| Fridlysning |
|---|
 Allaormar,kräl- ochgroddjur är numera fridlysta i Sverige.
|
Fridlysning, ävenfredning,[1] är en metod som används för att skydda växt- och djurarter som riskerar attförsvinna eller på annat sätt hotas. Fridlysning kan ske från regional och ända upp till internationell nivå. I Sverige harStatens naturvårdsverk år 2015 fridlyst 303 arter på riksnivå.
Fridlysning innebär att individer av en art inte får plockas, samlas in, dödas eller skadas på något annat sätt. Det är då också vanligt att man då inte heller får avlägsna eller skadafrön,ägg,rom ellerbon. I andra fall utsträcker sig förbudet bara uppgrävning eller plockning av individerna för försäljning.[1]
Fridlysning regleras via olika lagar på svensk eller internationell nivå. ISverige finns bestämmelserna i kapitel 8 imiljöbalken (tidigare i kapitel 14 inaturvårdslagen); det reglementet ger i första hand skydd för arter i riskzonen för att helt dö ut eller bli offer för plundring.Bernkonventionen (1979) ochEU:s habitatdirektiv är exempel på internationella konventioner som kan leda till fridlysning i Sverige och/eller andra länder.
Den internationella handeln med sällsynta arter kan ibland leda till fredning av en art. Detta är bland annat fallet med fridlysningen i Sverige av allaorkidéarter.[1]
Fredningen av en art innebär dock inte ett skydd mot den pågående markanvändningen i form av exempelvisjord- ellerskogsbruk. Därför behöver fredningen ofta kompletteras med någon typ av områdesskydd.[1]
Bestämmelser för fridlysning började införas i Sverige i början av 1900-talet.[1]
I Sverige var (år 2015) 303 olika arter fredade nationellt. Detta gällde då:[2][1]
Fridlysning kan i Sverige också göras på länsnivå eller i en del av ett län.[1] Exempelvis var 1996idegran fridlyst i tio län ochfältsippa i fyra län.[3] Fridlysning för hela landet hanteras av Naturvårdsverket, medan länsstyrelser sköter det på länsnivå.[1]
För vildadäggdjur ochfåglar gäller iSverige en så kalladomvänd fridlysning. Alla vildafåglar ochdäggdjur (inklusivefladdermöss) är fredade enligtjaktlagen[1] (SFS 1987:259) ochjaktförordningen (SFS 1987:905), med undantag för vissa möjligheter tillskyddsjakt och för att det under vissa tider på året råder jakttid för en del arter. Det är därmed inte tillåtet att fånga, skada, döda eller ta hem fåglar eller fladdermöss,igelkottar eller andra däggdjur. Det är inte heller tillåtet att samla in fågelägg eller att skada bon.
Motsvarande fredning finns avfiskar, en delkräftdjur och olika ryggradslösa djur som lever i vatten, med hänvisning tillfiskelagen ochfiskeriförordningen.[1]
Dessutom är alla vilda arter avgrodor,ödlor ochormar[4] sedan 1 januari 2000 fridlysta i hela landet.[5] Sedan tidigare är även allagrod- ochkräldjur iDanmark ochNorge fridlysta.Huggormen är liksom övriga ormar fridlyst, men om den påträffas på tomtmark får den infångas och flyttas. Om det inte är möjligt att fånga ormen och någon annan lämplig lösning inte finns får den dödas.[4]
De vanligaste arterna (kopparödla,mindre vattensalamander,skogsödla,vanlig groda,vanlig padda ochåkergroda) får tas upp och studeras om den inte flyttas från platsen och ska snarast sättas tillbaka där de infångades. Det är också tillåtet att samla inrom ochyngel i begränsad omfattning och förvara dessa för studier av utvecklingen. När ynglen har utvecklats till vuxna djur ska de snarast sättas tillbaka på den plats som de samlades in.[4]