| No. 61 (Rust and Blue) | |
|---|---|
| Mark Rothko, 1953 | |
| olja på duk | |
| 293 × 234 cm (h×b) | |
| Museum of Contemporary Art,Los Angeles Länk till bilden (Information om upphovsrätt) |
Färgfältsmåleri (engelska:Color-field painting) betecknar en stil som från slutet av 1940-talet utvecklades avamerikanskaabstrakta expressionister somBarnett Newman,Mark Rothko ochClyfford Still.[1] De arbetade med stora, enfärgade ytor, till skillnad från andra abstrakta expressionister som sysslade medaction painting, ellerspontanism, somWillem de Kooning ochJackson Pollock. Andra kända konstnärer inom färgfältsmåleri var till exempelAdolph Gottlieb ochRobert Motherwell.[2]
| Turnsole | |
|---|---|
| Kenneth Noland, 1961 | |
| akryl på duk | |
| 239 × 239 cm (h×b) | |
| Museum of Modern Art (MoMA),New York Länk till bilden (Information om upphovsrätt) |
Under slutet av 1950-talet kom en andra generation konstnärer inom färgfältsmåleriet, med bland andraHelen Frankenthaler,Morris Louis,Kenneth Noland,Jules Olitski, ochFrank Stella, vilka mer betonade formalism än det expressiva uttrycket. Dessa fjärmade sig från den abstrakta expressionismen och kom under 1960-talet att räknas till så kalladpost-målerisk abstraktion (post-painterly abstraction).[2][3]
Termenfärgfältsmåleri, color field painting, myntades dock inte förrän 1970, av konstvetaren Irvine Sandler, som i bokenAbstract Expressionism avhandlade denna stil av främst Clyfford Still, Mark Rothko och Barnett Newman i ett kapitel kallat justThe Colour Field Painters.[1][4]
|