Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Erik Ullenhag

Från Wikipedia
Erik Ullenhag

Erik Ullenhag 2011.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
1 september 2020
FöreträdareMagnus Hellgren
EfterträdareAlexandra Rydmark

Tid i befattningen
1 september 2016–1 september 2020
FöreträdareHelena Gröndahl Rietz
EfterträdareAlexandra Rydmark

Tid i befattningen
28 september 2014–7 juni 2016
FöreträdareJohan Pehrson
EfterträdareChrister Nylander

Tid i befattningen
5 oktober 2010–3 oktober 2014
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerFredrik Reinfeldt
FöreträdareNyamko Sabuni

Mandatperiod
2002–2006
2009–2010[1]
ValkretsUppsala län[2]
Mandatperiod
2010 (ersättare)[3]
2013–2014[4]
ValkretsStockholms län[5]
Mandatperiod
2014–2016
ValkretsStockholms kommun[6]
Uppdrag i riksdagen
Tidigare uppdrag[7]
ordinarie ledamot
statsrådsersättare
gruppledare (2014–2016)
ledamot iarbetsmarknadsutskottet (2002–2004)
ledamot ifinansutskottet (2014–2016)
ledamot ikrigsdelegationen (2002–2006)
ledamot isocialutskottet (2004–2006)
suppleant iEU-nämnden
suppleant isocialförsäkringsutskottet
suppleant iutrikesutskottet

FöddErik Jörgen Carl Ullenhag
20 juli1972 (52 år)
Helga Trefaldighets församling,Uppsala län
Politiskt partiLiberalerna
Yrkejurist
FöräldrarJörgen Ullenhag
Kersti Ullenhag
Webbplatsliberalerna.se

Erik Jörgen Carl Ullenhag, född20 juli1972 iHelga Trefaldighets församling iUppsala,[8] är ensvenskpolitiker (liberal) som sedan 14 augusti 2024 ärSveriges generalkonsul i New York.[9] Mellan 2020 och 2024 var hanSveriges ambassadör i Israel.[10][11][12] Från 2016–2020 var hanSveriges ambassadör i Jordanien.[13] Han varintegrationsminister iFredrik Reinfeldts regering mellan 5 oktober 2010 och 3 oktober 2014. Ullenhag var 2010–2016 Liberalernas andre vice ordförande och har tidigare varitpartisekreterare 2006–2010,riksdagsledamot20022006, 2009–2010 och 2013–2016[7], samt ordförande iLiberala ungdomsförbundet19971999.

Erik Ullenhag talar påRaoul Wallenbergs torg i Stockholm påFörintelsens minnesdag den 27 januari 2013.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Erik Ullenhag är son till f.d. chefredaktören förUpsala Nya Tidning fil.drJörgen Ullenhag och professorn i ekonomisk historia Kersti Ullenhag född Sågvall. Fadern har också varit en framträdande folkpartipolitiker och satt i riksdagen 1975–1985.

Ullenhag gick naturvetenskaplig linje påKatedralskolan i Uppsala och efterjuris kandidatexamen vidUppsala universitet har han tjänstgjort som bland annattingsnotarie. Innan han valdes in iSveriges riksdag2002 arbetade han vidUtrikesdepartementet iStockholm.

Ullenhag har tidigare varit såvälsocialpolitisk somintegrationspolitisktalesman för folkpartiet och länsförbundsordförande för folkpartiet iUppsala läns valkrets. Ivalet 2006 förlorade Ullenhag sitt riksdagsmandat dåCecilia Wikström med hjälp av personröster tog folkpartiets enda mandat i valkretsen. Han återfick dock mandatet efter att hon valdes in i Europaparlamentet 2009.

Den10 oktober 2006 utsågs Ullenhag till ny partisekreterare för folkpartiet, efter att den tidigare partisekreterarenJohan Jakobsson hastigt fick avgå till följd av den så kalladespionaffären i den svenska valrörelsen 2006. Han kvarstod på den posten tills efter riksdagsvalet2010, då han utsågs till nyintegrationsminister. Våren 2011 valdes han även till länsförbundsordförande för Folkpartiet i Stockholms län[14].

