Ensläkt avser en eller flerafamiljer med gemensamförfader eller -moder. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp varsgenealogi och genetiska band (blodsband) är kända. Till släkten räknas oftaaffinitiva relationer (ingifta) och adopterade.[1]Släktskap, släktband och släktrelationer avser förhållande mellan personer som gör att de tillhör samma släkt. Att vara släkt med någon är synonymt med att varabesläktad ellerbefryndad med vederbörande.
Ordetsläktskap är bildat tillsubstantivetsläkt (ålderdomligtslägt), som påfornnordiska hade feminintgenus och i sin tur kommer av fornnordiskanssläkte, som härrör frånlågtyskaslechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i detgermanskaverbetslahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande detsvenskaslag med betydelsen 'vara av ett visst slag', 'de som är av ett visst slag'.[2] Ordet finns även idanskan ochnorskan.Isländskan använder i stället ordetættingi, som är avlett tillätt på samma sätt somättling, samt ordenfrændi ochfrænka, vilka dock inte räknas somkönsneutrala. Svenskan har likaledes ordenfrände ochfränka (avfrändkona, därfrände är släkting ochkona kvinna) som ålderdomliga benämningar.
Kända släkter som uppstått undermedeltiden kallas på svenska iblandätter; med ätt avses emellertid vanligen kungliga och adliga släkter oavsett ålder.[3] Medlemskap i en släkt förvärvas framför allt genombörd och – vid adliga släkter – oftast genomagnatisk härstamning, det vill säga påsvärdssidan genom fädernet (men ibland också genomkognatisk härstamning) och medlemmar har ofta sammasläktnamn. SedanRiddarhusordningens status somlag avskaffades i Sverige, saknar ordet släkt juridisk definition, och kan i många fall beteckna ettkognatiskt släktskap det vill säga som innefattar både manliga och kvinnliga led. Släktskapet gäller både i sidled om samtida personer, och i upp- och nedgående led om dem som varit och som kommer.[1]
I ordböckerna nämns även de sinsemellan besläktade ordenskyldungur i isländskan ochskylding i norskan, men dessa är numera sällsynt förekommande i bådaspråken. "Skyldskap" är dock en term som fortfarande används inom juridiskt språk, och betecknar "nära släktskap genom blodsband" (till skillnad från "släktskap genom giftermål"). "Släkt i rätt nedåtstigande skyldskap" betyder "barn, barnbarn, barnbarnsbarn, och så vidare". Exempelvis föreskrevregeringsformen fram till 1974 följande:
Ej må de, som äro i rätt upp- och nedstigande skyldskap, ej heller syskon eller äkta makar på en gång vara ledamöter av statsrådet.
(Denna inskränkning togs bort i 1974 års regeringsform.)
Klaner,stammar ochetniskafolkgrupper är större sociala grupper, ofta bildade kring släkter med en gemensamstamfader eller -moder (en människa, gud ellertotem, det vill säga ettmytologiskt djur) och har under historien ofta varit grund för nationsbildande. Endynasti är en härskarsläkt.
Inomkultur- ochsocialantropologin har språks släktskapsterminologi kategoriserats i ett antalsläktskapssystem. I synnerhet innan 1970-taletspoststrukturalism tolkades släktskapssystemen som uttryck för regelbundna samhällsstrukturer och mönster av nära sociala relationer i småskaliga samhällen, med psykologiska, sociologiska och juridiska dimensioner. Om språket exempelvis gör skillnad påparallellkusiner (barn till syskon av samma kön) ochkorskusiner (barn till syskon av olika kön) tolkades det som tecken på att korskusiner anses giftbara i den aktuella kulturen. Släktskapsterminologi tolkades också som tecken på ommatrilinjär,patrilinjär ellerkognatisk härstamning tillämpas i en kultur, det vill säga om ett barn ärver och tillhör sin mors, fars eller bådas linje (klan) i klansamhällen där klanens medlemmar kan representera varandra juridiskt. Exempelvis om språket likställer en mans söner och systersöner tolkades det som tecken på attavunkulatet (relationen mellan en morbror och systerson) präglas av att mannen är en auktoritet under systersonens uppväxt, och systersonen ärver sin morbror, vilket är vanligt vidmatrilinjär härstamning.[4][5]
Detstrukturalistiska forskningsområdetsläktskapssystem grundades av antropologenLewis H. Morgan (1818–1881), som menade att släktskapstermerna bland de flesta icke-europeiska folk används i syftet att klassificera personer i sociala grupper snarare än att beskriva deras biologiska relationer.[4] Morgan definierade sex klassifikatoriska släktskapssystem:[6]
det mest klassifikatoriska systemet, skiljer endast mellan kön och generation. Således kan syskon och kusiner inte särskiljas (samma termer används för båda typerna av släktingar).
