Området som nu kallas England beboddes först av människor undersenpaleolitikum, men har fått sitt namn frånangler, en av degermanska stammarna som bosatte området under 400- och 500-talet. England blev en enad stat år 927, och har sedanupptäcktsresornas epok, som inleddes under 1400-talet, haft en betydande kulturell och juridisk inverkan på omvärlden.[6] Detengelska språket, denanglikanska kyrkan, ochengelsk rätt – grunden för rättssystemetcommon law i många andra länder runt om i världen – utvecklades i England och landetsparlamentariska statsskick har allmänt antagits av andra nationer.[7] Denindustriella revolutionen började i 1700-talets England och omvandlade samhället till världens första industrialiserade nation.[8]
Englands terräng består mestadels av låga kullar och slätter, särskilt i mellersta och södra England. Det finns dock högland i norr (till exempel bergigaLake District,Pennines ochYorkshire Dales) och i sydväst (till exempelDartmoor ochCotswolds). Den forna huvudstaden i England varWinchester tills den ersattes avLondon år 1066. Idag är London det största storstadsområdet i Storbritannien och var innan Storbritannien lämnadeEU den största storstadsmässiga zonen i unionen enligt de flesta mått.[nb 2] Englands befolkning är cirka 53 miljoner, omkring 84% av befolkningen i Storbritannien, och är till stor del koncentrerad till London,Sydöstra England och tätorter iMidlands,Nordvästra,Nordöstra ochYorkshire, där det utvecklats stora industriella regioner under 1800-talet. Ängs- och betesmarker finns utanför storstäderna.
Den romerska provinsenBritannia, motsvarande England och Wales, var en avRomerska riketskeltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderades Britannien i flera vågor avgermanska stammar från det som idag är nordvästra Tyskland, Danmark och Nederländerna. Dessa stammar var sinsemellan närbesläktade med likartade språk, och det rörde sig företrädesvis omsaxare,jutar,daner ochangler, som själva var flyktingar på grund av de olika nomadfolk som trängt in i norra Europa från Asien.
Den största delen av Britannien kom att behärskas av de nya bosättarna, vilka underkuvade kelterna, och började kalla det erövrade området för Anglernas land, vilket senare blev Anglosaxarnas land. De överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales.
Under 800-talet utsattes landet för nya germanska invasioner och erövringar, denna gång frånvikingar. Den germanska befolkningen försökte motstå invasionsförsök frånnormanderna, men misslyckades slutligen genom förlusten islaget vid Hastings 1066. England erövrade Wales under 1100-talet och 1543 blev det definitivt en integrerad del av Konungariket England. I vissa sammanhang fortsatte dock Wales att kallas förfurstendöme. Genom bland annat en stark flotta som byggdes upp avElisabet I av England under 1500-talet började England utvecklas till en världsmakt.
Under 1600-talet genomgick England en lång och invecklad maktkonflikt under vilken kungen avsattes och landet styrdes som en republik under namnetEngelska samväldet (engelskaCommonwealth of England). England var under denna tid även ipersonalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med att monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet.
Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet, antog den brittiske staten det nuvarande namnet Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
England lyder direkt under detbrittiska parlamentet och regeringen i London. Till skillnad från de andra riksdelarna har England inte någon egen nationell lagstiftande församling. Den statliga förvaltningen i England är dock uppdelad i nio storregioner. Denna indelning får närmast jämföras med de statliga länsstyrelserna i Sverige, menStorlondon har exempelvis både en direktvald borgmästare och direktvald regionförsamling. Man har även gjort försök med att införa direktvalda regionförsamlingar på annat håll, men lyckades inte: regeringen ville införa direkta val till regionförsamlingen för nordöstra England, men förslaget fick svagt stöd i en folkomröstning (21,8 procent, den4 november1978).
Regionalfördelningen av England utan direktvalda församlingar är en het politiskt fråga, med till exempelKonservativa partiet starkt emot indelningen. Konservativa partiet fick mer röster änLabourpartiet i England, men hade för lågt stöd i Skottland och Wales för att kunna vinnabrittiska parlamentsvalet 2005.
England är med undantag av gränserna mot Skottland och Wales omgiven av hav och ingen plats i riksdelen ligger längre från kusten än 161 km.[5]
Riksdelen har ett mildareklimat än södraKanada trots att den ligger längre norrut. Vinden blåser oftast från väst efter att luften blev uppvärmd överGolfströmmen. Den genomsnittliga temperaturen under sommaren ligger därför vid 20° C. Under anmärkningsvärd varma perioder kan temperaturen stiga till 30° C och i augusti 2003 registrerades 38° C.Årsnederbörden varierar vanligen mellan 890 och 1020 mm.[11]
England har ett välutbyggtjärnvägsnät. England var först i världen med järnväg med persontrafik och har idag ett modernt och välfungerande järnvägnät. Bland annat går flerasnabbtåg på det engelska järnvägsnätet. Ett av de mest kända ärhöghastighetstågetEurostar som går frånLondon tillParis ochBryssel.
I England finns också ett mycket välutbyggt nät medmotorvägar som når ut till stora delar av landet.
London har flest antal flygpassagerare (130 miljoner) av alla världens städer, räknat som summan av ankommande och avresande passagerare vid stadens flygplatser, vilka är sex till antalet för London. Europas största och en av världens största flygplatser ärLondon Heathrow Airport.
Greensleeves (skriven ca 1580) är en välkänd engelsk folkvisa.
Många engelskarockband under framför allt 1960-, 1970- och 1980-talen anses av ett flertal kritiker[12][13] ha haft en avgörande betydelse i rockhistorien.
^För Storbritannien som helhet, inte Englands som riksdel.
^EnligtEurostat är London det största stadsområdet som använder tätorter och områden med hög befolkning som dess definition. En rangordning av befolkning inom kommungränserna placerar London först.Universitet i Avignon i Frankrike hävdar dock att Paris är först och London är tvåa när man inkluderar hela stadsområdet och inlandet, det vill säga avlägsna städer.
.svg)