Erik Ullenhag som politiker

[redigera |redigera wikitext]

Ullenhag anses tillhöra den klassisktsocialliberala falangen inom Folkpartiet,[källa behövs][förtydliga] vilket bland annat tagit sig uttryck i ett engagemang i invandrings- och flyktingfrågor, minoriteters rättigheter och jämställdhet. Han har också, ur socialliberal utgångspunkt, försvarat den svenska välfärdsmodellen med generella välfärdssystem och inkomstbortfallsgaranti, och har även öppet kritiserat andra borgerliga partier för att inte försvara dessa principer tillräckligt.[15]

Som ungdomspolitiker och LUF-ordförande engagerade sig Ullenhag bland annat i frågan omglobalisering, och uttryckte en starkt positiv syn på globalisering och ekonomisk tillväxt.[källa behövs] Han föreslog också reformer av socialbidraget för att uppmuntra bidragstagare att arbeta,[källa behövs] kritiserade "de små stegen mot övervakningssamhället"[källa behövs] och tog ställning för homosexuellas lika rättigheter.[källa behövs] Några av dessa frågor utvecklas i debattbokenMyten om det liberala Sverige (skriven tillsammans medAndreas Bergh, Ekerlids 1999).[källa behövs]

Efter invalet i riksdagen 2002 blev Ullenhag Folkpartiets migrationspolitiske talesperson och drev på för en reform av det dåtida asylsystemet, där asylsökande fick sina ansökningar behandlade utan möjlighet till domstolsprövning.[16] I en debattartikel i Dagens Nyheter ifrågasatte han också om Moderaterna behövdes som eget parti, och föreslog att liberalt inriktade moderater i stället borde söka sig till ett breddat folkparti[17].

Mer känd för en bredare allmänhet blev han då han våren 2004 tog öppen strid mot sin egen partiledareLars Leijonborg i frågan om så kallade övergångsregler för medborgare från de nya EU-staterna. Medan Leijonborg förespråkade övergångsregler för personer vars knytning till arbetsmarknaden var alltför svag, var Ullenhag helt emot nya övergångsregler. När Leijonborgs linje fick majoritet i riksdagsgruppen avgick Ullenhag som talesperson i frågan, och röstade också emot partilinjen i riksdagen.[18]

Ullenhag övergick senare till att bli socialpolitisk talesperson, och arbetade i den rollen bland annat för att skärpa lagstiftningen mot åldersdiskriminering. Som partisekreterare och därefter har han bland annat lett flera arbetsgrupper inom Folkpartiet för att utveckla partiets arbetsmarknadspolitik.

I en debattartikel iSydsvenskan den 9 mars 2011 kritiserade han debattklimatet i Danmark om invandring och nämnde särskilt "den hårda attityden mot islam, med politiska kampanjer som varnar för ett diffust hot från muslimska våldtäktsmän och burkaklädda bidragstagare. Vi har alla ett ansvar att se till att vi inte får ett motsvarande debattklimat i Sverige."[19] Den 6 maj samma år presenterade Ullenhag direktiven till en ny statlig utredning om effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans.[20] Enligt Erik Ullenhag handlar det om att man i skolan ska ”vaccinera människor mot värderingar som riskerar att göra Sverige både kallare och hårdare”.[21]

I en debattartikel på DN debatt den 19 december 2011 berättade Ullenhag att han ville motverka det han kallar "mytbildning runt invandringen",[22] och publicerade en lista på regeringens hemsida, inledningsvis under rubriken "Vanliga nätmyter om invandrare och minoriteter".[23] Satsningen fick mycket kritik i olika media.[24][25][26][27][28] Kritiken handlade främst om att Ullenhags argument ansågs vara osakliga och vilseledande men även om att regeringens hemsida ansågs användas för att föra ut partipolitiska åsikter som om de vore fakta. Ullenhag blev anmäld till riksdagenskonstitutionsutskott.[29][uppföljning saknas]

