Franska vetenskapsakademin (franska:Académie des sciences) är enfransk vetenskapligakademi. Den grundades22 december1666 av kungLudvig XIV efter ett förslag från denfranske statsmannen och finansministernJean-Baptiste Colbert. Bland tillskyndarna fanns den franske fysikern och prästenEdme Mariotte[1], som gjorde en oberoende upptäckt avBoyles lag, som därför i Frankrike har kallatsMariottes lag.[2]
Fram till och med 1974 valdes ordföranden för akademin vanligtvis på ett år[4], därefter på två. Den förste ordföranden, 1699, varJean-Paul Bignon, som valdes 16 gånger fram till och med 1734. Den mest kända ordföranden som akademin haft varNapoleon Bonaparte år 1800.[5] Bland kända forskare som innehaft positionen märks bland andra:Pierre-Simon de Laplace (1796),Bernard-Germain de Lacépède (1797, 1811),Claude Louis Berthollet (1801),Charles-Augustin de Coulomb (1801),Louis Antoine de Bougainville (1808),Louis Joseph Gay-Lussac (1822),Étienne Geoffroy Saint-Hilaire (1833),Antoine César Becquerel (1838),Jean-Victor Poncelet (1840, 1842),Adolphe-Théodore Brongniart (1847),Isidore Geoffroy Saint-Hilaire (1855, 1857),Henri Milne-Edwards (1861),Charles-Eugène Delaunay (1868),Joseph Liouville (1870),Joseph Bertrand (1874),Edmond Becquerel (1880),Émile Blanchard (1883),Jules Janssen (1887, 1888),Maurice Loewy (1894),Henri Poincaré (1906),Henri Becquerel (1908) ochGabriel Lippmann (1912).
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,French Academy of Science,8 september 2015.
