Energilagring utnyttjas för att spara utvunnen nyttigenergi som sedan kan användas vid en senare tidpunkt. Genom att utnyttja energilagring kan produktionen ske mer oberoende av konsumtionen. Detta är önskvärt vid uppvärmning och elkonsumtion över flera tidsskalor, från sekund- och minutskala till mer långsiktig planering över veckor och månader. Undersommaren är till exempel produktion frånsolstrålning och värme hög medan behovet avbyggnadsuppvärmning och el för belysning är lågt medan motsatsen gäller undervintern.
I det svenska energisystemet sker storskalig lagring av lägesenergi genom vattenkraften, där stora vattenmängder samlas upp i dammar innan själva kraftverket. På så sätt kan vattenflödet kontrolleras och elproduktionen anpassas efter behovet. Även storskaligapumpkraftverk kan användas. Genom att tillföra energi pumpas vatten upp i en reservoar och när energin behövs låter man vattnet passera envattenturbin som i ett vanligtvattenkraftverk. Denna metod kan användas för att jämna ut variationer i belastningen av elnätet under dygnet, och produktionen kan hållas i övriga kraftverk[1].
Även tryckluft går att använda för att lagra energi. Storskalig trycksättning av luft har testats i Tyskland och USA[2] där luft komprimeras i ett stort underjordiskt utrymme. Det går även att tillämpa "bakvänt" vidkylskåp för att skapa kyla.
För mycket små energibehov kan detta göras som i ettur, antingen via enfjäder eller uppdragning av rotalergilod.
Till exempel genom att låta ett tungtsvänghjul med lågfriktion rotera med hög hastighet.
Som att värma vatten i större eller mindre volymer som naturen själv gör med varmasjöar som under kalla höstdagar värmer området vid vattnet.
Massiva stenbyggnader används ofta i varmt klimat, då stenen då håller dagsvärmen kvar under natten och dessutom verkar avkylande under den varma dagen.
Bergvärmepumpar fungerar enligt principen att ta ut värme ur berget som i sin tur värms upp under varma sommardagar.
För mycket små energimängder användskondensatorer medan för större användsackumulatorer (batterier). Privat energilagring förväntas bli allt mer närvarande med tanke på den ökande betydelse distribuerad produktion har (speciellt solceller) och den stora delen av energiförbrukningen byggnaderna själva står för.[3] Ett hem med solceller kan uppnå en maximal elektrisk självförsörjning på ungefär 40%.[3] För att nå högre nivåer av självförsörjning behövs energilagring, med tanke på obalansen mellan energiförbrukningen och energiproduktionen från solceller.[3]
Här finns väldigt många tekniker, då i princip alla kemiska processer som kan avge energi, också går att köra "baklänges" dock med olika stora omvandlingsförluster. Mest omtalat är nog möjligheten attspjälka uppvatten isyre ochväte som då i enbränslecell kan generera energi i den omvända processen.
Wikimedia Commons har media som rörEnergilagring.