| Finlands riksdag Suomen eduskunta | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Enkammarriksdag |
| Ledning | |
| Talman | Jussi Halla-aho (Sannf.) |
| Förste vice talman | Paula Risikko (Saml.) |
| Andre vice talman | Tarja Filatov (SDP) |
| Struktur | |
| Antal platser | 200[1] |
 | |
| Politiska grupper | Regering (109)
|
| Val | |
| Valsystem | Proportionellt valsystem |
| Senaste valet | 2 april 2023 |
| Nästa val | 18 april 2027 |
| Mötesplats | |
 | |
| Riksdagshusets plenisal | |
 | |
| Riksdagshuset | |
| Webbplats | |
| Finlands riksdag | |
| Finland |
 Denna artikel är en del i serien om: |
Konstitution Övriga ämnen |
Finlands riksdag (finska:Suomen eduskunta),riksdagen, ärFinlandslagstiftande församling och enligtgrundlagen folkets företrädare.[2] Riksdagen består aven enda kammare med 200ledamöter, som väljs genom allmänna och direkta val vart fjärde år.[3]
Riksdagen ansvarar för att stiftalagar, besluta omskatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas.[4] Besluten bereds iriksdagens utskott, som är sjutton stycken och indelade efter politikområden. Riksdagen utövar ävenparlamentarisk kontrollmakt överstatsrådet (Finlands regering), med möjligheten att avsätta den genom enmisstroendeförklaring.[5] En nystatsminister kan inte tillträda utan att först ha godkänts av riksdagen. Ett godkännande kräver mer än hälften av de avgivna rösterna.[6] Riksdagen kan upplösas avpresidenten på initiativ av statsministern.
Riksdagen leds av entalman,[7][8] som sedan den 21 juni 2023 ärJussi Halla-aho (Sannf.). Ledamöterna är organiserade i olika partigrupper efterpolitiskt parti. De utses genomdirekta val; det senaste ägde rum den2 april 2023 och nästa ordinarie val är planerat till den18 april 2027. Riksdagen har sitt säte iRiksdagshuset i Helsingfors.[9][7][8]
Riksdagens finska namn,eduskunta, betyder egentligen ”församling av representanter”. Det finska ordet skapades i samband med1906 års lantdagsordning, medan man på svenska valde att bevara det gamla ordetlantdagen som i och med Finlands självständighet och1919 års regeringsform ändrades tillriksdagen. Däremot används det ord som skulle vara en direkt finsk översättning av ordet riksdag,valtiopäivät, i betydelsen "riksmöte" (riksdagens årliga arbetsperiod).[10][11]
När Finland1809 hade erövrats frånSverige avKejsardömet Ryssland – men innan Sverige hade avträtt Storfurstendömet Finland till Ryssland ifreden i Fredrikshamn den 17 september 1809 – kallade tsarAlexander I de finska ledamöterna i Sveriges riksdag till enlantdag iBorgå, enligt de regler som gällde för densvenska ståndsriksdagen. På lantdagen svorständerna tsaren trohet (vilket kunde ses som en landsförrädisk handling, eftersom de fortfarande var svenska undersåtar), medan tsaren i sin tur lovade att Finland skulle få behålla sina lagar (de gustavianska grundlagarna), sin religion (luthersk, i Ryssland ortodox) och sitt språk (svenska).Åbo blev det nya storfurstendömets huvudstad. Inom kort flyttade dock huvudstaden från Åbo tillHelsingfors, som var närmare Ryssland ochSankt Petersburg medan Åbo hade för nära kontakter med Sverige.[12][13]
Största delen av denryska tiden hade Finland enståndslantdag. Genom1906 års lantdagsordning infördesallmän och lika rösträtt (först i Europaför kvinnor) och ståndslantdagen blev enenkammarlantdag. Genom1919 års regeringsform kom begreppet riksdag att ersätta lantdag.[13]
Mellan 1910 och 1930 sammanträdde lantdagen och riksdagen i det numera rivnaHeimolahuset iHelsingfors.[13] Det nuvaranderiksdagshuset invigdes 1931.[8] Undervinterkriget sammanträdde riksdagen i en skolbyggnad iKauhajoki i Södra Österbotten.
