Frihamn är ett område medhamn, störrejärnvägsstation ellerflygplats, dit varor kan införas från alla länder tullfritt. Frihamnen är ett noggrant avgränsat område, som anses ligga utanför landets tullgräns. Det innebär att allt som införs till frihamnen är befriat från såväl tullavgifter som kontroll av tullmyndigheten. Dock förekommer andra avgifter för varorna, till exempel hamnpengar.Tull erlägges när varan förs från frihamnen till annanort inom sammaland.
Frihamnen kan understödja på ett lands skeppsfart ochgrosshandel samt gör det möjligt att konkurrera med utlandet såväl genom transitohandel som genomexport av sådana artiklar, där man använder utländskt material.
Frihamnsinstitutionen är gammal. Den första frihamnen varLivorno i Italien (1547). Därefter följdeGenua (1596),Neapel (1633) ochVenedig (1661). IFrankrike varMarseille frihamn från 1669, men berövades denna förmån avnationalkonventet (1792–1795).
ISverige har frihamnar tidigare funnits iStockholm,Göteborg ochMalmö men ingen av dessa hamnar har längre denna status.[1] Åren 1775–1794 fungerade även hela stadenMarstrand som frihamn liksomGustavia påSankt Barthélemy.Finlands enda frihamn finns iHangö.[2]