Movatterモバイル変換

Fosforisotoper

Från Wikipedia

(Omdirigerad frånFosfor-29)

Fosforisotoper ärisotoper av grundämnetfosfor (P), det vill säga atomer och kärnor med 15 protoner och olika antal neutroner.

Isotoper

[redigera |redigera wikitext]

Fosfor har 23 kända isotoper, varav 1 är stabil (³¹P). Detta gör fosfor till ettmonoisotopiskt grundämne. Det är också den enda isotopen som förekommer naturligt, och därmed är fosfor även ettmononuklidiskt grundämne.

Bland de mer långlivade isotoperna kan nämnas³²P (halveringstid på 14,263 dagar) och³³P (halveringstid på 25,34 dagar). Alla andra isotoper har en halveringstid under 2,5 minuter, och de flesta av dem under sekund. Den minst stabila kända radioisotopen är²⁵P med en halveringstid på mindre än 30 nanosekunder, men halveringstiden av²⁴P förblir okänd.

De lättaste isotoperna (²⁵P och²⁴P) sönderfaller genomprotonemission tillkiselisotoper. De något tyngre isotoperna, men ändock lättare än³¹P, sönderfaller främst genompositronemission (β⁺) till ävenkiselisotoper, och mycket mer sällan tillaluminium- ellermagnesiumisotoper.

Fosfor-32

[redigera |redigera wikitext]

Huvudartikel:Fosfor-32

³²P är en radioisotop vars kärna består 15 protoner och 17 neutroner. Den sönderfaller genom att emittera enβ-partikel (1,71 MeV) i³²O med en halveringstid på 14,263 dagar. Den används ofta i laboratorier, främst för produktion av DNA- eller RNA-isotopmärkning, och används exempelvis i metodernaNorthern blot ochSouthern blot. Eftersom betapartiklar med hög energi tränger igenomhud ochhornhinnor, och eftersom allt³²P som sväljs, inhaleras eller absorberas lätt införlivas iben och nukleinsyror, kräver OSHA därför att labbrock,engångshandskar ochskyddsglasögon bärs när man arbetar med³²P, och att man undviker att arbeta direkt över en öppen behållare för att skydda ögonen. Dessutom, på grund av den höga energin hos betapartiklar, gerstrålskydd av denna strålning med de normalt använda täta materialen (exempelvisbly) upphov till sekundär emission avröntgenstrålar genom en process som kallasbromsstrålning. Därför måste strålskyddet ske med hjälp av material med lågdensitet, exempelvisplexiglas,polymetylmetakrylat,plast,trä ellervatten.

Fosfor-33

[redigera |redigera wikitext]

³³P är en radioisotop vars kärna består 15 protoner och 18 neutroner. Den sönderfaller genom att sända ut enβ-partikel (0,25 MeV) i³⁴O med en halveringstid på 25,34 dagar. Det används ilivsvetenskapliga laboratorier i applikationer där lägre energibetastrålning är fördelaktigt, såsom DNA-sekvensering. Den kan också användas för att märka nukleotider. Den är mindre energisk än³²P, vilket ger en bättre upplösning. En nackdel är dess högre kostnader jämfört med³²P, eftersom bombardemang av³¹P huvudsakligen resulterar i³²P. Dess maximala specifika aktivitet är 5118 Ci/mol.

Tabell

[redigera |redigera wikitext]

