| Adolf Filip Liljeholm | |
.jpg) | |
| Född | 5 november1883[1][2] Haga församling[2][1],Sverige |
|---|---|
| Död | 4 oktober1959[1] (75 år) Annedals församling[1],Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Språkvetare[1],lärare[1],genealog[1] |
| Föräldrar | Anders Fredrik Liljeholm[1][2][3] |
| Redigera Wikidata | |
Adolf Filip Liljeholm, född5 november1883 iGöteborg, död där4 oktober1959, var en svenskskolman,språkforskare ochmedeltidshistoriker. Hans föräldrar var överläraren och riksdagsmannenAnders Fredrik Liljeholm (1844-1916), född iHedemora, och Johanna (Hanna) Gustava Örn (1847-1921).
Liljeholm blevfilosofie licentiat ilatin vidGöteborgs högskola 29 maj 1925 och utnämndes tillfilosofie hedersdoktor vidGöteborgs universitet 4 oktober 1958. Han varläroverksadjunkt i latin ochfranska vidHvitfeldtska läroverket i Göteborg åren 1941–1949.
Liljeholms viktigaste forskningsinsats gälldelandskapslagarnasarvslagstiftning och de latinskasläktskapsbeteckningarna i medeltidabrev från tiden före 1350. Utgångspunkten för hans verksamhet som medeltidsforskare var en undersökning (i samarbete medSölve Gardell) av texten på den gravsten iLinköpings domkyrka som tillskrivitsJon Jarl. Liljeholms resultat innebar bland annat ett förkastande av den tidigare identifieringen av jarlen medJohan Sverkersson innan denne blevkung. Denna undersökning publicerades i tidskriftenRig 1937.
Liljeholms huvudresultat publicerades i två delar iPersonhistorisk tidskrift (PHT) 1950 och 1952. Han vidareutvecklade sina resultat i ytterligare artiklar i PHT ochGenealogisk tidskrift. Han knöts också tillRiddarhusdirektionensmedeltidsgenealogiska verkÄldre svenska frälsesläkter och författade delar av dess första band. ISvenskt biografiskt lexikon sammanfattar förre huvudredaktören förSvenskt DiplomatariumJan Liedgren Liljeholms forskargärning så här:I sina tryckta arbeten har L exemplifierat sina teser med en rad svåra problem rörande flera av de främsta frälsesläkterna under äldre medeltid o synes ej sällan ha givit dessa problem en definitiv lösning.
Liljeholms arbeten om landskapslagarnas arvdelningsprinciper visar bland annat att arvsreglerna iMagnus Erikssons landslag är resultatet av en kompromiss mellan två av landskapslagarna som i flera avseenden är mycket olika, till exempel vad gäller kvinnans arvsrätt, nämligenUpplandslagen ochÖstgötalagen. Hans sista medvetna, i PHT 1960postumt publicerade, bidrag till medeltidsforskningen var ett inlägg i en debatt om källan till uppgiften om marskenTyrgils Knutssons påstådda äktenskap med "sveakonungens dotter".
|