| Frankrikes demografi | |
Frankrikesbefolkningspyramid | |
| Folkmängd | 67 467 000 |
|---|---|
| Befolkningstäthet | 104 inv./km² |
| Födelsetal | 11,0/1 000 invånare (2020) |
| Dödstal | 10,0/1 000 invånare (2020) |
| • män | 79,2 år |
| • kvinnor | 85,2 år |
| Summerad fruktsamhet | 1,8 barn/kvinna (2020) |
| Spädbarnsdödlighet | 3,6/1 000 födslar (2020) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 17,5 %[1] |
| 65 och över | 21,0 % |
Frankrikes demografi,Frankrike kännetecknas av att ha gått igenom dendemografiska transitionen betydligt tidigare än flera av sina grannländer, somStorbritannien ochTyskland, vilket bland annat ledde till att landet länge hade störst folkmängd iEuropa. Men under 1800-talet då Europas befolkning flerdubblades ökade Frankrikes knappt med hälften. Till skillnad från många andra europeiska länder var utvandringen tillUSA obetydlig och Frankrike är sedan länge ett invandrarland. Världskrigen och framförallt detförsta satte ett djupt jack i landetsbefolkningspyramid. Efterandra världskriget var optimismen stor och barnafödandet sköt i höjden vilket kallas "le Baby Boom". Därefter sjönk det något fram tills det var babyboomgenerationens tur att skaffa egna barn. På senare tid har den naturliga folkökningen haft en betydligt positivare utveckling än flera av grannlanderna, men trots det får landet en svår uppgift när babyboomgenerationen går i pension.
Ett annat kännetecken för Frankrikes demografi är att denindustriella revolutionen kom igång relativt långsamt och att hälften av befolkningen så sent som vid mitten av 1900-talet fortfarande bodde i rurala områden. Sedan dess harurbaniseringen fortsatt och de då viktiga industri- och lantbrukssektorerna har fått ge vika för tjänstesektorn. På senare tid har man kunnat konstatera en viss tendens att åter flytta ut på landet, men cirka 80% bor fortfarande i städerna.

Frankrike är idag i jämförelse med flera av sina västeuropeiska grannar, ganska glest befolkat. Men befolkningen är förhållandevis ojämnt fördelad.ParisregionenÎle-de-France står med sina elva miljoner invånare för en sjättedel av landets befolkning. Paris spelar en dubbel roll som både in- och utflyttningsort i den demografiska geografien. Dit de unga söker sig för att få arbete och därifrån de äldre "flyr", efter ha tröttnat på storstadslivet. Efter en debatt om Paris dominerande roll med märkvärtJean-François Graviers bokParis och franska öknar 1947, har en ganska effektivdecentraliseringspolitik lyckats skapa alternativa poler i andra delar av landet. Men den nordöst-sydvästliga diagonalen frånArdennerna, överCentralmassivet tillPyrenéerna lider ändock av bristande ekonomisk aktivitet och en åldrande befolkning.
Frankrike är som nämnt traditionellt ett invandrarland, och länge kom de flesta invandrarna från andra europeiska länder:Portugal,Spanien,Italien m.fl. Nästa immigrationsvåg kom främst från franska ex-kolonier:Maghrebländerna iNordafrika,Algeriet,Marocko,Tunisien och sedan även från subsahariskaAfrika ochIndokina men också från länder som inte varit franska kolonier, somKina ochTurkiet.
Invandrarna är dock ojämnt fördelade över landet. Störst är koncentrationen i storstadsområdena, somParis ochMarseille, och lägst i landets västra delar.
Mellan 8 % och 10 % av Frankrikes befolkning har utländsk bakgrund.[2][3]
Frankrike tillsammans medBelgien,Irland,Italien,Nederländerna,Schweiz,Spanien,Storbritannien,Sverige ochTyskland är de länder i Europa som har tagit emot flest invandrare underefterkrigstiden[källa behövs].
Ungefär 70 % av befolkningen ärromerska katoliker[4], 6–7 %muslimer (främstsunniter), 1,5 %protestanter, 1 %judar,buddhister, med flera. Trots dessa till synes höga siffror är Frankrike i allra högsta grad ett sekulariserat land och religionsutövning är inte vanligare än i till exempel Sverige. Kyrkan är strängt separerad från staten genom denkonfessionslöshet (på franskalaïcité) som är ett arv frånfranska revolutionen.
De flesta fransmän talarfranska sommodersmål. I Frankrike talas också ett antal regionala språk ochinvandrarspråk. Noterbara regionala språk är,occitanska (provensalska),korsikanska,frankoprovensalska,bretonska,katalanska,baskiska,nederländska (flamländska) ochalsatiska. Det största invandrarspråket ärarabiska.
| |||||||||||||||||||||||
| ||||||||