Ekorrfamiljen (Sciuridae), är en stor familj blandgnagarna. Den finns representerad på alla kontinenter utomAustralien,Nya Guinea,Madagaskar ochAntarktis. Dessutom saknas de i vissaöknar.[1]
EnligtMammal Species of the World listas 51 släkten med tillsammans 270 till 280 arter i familjen men systematiken är delvis oklar.
Namnets urprung är inte klarlagt. Det kan syfta på vistelsen näraekar eller kan vara bildat av det gammaltyska ordet aig (röra sig snabb).[2]
Medlemmar i familjen är jämförelsevis små. Storleken varierar mellanafrikansk dvärgekorre (Myosciurus pumilio) med en längd på 7 till 10 centimeter och en vikt omkring 10 gram på ena sidan ochalpmurmeldjuret på andra sidan, som når en längd mellan 53 och 73 centimeter samt en vikt mellan 5 och 8 kilogram. Pälsen är vanligen mjuk och hos vissa arter tjockare. Pälsens färg varierar mycket, ibland även mellan individer av samma art.
Flera arter i familjen kännetecknas av en yvig svans. De har femtår vid de bakre extremiteterna, fyra tår vid de främre extremiteterna och jämförelsevis storaögon. Dessutom har de en mjuk sula på fötternas undersida.[3]
Tanduppsättningen är liksom hos andra gnagare med förstorade framtänder som växer hela livet och en stor lucka före kindtänderna.Tandformeln för de flesta arterna i familjen är1.0.1.31.0.1.3 eller1.0.1.31.0.2.3, alltså 20 till 22 tänder totalt.[1]
På grund av de stora ögonen antas att arterna har en särskilt brasyn vilket är viktigt för djur som lever i träd. Många arter har även ett väl utvecklatkänselsinne medmorrhår i ansiktet och vid extremiteterna.[3]
De flesta men inte alla arter är aktiva på dagen. Födan utgörs huvudsakligen avnötter ochfrön men det finns även arter som äterinsekter ochfågelägg. Dessa arter som lever i träd är mycket rörliga. De gör långa hopp från gren till gren eller ner till marken och skadar sig sällan vid dessa tillfällen. Ofta bygger de bon i trädens håligheter eller direkt på grenar. Medlemmar av underfamiljenXerinae lever däremot i underjordiska gångsystem. Dessa djur stannar i närheten av bon och gömmer sig vid fara i tunnlarna.[4]
Beroende på art parar sig honor en eller två gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 3 till 6 veckor föds några ungdjur. Ungarna är vid födelsen blinda, nakna, tandlösa och hjälplösa. Hos de flesta arterna är bara honan ansvarig för ungarnas uppfostran. Ungarna dias 6 till 10 veckor. De blir könsmogna vid slutet av första levnadsåret. Arter som lever på marken är sociala djur med väl utvecklade kolonier medan individer hos trädlevande arter ofta är ensamma.[3]
Tidigare delades familjen i jordlevande- och trädlevande ekorrar men denna indelning motsvarar inte släktskapsförhållandena. Familjen har enligt Michael Carleton und G. Musser (2005) följande taxonomi:[5]
NB Det förekommer, speciellt i äldre verk, att flygekorrarna förs till en egen underfamilj Petaurstinae.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,11 april 2009.
- Milton, Katherine (1984): [Family Sciuridae].In: Macdonald, D. (ed.):The Encyclopedia of Mammals: 612-623. Facts on File, New York.ISBN 0-87196-871-1
- Ronald M. Nowak:Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999ISBN 0-8018-5789-9
- Malcolm C. McKenna, Susan K. Bell:Classification of Mammals: Above the Species Level. Columbia University Press, 2000ISBN 0-231-11013-8
- Michael D. Carleton, Guy G. Musser:Order Rodentia. In: Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare):Mammal Species of the World. 3 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, s. 745–1600,ISBN 0-8018-8221-4.
