Furir (förkortning:fu) är en militär grad som funnits i den svenskaförsvarsmakten i olika former sedan 1500-talet.
Från 1 oktober 2019 har graden ersattsergeant* (OR 5:1).
Graden är mellankorpral ochöverfurir. För att kunna bli befordrad till furir måste soldaten/sjömannen utöver att vara lämplig också ha jobbat i minst ett år som korpral.
Ordet furir kommer från franskansfourrier, "den som utfodrar", frånfeurre, halm. Verbetfurera från 1500/1600-talet innebär att man sörjer för inkvartering, ofta genom att resa i förväg för att ordna logi åt någon (jämför:hovfurir). Har även benämntsförridare. Furiren som underofficer biträddes av så kalladefurirskyttar, hämtat från äldre tyskansfurierschütze.[1]
Furir var sedan 1500-talet denunderofficer som vid sidan av sitt taktiska befäl skulle handha underhållstjänsten inomkompaniet. Detta kunde vara att förbereda och ombesörja ett kompanis inkvartering och förplägnad. Furiren biträddes då av särskilda soldater, så kallade furirskyttar. Vid befälsreformen 1833/37 blev furir den lägsta underofficersgraden. År 1875 blev furirersergeanter (av andra löneklassen).
Från 1914[källa behövs] benämndes högstaunderbefälsgraden furir. Den hette tidigaredistinktionskorpral i armén ellerförste konstapel i artilleriet. Furirerna blev 1972överfurirer, medankorpralerna blev furirer. Vid befälsreformen 1983 blev furirerna överfurirer, medan överfurirerna blev sergeanter. Graden användes avvärnplikts- ochhemvärnsbefäl somgruppchefer eller ställföreträdande gruppchefer.
Graden fanns kvar ända fram till sista december 2008 innan det nyatvåbefälssystemet trädde i kraft 1 januari 2009. Furirerna blev dåsergeanter (OR-5) och fick tre vinklar som gradbeteckning.[2]
Furir infördes näruniform m/1910 var aktuell och bar samma gradbeteckning som den tidigare distinktionskorpralen. Gradbeteckningen bestod då av en guldgalon runt axelklaffen. Först tilluniform m/1923 fick furiren tre stolpar på kragen. Sedan dess har gradbeteckningen för furir varit tre stolpar till alla uniformssystem fram till slutet av 2008.
Än idag ärFourier en tjänstegrad för kompanikvartermästare i denschweiziska armén, motsvarande en svensk underofficer eller specialistofficer. Furirens motsvarigheter i andra länder är enligt tabellen nedan.
| Land/Försvarsmakt | Grad | Gradbeteckning | |
|---|---|---|---|
 | USA:s armé | Corporal Sergeant |   |
.svg) | Brittiska armén | Corporal |  |
 | Bundeswehr (Tysklands försvarsmakt) | Unteroffizier | |
 | Franska armén | Sergent (underofficer) Caporal-Chef (manskap) | |
 | Danmarks armé | Sergent | |
 | Finlands armé | Undersergeant Sergeant | |
 | Norges armé | Sersjant | |
 | Portugals armé | Furriel Segundo-furriel |
| ||||||||||||||||||||||||||