Två celler som har flageller: Chlamydomoas reinhardtii (engrönalg) och Trypanosoma brucei (enprotozo). Till höger visas en flagell i genomskärning. En flagell är cirka 300nm tjock.Olika organisation av flageller på bakterier: A. Monotrick – en enda polär flagell, till exempelVibrio cholerae. B. Lofotrick – två eller flera flageller vid cellens ena eller båda poler. C. Amfitrick – en flagell vid vardera polen. D. Peritrick – en mängd flageller runt om cellen som alla är riktade åt samma håll, till exempelE. coli.
Flagell (latinflagellum,piska) ellergissel[1] är en extracellulärorganell som förekommer på vissaeukaryota ochprokaryotaceller. Flagellen liknar en piska till formen, därav namnet. Flageller ska inte blandas ihop med eukaryotacilier, som har samma struktur men andra funktioner.
På vissa celler, till exempelsädesceller, eller vissaprotister (till exempelChlamydomonas reinhardtii ellerTrypanosoma brucei) har den som funktion att ge cellen förmåga att simma. På andra celler kan den ha som funktion att flytta på det omgivande mediet, till exempel iepitelceller i tarmarna eller i väggarna av luftröret.
Den här strukturen finns på nästan samtliga mänskliga celler, och många andra celltyper. Några celler som inte har en flagell är till exempel mångajästarter (somSaccharomyces cerevisiae – vanlig bakjäst), växtceller ochamöbor. Flagellen är helt skild från cellens övrigacytoplasma och består av ett omliggande membran, nio dubblamikrotubuli som omger två centrala mikrotubuli samt mångaproteinkomplex som fungerar som bryggor mellan dessa strukturer. Mikrotubuli har särskilda motorproteiner (dynein) som rör sig upp och ner längs mikrotubulis längd och orsakar böjningar som i sin tur ger flagellen dess rörelse.
Flagellen består av proteinetflagellin som är arrangerat i helixformade kedjor kring en ihålig kärna.Bakterien bygger på flagellen inifrån och ut. Fästet i bakterienscellmembran är ganska komplicerat med ett flertal olika proteiner, med både rörliga och orörliga delar. Denna "motor" drivs av ett överskott avvätejoner på utsidan av membranet och ett underskott på insidan. Medan vätejoner passerar genom flagellens "motordel" sätts flagellen i rotation moturs och bakterien förflyttas framåt med flagellen som propeller längst bak. Flagellen kan även rotera i motsatt riktning, medurs, och får då en backande, eller dragande effekt.
Flageller har haft en viktig roll i debatten omintelligent design, som påstått exempel på så kallad irreducibel komplexitet. Evolutionsbiologer har dock presenterat principer för hur flageller kan uppstå genom evolution.