Den 28 maj 2019 meddelade Erik Ullenhag att han kandiderade tillpartiledare förLiberalerna.[30] Ullenhag drog sig urpartiledarvalet efter att valberedningen hade valt att nomineraNyamko Sabuni till partiets nya ledare.[31]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Ullenhag utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 14 juli 2009 sedan Cecilia Wikström avsagt sig uppdraget. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll2008/09:137 (§ 2).
  2. ^Ullenhag var invald i Sveriges riksdag för Uppsala läns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll2002/03:1 (§ 2) respektive2006/07:1 (§ 2; ersättare).
  3. ^Ullenhag var statsrådsersättare för Jan Björklund under perioden 4–5 oktober 2010. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll2010/11:1 (§ 3) och2010/11:3 (§ 3).
  4. ^Ullenhag utsågs till ny ordinarie riksdagsledamot från och med 22 januari 2013 sedan Nyamko Sabuni avsagt sig uppdraget. Detta framgår av Sveriges riksdags protokoll2012/13:56 (§ 2).
  5. ^Ullenhag var invald i Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll2010/11:1 (§ 2; ersättare).
  6. ^Ullenhag var invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Stockholms kommuns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll2014/15:1 (§ 2).
  7. ^ [ab]”Erik Ullenhag (L)”. Sveriges riksdag.https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Erik-Ullenhag_ee124ebd-22d4-482c-b074-224db3409a10/. Läst 30 januari 2022. 
  8. ^Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund:Ullenhag, Erik Jörgen Carl
  9. ^”Generalkonsuln”. Sweden Abroad.https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/usa-new-york/om-oss/generalkonsuln/. Läst 12 oktober 2024. 
  10. ^”Ny ambassadör i Israel”. Utrikesdepartementet (Regeringskansliet via regeringen.se). 7 maj 2020. Arkiverad frånoriginalet den 22 januari 2021.https://web.archive.org/web/20210122174640/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/ny-ambassador-i-israel/. Läst 22 januari 2021. 
  11. ^Lann, Rikard (7 maj 2020). ”Ullenhag ny ambassadör i Israel”. SVT Nyheter. Arkiverad frånoriginalet den 22 januari 2021.https://web.archive.org/web/20201023055224/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ullenhag-ny-ambassador-i-israel. Läst 22 januari 2021. 
  12. ^Regeringen och Regeringskansliet (4 april 2024). ”Ny generalkonsul i New York (USA)”. Regeringskansliet.https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/04/ny-generalkonsul-i-new-york-usa/. Läst 12 oktober 2024. 
  13. ^”Tungt avbräck för Liberalerna när toppen lämnar”. Dagens industri. 26 maj 2016.http://www.di.se/artiklar/2016/5/26/tungt-avbrack-for-liberalerna-nar-toppen-lamnar/. 
  14. ^http://www.folkpartiet.se/Folkpartiet-nara-dig/Stockholms-lan/Kontakta-oss/Forbundsstyrelsen/
  15. ^”Centerns nya nyliberalism är en fara för Alliansen”. Dagens Nyheter. 12 mars 2007.http://www.dn.se/debatt/centerns-nya-nyliberalism-ar-en-fara-for-alliansen/. 
  16. ^”Fp berett att fälla asylförslaget”. Folkpartiet. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2012.https://archive.is/20120525091800/http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ministrar-i-regeringen/Ministrarnas-webbplatser/Erik-Ullenhag/Debattartiklar/FP-berett-att-falla-asylforslaget/. 
  17. ^”Toppnamn i Folkpartiet kräver nytänkande inom borgerligheten: 'Lägg ner moderaterna'”. Dagens Nyheter. 10 oktober 2002.http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=61471. 
  18. ^”Fp måste säga nej till övergångsregler”. Folkpartiet. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2012.https://archive.is/20120525091759/http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ministrar-i-regeringen/Ministrarnas-webbplatser/Erik-Ullenhag/Debattartiklar/FP-maste-saga-nej-till-overgangsregler/. 
  19. ^”Ta inte efter Danmark”. Sydsvenskan. 9 mars 2011.https://www.sydsvenskan.se/2011-03-08/ta-inte-efter-danmark. 
  20. ^”Bengt Westerberg utreder främlingsfientlighet och rasism”. Regeringen. 6 maj 2011. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110521121834/http://www.regeringen.se/sb/d/14746/a/167897. 
  21. ^”Ökad intolerans kräver nya grepp”. Svenska Dagbladet. 5 maj 2011.https://www.svd.se/okad-intolerans-kraver-nya-grepp. 
  22. ^”Myterna på nätet om invandringen måste ifrågasättas”. Dagens Nyheter. 19 november 2011. Arkiverad frånoriginalet den 2 februari 2016.https://web.archive.org/web/20160202215023/http://www.dn.se/debatt/myterna-pa-natet-om-invandringen-maste-ifragasattas/. 
  23. ^”Vanliga nätmyter om invandrare och minoriteter”. Regeringen. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2012.https://archive.is/20120525091802/http://www.regeringen.se/sb/d/2279/a/181576.  senareVanliga påståenden om invandring hämtat från theWayback Machine (arkiverat 2 september 2014). Regeringen.
  24. ^Madon, Sakine (19 december 2011). ”Myter om invandring kan inte bemötas med skönmålning”. Newsmill. Arkiverad frånoriginalet den 8 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120108014500/http://www.newsmill.se/artikel/2011/12/19/myter-om-invandring-kan-inte-bem-tas-med-sk-nm-lning. 
  25. ^”Kritik mot regeringens sajt om invandrarmyter”. Aftonbladet. 19 december 2011.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14101454.ab. 
  26. ^”Regeringens webbsida mot främlingsfientlighet kritiserad”. Sveriges Radio. 20 december 2011.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4867440. 
  27. ^”Regeringens argument om invandring är delvis vilseledande”. Dagens Nyheter. 20 november 2011.http://www.dn.se/debatt/regeringens-argument-om-invandring-ar-delvis-vilseledande/. 
  28. ^”Saklig diskussion bästa motgiftet mot rasism”. Dagens Nyheter. 20 december 2011.http://www.dn.se/debatt/saklig-diskussion-basta-motgiftet-mot-rasism/. 
  29. ^”Begäran om granskning av integrationsministerns publicering om myter rörande invandring på regeringens hemsida” ( PDF). mynewsdesk.com. Sverigedemokraterna. 20 december 2011. Arkiverad frånoriginalet den 17 juni 2016.https://web.archive.org/web/20160617180814/http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/t_attachment/gjptl93lsravf5udyhnu.pdf. 
  30. ^”DN Debatt. ”Jag vill att L håller fast vid januariöverenskommelsen””. Dagens Nyheter (DN).https://www.dn.se/debatt/jag-vill-att-l-haller-fast-vid-januarioverenskommelsen/. Läst 20 februari 2020. 
  31. ^”Jag ställer inte upp som partiledarkandidat”. Aftonbladet.https://www.aftonbladet.se/debatt/a/8mx9bw/jag-staller-inte-upp-som-partiledarkandidat. Läst 20 februari 2020. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Företrädare:
Karin Karlsbro
Liberala ungdomsförbundets ordförande
1997–1999
Efterträdare:
Birgitta Ohlsson
Företrädare:
Helena Dyrssen
Folkpartiets partisekreterare
2006–2010
Efterträdare:
Nina Larsson
Företrädare:
Nyamko Sabuni
integrations- och jämställdhetsminister
Sveriges integrationsminister
2010–2014
Efterträdare:
Sista innehavaren
Företrädare:
Helena Gröndahl Rietz
Sveriges ambassadör i Jordanien
2016–2020
Efterträdare:
Alexandra Rydmark
Företrädare:
Magnus Hellgren
Sveriges ambassadör i Israel
2020–2024
Efterträdare:
Alexandra Rydmark
v  r
Liberalerna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare
Partiledarval
1995 ·2017 ·2019
I regeringsställning
Relaterade organisationer
Historia och relaterade ämnen
1Samlingsregering med Socialdemokraterna, Bondeförbundet och Högerpartiet ·2Koalitionsregering med Centerpartiet och Moderaterna ·3Koalitionsregering med Centerpartiet ·4Koalitionsregering med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ·5Koalitionsregering (Alliansen) ·6Koalitionsregering med Moderaterna och Kristdemokraterna
 
