Fort Christina (engelska:Fort Christina, senareFort Altena;svenska:Fort Kristina ellerHopokahacking) var den första svenska bosättningen i Nordamerika. Anläggningen grundades1638 som första bosättningen i densvenska koloninNya Sverige och låg i den nuvarandeamerikanska delstatenDelaware. Bosättningen blev den första permanenta europeiska bosättningen i Delaware. I dag är området ettNational Historic Landmark.[2][3][4][5][6]
Fort Christina låg på en klippa vid den norra stranden av Kristinekilen(Christina River) vid sammanflödet med Fiskekilen(Brandywine Creek) (bifloder tillDelawarefloden) cirka 1,5 km från centrum i nuvarandeWilmington.[2][6] I dag är området del i parken "Fort Christina Park".
Från början bestod anläggningen endast av en försvarsanläggning (skans); senare utvidgades bebyggelsen - och Fort Christina syftar på engelska till hela området och alla dess byggnader.[6] Skansen uppfördes i form av en fyrkant där den södra sidan låg direkt vid floden. I hörnen fanns försvarstorn; tre av dessa hade kanoner. Innanför fanns till en början två hus. Fler byggnader uppfördes allteftersom utanför skansen och området växte till ett fort.[2][6] Numera återstår inget av fortets anläggningar.
Skansen uppfördes våren 1638 av besättningen påKalmar Nyckel ochFågel Grip i första svenska expeditionen till området under ledning avPeter Minuit. Fortet som namngavs efter dåvarandedrottning Kristina var då befästning och bostad.[2][3][4][5][6] Efter Minuits avresa hem till Sverige övertogs befälet över skansen avMåns Nilsson Kling.
1640 förstärktes befästningarna och ytterligare tre hus uppfördes under guvernörPeter Hollander Ridder. Befolkningen uppgick till cirka 70 personer. Året efter var fortet för litet och Ridder lät uppföra en kyrka utanför skansväggarna, även kolonisatörerna byggde nu bostäder utanför skansen. 1643 verkadeReorus Torkillus som garnisonspräst på fortet. 1647 byggdes hela skansen om.[2][6]
1645 flyttade nye guvernörenJohan Björnsson Printz huvudstaden först tillFort Nya Elfsborg och sedan tillFort Nya Göteborg på närbelägnaTinicumön. Fort Christinas kvarvarande bemanning drogs ned till 3 man, men fortet förblev områdets största bosättning. Printz själv flyttade till Fort Nya Göteborg, medan svärsonenJohan Papegoja uppförde ett bostadshus utanför Fort Christinas väggar.[2][3][6]
Kring 1651 övergav svenskarnaFort Nya Elfsborg ochFort Nya Korsholm för att samla befolkningen kring Fort Christina som svar på holländarnas byggande avFort Casimir. 1653 blev fortet åter huvudort för kolonin.[7] och 1654 förstärktes skansen ytterligare och en nypalissad byggdes under guvernörJohan Classon Rising. Flera nya bostäder anlades runt skansen.
1655 inleddes belägringen av fortet, som då hade cirka 300 invånare, men endast cirka 30 soldater, av holländarna under ledning avPeter Stuyvesant och efter 10 dagar föll fortet, den 15 september. Holländarna reparerade senare skansen, döpte om anläggningen till "Fort Altena" och använde det till högkvarter för detHolländska Västindiska Kompaniet.[2][5][8] Efter den engelska erövringen 1664 förföll skansen helt.
1938 grundades Christina State Park och i samband med 300-årminnet av Nya Sverige avtäcktesDelawaremonumentet skapad avCarl Milles.[2][3] Den 5 november1961 utsägs området till National Historic Landmark.[3][9]