År 2010 ändrades vallagen så, att riksdagsval hålls den tredje söndagen i april månad;[14] tidigare hade det skett på den tredje söndagen i mars.[15]
I grundlagen stadgas att lagarna stiftas och publiceras på finska och svenska (79 §). I grundlagen finns också bestämmelser om språket i själva riksdagsarbetet (51 §):
| ” | I riksdagsarbetet används finska eller svenska. De handlingar som behövs för att ett ärende skall tas upp i riksdagen skall regeringen och andra myndigheter överlämna på finska och svenska. Riksdagens svar och skrivelser, utskottens betänkanden och utlåtanden samt talmanskonferensens skriftliga förslag skall likaså avfattas på finska och svenska. | „ |
Närmare bestämmelser finns i riksdagens arbetsordning (76 § i arbetsordningen som gäller 2009), där det stadgas att den finska texten ligger till grund för behandlingen i riksdagen samt om vilka dokument som skall översättas, vilka meddelanden som ska ges på båda språken och hur anföranden ska tolkas.
Riksdagsledamöterna är oberoende: ”Varje riksdagsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder. Ledamoten skall därvid iaktta grundlagen och är inte bunden av andra bestämmelser.”[16] I praktiken fattas dock ofta gruppbeslut av de partibaserade riksdagsgrupperna.
En ledamot kan inte åklagas för åsikter som yttrats i riksdagen annat än genom riksdagens beslut med fem sjättedelarsmajoritet, och inte anhållas eller häktas före rättegång annat än för brott som ger minst ett halvt års fängelse (varvid riksdagens talman genast skall underrättas).[17]Jävbestämmelserna är lindrigare än för tjänstemän. En ledamot kan mista sitt uppdrag enligt beslut av riksdagen med två tredjedelars majoritet om personen väsentligt har försummat uppdraget eller har dömts till fängelse för uppsåtligt brott eller valbrott.
| Parti | 1966 | 1970 | 1972 | 1975 | 1979 | 1983 | 1987 | 1991 | 1995 | 1999 | 2003 | 2007 | 2011 | 2015 | 2019 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Centern | 49 | 36 | 35 | 39 | 36 | 38 | 40 | 55 | 44 | 48 | 55 | 51 | 35 | 49 | 31 | 23 |
| Samlingspartiet | 26 | 37 | 34 | 35 | 47 | 44 | 53 | 40 | 39 | 46 | 40 | 50 | 44 | 37 | 38 | 48 |
| SDP | 55 | 52 | 55 | 54 | 52 | 57 | 56 | 48 | 63 | 51 | 53 | 45 | 42 | 34 | 40 | 43 |
| DFFF, från 1991Vänsterförbundet | 41 | 36 | 37 | 40 | 35 | 26 | 20 | 19 | 22 | 20 | 19 | 17 | 14 | 12 | 16 | 11 |
| Gröna förbundet | - | - | - | - | - | - | (4) | 10 | 9 | 11 | 14 | 15 | 10 | 15 | 20 | 13 |
| SFP | 11 | 11 | 9 | 9 | 9 | 10 | 12 | 11 | 11 | 11 | 8 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 |
| FKF, från 2001Kristdemokraterna | 0 | 1 | 4 | 9 | 9 | 3 | 5 | 8 | 7 | 10 | 7 | 7 | 6 | 5 | 5 | 5 |
| FLP, från år 1995Sannfinländarna | 1 | 18 | 18 | 2 | 7 | 17 | 9 | 7 | 1 | 1 | 3 | 5 | 39 | 38 | 39 | 46 |
| LFP | 9 | 8 | 7 | 9 | 4 | 0 | 0 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | - | - |
| ASSF | 7 | 0 | 0 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Ålands riksdagsledamot | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Övriga | 0 | 0 | 0 | 2 | 0 | 4 | 0 | 0 | 3 | 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Summa | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 | 200 |
| Källor: |
Sommaren 2017splittrades Sannfinländarna och flera av dess ledamöter bildade i ställetBlå riksdagsgruppen.
Wikimedia Commons har media som rörFinlands riksdag.
| |||||