det mest beskrivande, två typer av släktingar har inte samma term. Syskon särskiljs från kusiner, och olika termer används för varje typ av kusin (farbrors barn, fasters barn, mosters barn och morbrors barn).
har både klassifikatoriska och beskrivande termer. Förutom kön och generation, skiljer det också mellan släktingar i rätt nedstigande led (de som följer direkt enligt en släktlinje) och sidosläktingar (med blodsband, men inte en rak släktlinje). Linjära släktband har mycket beskrivande termer, släktband på parallella linjer har mycket klassifikatoriska termer. Således särskiljs syskon från kusiner, medan alla typer av kusiner grupperas tillsammans. Det engelska språkets släktskapstermer faller in iEskimo-typen.
har både klassifikatoriska och beskrivande termer. Förutom kön och generation, skiljer det också mellan syskon av olika kön i föräldragenerationen. Syskon grupperas samman med giftbaraparallellkusiner (barn till syskon av samma kön), medan särskilda termer används förkorskusiner (barn till syskon av olika kön). En genealogisk relation genom ett par syskon av samma kön är klassat som blodsband, medan relation via syskon av motsatt kön kan betraktas somsvågerskap (eng.in-law). Kusinäktenskap är i vissa samhällen tillåtna mellan korskusiner, men tabu mellan parallellkusiner. Dessutom kallar man sin moster "mor" och sin farbror "far". Däremot användare man separata termer om sin morbror och sin faster (ofta termerna för "svärfar" och "svärmor", eftersom korskusiner kan vara fördelaktiga som äktenskapspartner).
som irokesiskt, men gör ytterligare skillnad mellan mors och fars sidor. Släktingar på moderns sida har mer beskrivande ord, och släktingar på faderns sida har mer klassifikatoriska termer. Således är kråkindianskt släktskapsystem som irokesiskt släktskapssystem, med tillägget att en farsmatrilinjära släktingar grupperas tillsammans, utan generationsskillnader, så att samma term används för både sin faster och fasterdotter, etc. Kråkindianer förmodas ha levt i ettmatrilinjärt samhällssystem. Efter äktenskapet flyttade mannen till svärmors hus. I matrilinjära samhällen är morbrodern därmed i regel en auktoritet med ett avgörande inflytande på systersonens uppfostran, och den senare ärver ofta morbroderns egendom och status. Eftersom morbrors barn i crow-terminologi likställs med hans egna barn har crow-terminologi tolkats som uttryck för matrilinjära släktlinjer. Detta i motsats till kulturer medpatrilinjär härstamning, däravunkulatet präglas av att morbrodern står som överseende motpol till den stränge fadern.[4][5]
som irokesiskt, men gör ytterligare skillnader mellan mors och fars sidor. Släktingar på moderns sida av familjen har fler klassifikatoriska termer, och släktingar på faderns sida har mer beskrivande termer. Således är Omaha-släktskap som irokesiskt, med tillägget att ett antal släktingar som tillhör en morspatrilinjära härstamning grupperas samman, utan hänsyn till generationsskillnader, så att samma term används för både en morbror som en morbrors son, etc.
MedDNA-släktforskning kan man mäta mängd delat autosomalt DNA, mätt i centiMorgan (cM), vid olikasläktskapsrelationer.3C2R längst ned till höger betyderthird cousin twice removed (direktöversattfyrmänning två släktled bort), vilket på svenska i detta fall kallas fyrmännings barnbarn, och i andra fall kan betyda mor- eller farförälders fyrmänning.
Den högra kolumnen i tabellerna nedan visargrad av släktskap (eng.degree of relatedness) inom biologin, det vill säga sannolikheten att en gen som den ena personen är bärare av, och som är ovanlig i befolkningen, också delas av den andra personen, och om personerna inte är biologiskt släkt flera vägar annat än på mycket långt avstånd. Denna koefficient introducerades 1922 av genetikernSewall Wright.[7] För varje släktleds avstånd mellan två personer halveras koefficienten. Exempelvis är avståndet mellan en person och dennes farmor två släktled, och då är graden av släktskap 1/4=25 procent, och mellan kusiner tre släktled, och då är graden av släktskap 1/8=12,5 procent.
Om manDNA-testar två släktingar och jämför derasautosomala DNA så motsvarar koefficienten den teoretiskt förväntade procentuella andelen identiskt DNA (röda siffror i diagrammet ovan). I praktiken får andelen identiskt DNA vid ett visst närmaste släktförhållande emellertid ett något högre genomsnittligt värde i befolkningen, eftersomanförluster förekommer, det vill säga släktingar kan ha flera gemensamma anor längre tillbaka i tiden, särskilt om de har rötter sedan lång tid tillbaka i samma isolerade geografiska region. Mängden autosomalt DNA som två individer ärver från en gemensam ana är en starkt slumpmässig process som varierar mycket från fall till fall (uttryckt med svarta siffror i diagrammet ovan, som ettkonfidensintervall i enhetencentiMorgan, där 3400 centiMorgan motsvarar 50% släktskapsrelation, det vill säga helsyskon, förälder eller barn).
