Filosofi, från grekiskansphilosophía (φιλοσοφία) som översätts till "kärlek till vishet" eller dylikt, är enakademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annatrationalitet,kunskap,värden,medvetande ochexistens.[1][2] Ordet kan också, i sammansättningar som "en filosofi" eller "flera filosofier", syfta på ett sammanhängande tankesystem eller en filosofisk skola.[2]
Logiken behandlar vad som gör slutledningar korrekta, alltså vilka regler som gäller för att ny kunskap kan uppstå enbart genom tänkandet.[4]
Kunskapsteorin, däremot, studerar mer allmänt hurkunskap uppstår. Historiskt sett har framför allt två skolor argumenterat utifrån olika utgångspunkter:rationalismen, som betonar förnuftet, ochempirismen, som betonar sinnena.[5] I anslutning till detta ägnar sigvetenskapsteorin åt vetenskapens uppkomst och utveckling.[6]
Metafysiken ellerontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting och fenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som en grund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad.
Värdeteorin behandlar frågan om vad värde rent allmänt är, medanetiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vi bör handla på vissa sätt och inte på andra, ochestetiken handlar om vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigt värdefulla.
Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur, men bekänner sig inte till någon religion eller visar avstånd.
Något som skulle kunna ses som ett problem för filosofin som disciplin är att ett filosofiskt område blir till ett vetenskapligt område när empiriskt underlag blir accepterat inom området. Detta skeende har betonats av exempelvisBertrand Russell[7] ochKarl Jaspers[8]. Filosofin avlägsnas enligt detta synsätt gradvis från områden med kopplingar till observationer, vilket kan anses vara tydligt inom områden som naturvetenskaper och historia.
Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är enfilosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar.Historia är därför betydligt viktigare ifilosofi än de flesta andra ämnen. Västerländsk filosofihistoria antas börja medförsokratikerna. De var de första, i antika Grekland, att ställa frågor om världen utan att blanda inreligion i svaren.Platon ochAristoteles ställde redan underantiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag.Muslimsk filosofi utvecklar arvet frånantikens filosofi.Skolastik var undermedeltiden en filosofi som genom kompliceradeargument försökte klarlägga frågor om bådeGud och världen (seGudsbevis).Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel.Empirismen menade att allkunskap kom från sinnena, medanrationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del avanalytisk filosofi,Wienkretsen, att deras filosofi ärvetenskaplig. Ikontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin ochfeministisk filosofi ochpostmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har underfilosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne sombioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har till exempelJeremy Benthams skrifter för en given fråga ietik, eller kanKonfucianism eller någon gestalt iindisk filosofi ge ett bidrag?
etik,moralfilosofi som studerar moraliska begrepp somdet goda ochrättvisa och om dessa begrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
politisk filosofi ochsamhällsfilosofi, studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
religionsfilosofi som bland annat studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisaguds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
värdeteori som studerar värdens natur, vad vi uttrycker med värdeomdömen och huruvida dessa värden är objektiva eller subjektiva, m.m.
kunskapsteori (epistemologi),vetenskapsteori sysslar med frågor som "Vad är kunskap?", "Hur får vi kunskap?" och hur vet man att något ärsant. Vad är ett riktigt sätt att forska och utföra vetenskapliga undersökningar på?
logik,argumentation Vad är ett riktigt sätt att härleda fakta från andra fakta? Formalism kring hur man tydligt beskriver ett logiskt resonemang.
språkfilosofi ställer frågor om språkets natur. Vad innebär det att ett ordbetyder någonting? Hur förhåller sig språket tillmedvetandet och till verkligheten?
metafysik Övergripande filosofiska teorier kring världens, tillvarons och verklighetens innersta väsen.
Ett annat sätt att ge filosofin ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition.Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne påuniversitet, men det hindrar inte att det också finns feministiskvetenskapsteori. På samma sätt ärmuslimsk filosofi ett delområde i filosofin på samma gång somfilosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdetfilosofins historia. En tänkare i indisk tradition som filosoferar ommatematik är på samma sätt en del avmatematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:
Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.
Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. I Sverige idag är de flesta filosofiinstitutioner analytiskt inriktade, med den påSödertörns högskola som främsta undantag. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Analytiska filosofer sätter ett högt värde på klarhet och tydlighet, medan de i mindre grad värdesätter associativt tänkande. Den analytiska filosofin är vidare mer vänd mot naturvetenskaperna och matematiken än mot de övriga humanistiska ämnena. Den har sina främsta rötter hosBertrand Russell och hans vänG.E. Moore. Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvisLogisk positivism ochVardagsspråksfilosofi.
Filosofididaktik försöker besvara de tredidaktiska grundfrågorna: "vad?", "varför?" och "hur?" i relation till filosofiämnet[10]. Filosofididaktikämnet angränsar till andra filosofiska områden såsomfilosofisk praxis ochfilosofi med barn, men har av tradition riktat sig mer till filosofilärare och filosofilärarstudenter.[11]