Nuklid	Z	N	Massa(u)	Halveringstid	ST(%)	SE(MeV)	SP	Spinn	Förekomst(%)
²⁴P	15	9	24,03435(54)#		β⁺ (> 99,9 %)		²³Si	(1⁺)#
²⁴P	15	9	24,03435(54)#		β⁺ (< 0,1 %)		²⁴Si	(1⁺)#
²⁵P	15	10	25,02026(21)#	30ns	p		²⁴Si	(½⁺)#
²⁶P	15	11	26,01178(21)#	43,7ms	β⁺ (98,1 %)	18,12	²⁶Si	(3⁺)
					β⁺ + 2p (1 %)		²⁴Mg
					β⁺ + p (0,9 %)	12,6	²⁵Al
²⁷P	15	12	26,999230(28)	260ms	β⁺ (99,93 %)	11,63	²⁷Si	½⁺
²⁷P	15	12	26,999230(28)	260ms	β⁺ + p (0,07 %)	4,17	²⁶Al	½⁺
²⁸P	15	13	27,992315(4)	270,3ms	β⁺ (99,99 %)	14,332	²⁸Si	3⁺
					β⁺ + p (0,0013 %)		²⁷Al
					β⁺ + α (8,6 × 10⁻⁴ %)		²⁴Mg
²⁹P	15	14	28,9818006(6)	4,142s	β⁺	4,943	²⁹Si	½⁺
³⁰P	15	15	29,9783138(3)	2,498min	β⁺	4,232	³⁰Si	1⁺
³¹P	15	16	30,97376163(20)	Stabil				½⁺	100
³²P	15	17	31,97390727(20)	14,263d	β⁻	1,711	³²S	1⁺	Spår
³³P	15	18	32,9717255(12)	25,34d	β⁻	0,249	³³S	½⁺
³⁴P	15	19	33,973636(5)	12,43s	β⁻	5,374	³⁴S	1⁺
³⁵P	15	20	34,9733141(20)	47,3s	β⁻	3,989	³⁵S	½⁺
³⁶P	15	21	35,978260(14)	5,6s	β⁻	10,413	³⁶S	4⁻#
³⁷P	15	22	36,97961(4)	2,31s	β⁻	7,9	³⁷S	½⁺#
³⁸P	15	23	37,98416(11)	0,64s	β⁻ (88 %)	12,39	³⁸S	(0, 4)⁻
³⁸P	15	23	37,98416(11)	0,64s	β⁻ + n (12 %)	4,36	³⁷S	(0, 4)⁻
³⁹P	15	24	38,98618(11)	0,19s	β⁻ (74 %)	10,51	³⁹S	½+#
³⁹P	15	24	38,98618(11)	0,19s	β⁻ + n (26 %)	6,14	³⁸S	½+#
⁴⁰P	15	25	39,99130(15)	153ms	β⁻ (70 %)	14,5	⁴⁰S	(2⁻, 3⁻)
⁴⁰P	15	25	39,99130(15)	153ms	β⁻ + n (30 %)	6,75	³⁹S	(2⁻, 3⁻)
⁴¹P	15	26	40,99434(23)	120ms	β⁻ (70 %)	13,8	⁴¹S	½+#
⁴¹P	15	26	40,99434(23)	120ms	β⁻ + n (30 %)	9,9	⁴⁰S	½+#
⁴²P	15	27	42,00101(48)	48,5ms	β⁻ (50 %)	17,3	⁴²S
⁴²P	15	27	42,00101(48)	48,5ms	β⁻ + n (50 %)	10,6	⁴¹S
⁴³P	15	28	43,00619(104)	36,5ms	β⁻	15,6	⁴³S	½+#
⁴³P	15	28	43,00619(104)	36,5ms	β⁻ + n	12,3	⁴²S	½+#
⁴⁴P	15	29	44,01299(75)#	18,5ms	β⁻		⁴⁴S
⁴⁵P	15	30	45,01922(86)#	8ms	β⁻		⁴⁵S	½+#
⁴⁶P	15	31	46,02738(97)#	4ms	β⁻		⁴⁶S
Denna tabell: visa • redigera

Anmärkningar

Stabila isotoper anges ifetstil.
Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger enstandardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
Nuklidmassor är givna avIUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
Isotopförekomster är givna avIUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Isotopmassor:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128.doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001.http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
Isotopsammansättning och standardatommassa:
- J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800.doi:10.1351/pac200375060683.http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/.
- M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066.doi:10.1351/pac200678112051.http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/.
Spinn och isomerdata:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128.doi:10.1016/j.nuclphysa.2003.11.001.http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”.Brookhaven National Laboratory.http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005.
- N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th).CRC Press.ISBN 978-0-8493-0485-9

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]

Fosforisotopdata frånThe Berkeley Laboratory Isotopes Project's(engelska)

v • r

Grundämnenas isotoper

Nuklidkarta ·Lista över isotoper ·Fosfor ·Isotop
Kisel ←Fosfor →Svavel

Metaller	Halvmetall	Icke-metaller			Okända kemiska egenskaper
Alkalimetall	Halvmetall	Alkalisk jordartsmetall	Lantanoid	Aktinoid	Okända kemiska egenskaper	Övergångsmetall	Övrig metall	Diatomiskicke-metall	Polyatomiskicke-metall	Ädelgas

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fosforisotoper&oldid=51197952”

Kategorier:

[8]ページ先頭