Forskning är systematiskt arbete för att ta fram ny kunskap (ökat vetande). Ordet började användas i mitten av 1800-talet, och den används fortfarande parallellt med den äldre och lite mer allmänna beteckningenvetenskap; forskning syftar mer konkret på arbetet att ta fram ny kunskap, vetenskap ofta om hanteringen av denna kunskap.[1] Ett alternativt ord för vissa typer av undersökningar ärresearch.
Forskning kan delas upp iakademisk forskning,industriell forskning, vissprivatforskning med mera, som alla resulterat ivetenskaplig eller akademisk publicering. Organiserande av denna nya kunskap beskrivs ofta under paraplybegreppetvetenskap, som organiserar den ny kunskapen och presenterar den inom olika vetenskapliga discipliner.[1]
Exempelvis är industriforskning vanligt inom läkemedelsindustrin, och leder ofta till patent som senare kan leda tillproduktutveckling. Akademisk forskning finansieras ofta avstatsmakterna via dess myndigheter och stiftelser. Viktiga finansiärer är också insamlingar, bidrag från oberoende organisationer, fonder och privata finansiärer som inte kräver att få lägga beslag på forskningsresultaten för egen vinnings skull.
Begreppet forskning kan även användas mer icke-akademiskt omkring allt inhämtande och dokumentation av ny kunskap. Det kan vara olika typer av utredningar[2] och privata forskningsprojekt – exempelvis släktforskning – som inte publiceras vetenskapligt. Inom journalistik, författande och polisutredningar används ofta detengelska lånordetresearch.
Definitionen av forskning är relevant för tillämpningen av vissa svenska lagar såsom Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Denna lag betraktar forskning som "vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund".[3] Lagtexten klargör sedan att forskning inte inkluderar "sådant arbete eller sådana studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå".[3]
En annan uppdelning av forskning är somgrund- ellertillämpad forskning. Detta ledde 1970 fram till att man inom OECD enades om en gemensam terminologi baserad på tre inriktning –grundforskning,tillämpad forskning ochutvecklingsarbete. De beslutade definitionerna av dess var:[2]
Grundforskning – "systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéerutan någon bestämd tillämpning i sikte"
Tillämpad forskning – "systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéermed en bestämd tillämpning i sikte"
Utvecklingsarbete – "verksamhet som systematiskt och metodiskt utnyttjar forskningsresultat och vetenskaplig kunskap" till "nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar" av sådant som redan finns
Betydelsen av termen grundforskning har på senare år delats upp i flera delar. Dels finns den rena grundforskningen, utan restriktioner på forskningen. Dels finns denriktade grundforskningen, som mer har fokus att lägga grunden för en tillämpling.[2]
Grundforskning (även kallad förfundamental forskning) har som primärt mål att öka kunskap och teoretisk förståelse för de ingående variablerna. Grundforskning drivs avforskarensnyfikenhet och intresse, och har inte en uppenbar avnämare. Grundforskningen är ofta fri, i bemärkelsen att vem som får finansieringen inte styrs av statens eller industrins kortsiktiga intressen, utan av att arbetet bedöms som excellent av etablerade forskare, ofta med konservativa normer för vad som är god forskning. Den utförs ofta utan någon har satt ett praktiskt mål, men den kan dock resultera i oväntade upptäckter som kan ge upphov till praktiska tillämpningar.
Grundforskning lägger grunden för ytterligare forskning som i längden ska ge upphov till kunskap som kan tillämpas på något i praktiken. Med andra ord finns det ingen garanti för att grundforskning inom en kort tidsperiod ger upphov till tillämpningar. Utvecklingen har gått mot minskade medel till grundforskning.
Historiskt anses grundforskning vara en verksamhet som föregår tillämpad forskning, som i sin tur föregår utveckling till praktiska föremål. Nu för tiden är det inte lika lätt att göra distinktionerna och ibland är alla tre steg en blandning. Det är särskilt fallet i områden sombioteknik ochelektronik, där grundforskning görs tillsammans med arbete som syftar till att utveckla nya produkter.
Statlig finansiering och företag är de vanligaste. Inom akademisk forskning existerar en stor konkurrens om anslag för forskning, vilket medför att många forskare tillbringar mycket tid med att söka anslag.
I allmänhet följer forskning en viss strukturell process. Olika steg varierar beroende på ämnet och forskaren. Följande steg är generellt inkluderade både i grundforskning och tillämpad forskning:
En hypotes som formuleras i ett forskningsprojekt kan aldrig blibevisad utan enbart motbevisad. Däremot kan processen gebelägg. En hypotes kan genomgå flera omgångar av vetenskapliga test och bli vedertagen som "sann", men det är dock inte samma sak som att den är bevisad.
En användbar hypotes tillåter förutsägelser och att man inom rimlig tidsrymd kan verifiera att förutsägelsen är sann.
Akademisk forskning publiceras vanligtvis i vetenskapliga tidskrifter eller i böcker. De flesta etablerade vetenskapliga områden har sina egna tidskrifter för publicering. Nuförtiden publiceras allt fler vetenskapliga artiklar elektroniskt på internet istället för i tryckt format.
En forskare befinner sig på något av flera särskilda steg i sin forskarkarriär. Denna kan inledas somdoktorand eller påpostdoktoral nivå. Forskaren kan verka somforskarassistent. Titlar för en forskare som undervisar kan varadocent,lektor ellerprofessor.
