| Underklass till | research organization,institut | |
|---|---|---|
| Arbetsfält | forskning,vetenskap | |
| Shape Expression för klass | Entity schema not supported yet (E337) | |
Ettforskningsinstitut är en organisation som harforskning som sin enda eller huvudsakliga verksamhet.[1] Två tydliga skillnader mellan ett forskningsinstitut och ettuniversitet är att ett universitet har bådeundervisning och forskning som huvudsakliga verksamheter,[1] samt att ett forskningsinstitut oftast forskar inom ett mer avgränsat område än den samlade forskningen vid (åtminstone ett större) universitet. Forskningsinstitut kan vara inriktade pågrundforskning,tillämpad forskning eller bådadera, och kan vara statliga, privata eller utgöra internationella organisationer.
Några skäl att viss forskning bedrivs vid forskningsinstitut snarare än vid universitet kan vara:
Många forskningsinstitut har en inriktning påteknik,naturvetenskap ellermedicin, men det förekommer även forskningsinstitut inriktade påsamhällsvetenskap,humaniora och andra områden.
Se ävenLista över forskningsinstitut i Sverige
I Sverige finns, i jämförelse med många andra länder, en mycket begränsad tradition av forskningsinstitut som ägnar sig åt grundforskning. I Sverige bedrivs sådan forskning nästan uteslutande vid universiteten. I många andra länder ser situationen annorlunda ut, exempelvis iTyskland där det finns ett stort antalMax Planck-institut för grundforskning, och iUSA därNational Institutes of Health bedriver omfattande medicinsk forskning. Huvuddelen av de svenska forskningsinstituten ägnar sig således åt tillämpad forskning. Flera av dem har grundats sombranschforskningsinstitut, oftast i anslutning till detekniska högskolorna. Dessa institut drivs vanligen i form avaktiebolag som delvis ägs avsvenska staten. Under senare år har många av dessa slagits samman till större enheter, bland annatSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och ingår i nätverketRise Research Institutes of Sweden. Formen med samfinansiering mellan staten och näringslivet går tillbaka till 1920, då beslut togs om att bildaMetallografiska institutet (numera Swerea KIMAB som ingår iSwerea-koncernen).
Det finns även forskningsinstitut som drivs imyndighetsform, exempelvisTotalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
I nutida svenskt (forsknings)språkbruk brukar begreppet "institut" vanligen beteckna en självständig organisation, snarare än något som är en enhet inom en större organisation. Detta till skillnad mot exempelvis eninstitution, som vanligen är en organisationsenhet inom till exempelvis ett universitet. Det finns dock enheter inom svenska universitet som kallar sig för institut trots att de inte är självständiga organisationer, ibland av historiska skäl. Ett exempel ärInstitutet för social forskning (SOFI) som ingår iStockholms universitet sedan1981, men som innan dess var självständigt. Tidigare förekom beteckningen "anstalt" på vissa svenska myndigheter med forskningsuppgifter (samt även på vissa andra myndigheter), bland andraFörsvarets forskningsanstalt (FOA) ochStatens Provningsanstalt (SP).
Det är i vissa fall svårt att göra en strikt gränsdragning mellan forskningsinstitut och andra typer av institut eller organisationer, vilket också beror på att det inte finns någon entydig definition av var tillämpad forskning slutar och var exempelvis kvalificerad mätverksamhet, utvecklingsarbete, analyser och studier börjar. En kategori av institut som exemplifierar detta är de mer kvalificerade bland de så kalladetankesmedjorna (från engelskansthink tank).
Det har blivit allt vanligare att organisationer, så väl statliga som privata, vill kalla sig för "forskningsinstitut" även när forskning inte utgör huvuddelen av deras verksamhet, sannolikt av rena imageskäl. Ett exempel är den tidigare myndighetenStatens provningsanstalt som grundades och fick sitt namn 1920. År 1993 ombildades anstalten till ett statligt aktiebolag med namnetSveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Efter att detta bolag slagits samman med några branschforskningsinstitut antog det 2007 sitt nuvarande namnSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, utan att provnings- och mätverksamheten för den sakens skull upphört. Detta kan vara en utmärkt illustration av svårigheten att dra gränsen mellan forskningsinstitut och andra tekniskt inriktade institut.
Många icke-statliga organisationer som huvudsakligen existerar iopinionsbildande syften, och finansieras av olikaintresseorganisationer, kallar sig också gärna för forskningsinstitut, sannolikt för att detta anses ge större legitimitet åt deras uttalanden. Med en ursprungligen amerikansk terminologi skulle det nog vara mer rätt att kalla många av dessa för tankesmedjor snarare än forskningsinstitut. Det opinionsbildande syftet utesluter inte att även vetenskapligt välunderbyggda resultat kan tas fram vid dessa organisationer, även om de vanligen inte fullt ut är att betrakta som forskningsinstitut i denna artikels mening.
|