En släktskapsrelation är en relation mellan två eller flera personer som på något sätt är släkt med varandra. Termen "-männing" används ofta för att beskriva i vilket led två personer är släkt. Två fyrmänningar är alltså släkt i fjärde generation (barnbarns barnbarn till en eller två gemensamma anor). Tabellen nedan visar dialektala synonymer som förekommer i olika landsändar.[8][9]
Syskon kallas personer som har sammaföräldrar. Om två personer endast har en gemensam förälder säger manhalvsyskon (halvbror, halvsyster). Två personer som inte är släkt men som har varsin förälder som gifter sig med varandra blirstyvsyskon (jämförstyvfamilj). Ett manligt syskon kallasbror medan ett kvinnligt kallassyster.
Kusin,[10] eller tvåmänning,[12] är ett släktskap där två personer har varsinförälder som ärsyskon med varandra. En kusin tillx är alltså en person som ärbarn till ett syskon tillx:sfar och/ellermor. Alltså mammas brors/systers barn eller pappas brors/systers barn.Helkusiner har föräldrar som är helsyskon, och helkusiner är därmed barnbarn till två gemensammaanor.Halvkusiners föräldrar är halvsyskon, och halvkusiner är således barnbarn till en gemensam ana.Dubbelkusiner är kusiner på båda sidor, både via sina mödrar och sina fäder, och den ena dubbelkusinens farfar, farmor, morfar och mormor är därmed anor även för den andra dubbelkusinen.
Sysslingar,[13] nästkusiner eller tremänningar,[14] är två personer vars föräldrar ärkusiner. Andra ord för syssling är nästkusin, a-kusin, andrakusin och småkusin. Sysslingar är barnbarnsbarn till en gemensam ana. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar med varandra.
Bryllingar,[15] eller fyrmänningar,[16] är två personer vars föräldrar ärsysslingar. Bryllingar är barnbarns barnbarn till en gemensam ana. Barn till bryllingar blir femmänningar.
Femmänning[18] är en släkting i femte led, det vill säga barn tillbryllingar. Femmänningar är barnbarns barnbarns barn till en gemensam ana. Femmänningar kallas även pysslingar[17] (vardagligt, ibland skämtsamt) eller bryllingbarn (mycket ålderdomligt).
Sexmänning[20] är en släkting i sjätte led, det vill säga barn tillfemmänningar. Sexmänningar är barnbarns barnbarns barnbarn till en gemensam ana. En skämtsamt använd synonym som tillkommit sent i historien ärtrassling,[19][21] vilket även kan avse komplicerade eller avlägsna släktrelationer generellt.
Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudfar. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges i samband med dopkandidatens dopgudstjänst. Manlig gudförälder. Annat namn för gudförälder är Fadder.
Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara gudmor. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges i samband med dopkandidatens dopgudstjänst. Kvinnlig gudförälder. Annat namn för gudförälder är Fadder.
Modersfigur eller kvinnlig förebild i en familj där ett barn bor, men där barnet inte är släkt med familjen i rakt nedstigande led eller har adopterats.
Släkting eller nära vän till föräldrarna som ombetts och accepterat att vara Gudförälder. Gudföräldrarna ansvarar tillsammans med föräldrarna för att barnet får en kristen uppfostran. Detta löfte avges vid barnets dop. Kvinnligt gudbarn.
≈0
Bror
Broder
Man med samma föräldrar/förälder som en annan person
1/2*
Syster
Kvinna med samma föräldrar/förälder som en annan person
Nevö (avfranskansneveu, som i sin tur kommer frånlatinetsnepos) är en sällan använd benämning för brorson eller systerson. Ordet kom in i svenskan i slutet av 1700-talet,[51] då svenska språket var mycket influerat av franskan, men blev aldrig särskilt etablerat utanför den snäva adliga och borgerliga krets som föredrog detta ”finare” ord framför ”brorson” och ”systerson”, som funnits i svenskan sedan forntiden.[33][52]
Niece (av franskansnièce, som i sin tur kommer från latinetsneptia) är motsvarande sällan använda benämning för brorsdotter eller systerdotter. Även det ordet kom in i svenskan i slutet av 1700-talet,[53] som ett "finare" alternativ till de likaledes äldre ”brorsdotter” och ”systerdotter”.[34][54]
