten och i sydväst finns den så kalladeGöingeholmen, mellan Finjasjön och gränsen mot före dettaMalmöhus län, med en större andellövskog än i norr.
Till följd av den karga jordmånen i norra Göinge fick dess befolkning under jordbrukssamhället i stor utsträckning komplettera sin försörjning med industriella binäringar. Traditionella binäringar har varitsmide ochträslöjd. I trakterna runtLönsboda tillverkades spånkorgar av hög kvalitet. Ur dessa binäringar uppstod med tiden flera industrier, till exempelBRIO, som började sin bana med just spånkorgstillverkning. Dessa produkter försåldes huvudsakligen till den skånska slättbygden.
I äldre tider, fram till 1658, tillhörde GöingeDanmark och var som gränsland tillSverige skådeplats för åtskilliga strider mellan dessa grannländer:
Den mest beryktade perioden i Göinges historia är tvivelsutan den så kalladesnapphanetiden, närmare bestämt 1658–60 och 1676–79. Bland orsakerna till oroligheterna i Göinge måste, förutom dansk patriotism, också räknas att befolkningen som ju var ur stånd att livnära sig av endast jordbruk, såg sina övriga näringskällor till god del avskurna.
Slätternas befolkning i söder hade blivit ekonomiskt illa tilltygade av kriget och var på grund av detta ej längre kapabla att köpa lika mycket som förr av Göinges produkter. Detta ledde till svår nöd på många ställen i Göinge, med efterföljande oroligheter. Detta ledde i sin tur till bildandet av fribytarband.
Redan tidigare hade många på dansk maning, i likhet med föregående släktled, trätt in i frikårer för att bistå den reguljära danska armén. Efter krigsslutet bestraffades dessa hårt av den segrande svenska sidan.