Folkpartiets/Liberalernasriksdagsledamöter
v  r
Ledamöter avSveriges riksdag förFolkpartiet under mandatperioden 2002–2006
Tina AcketoftMartin AndreassonGunnar AndrénMarita AronsonHans BackmanErling BagerHelena BargholtzHeli BergAnita BrodénLinnéa DarellAxel DarvikLouise Edlind FribergAnne-Marie EkströmJan ErtsbornEva FlyborgMia FranzénLennart FremlingKarin GranbomAnna Grönlund KrantzLiselott HagbergCarl B. HamiltonKerstin HeinemannSolveig HellquistLennart KollmatsTobias KrantzBo KönbergLars LeijonborgNina LundströmAna Maria NartiCecilia NilssonUlf NilssonHarald NordlundGunnar NordmarkChrister NylanderBirgitta OhlssonRunar PatrikssonJohan PehrsonKarin PilsäterMauricio RojasGabriel RomanusNyamko SabuniTorkild StrandbergSverker ThorénLars TysklindErik UllenhagMarie WahlgrenAllan WidmanCecilia WikströmChrister WinbäckYvonne Ångström
v  r
Ledamöter avSveriges riksdag förFolkpartiet under mandatperioden 2006–2010
v  r
Ledamöter avSveriges riksdag förFolkpartiet under mandatperioden 2010–2014
v  r
Ledamöter avSveriges riksdag förLiberalerna under mandatperioden 2014–2018
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Erik_Ullenhag&oldid=56735816
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp