Ekonomisk frihet är ett begrepp som används i ekonomisk forskning och i politiska debatter. Det betecknar möjligheten för företag och invånare att bedriva ekonomisk verksamhet med så lite statliga ingrepp som möjligt. Den ekonomiska friheten anses vara stor om skatterna är låga, om äganderätten upprätthålls, omregleringar och förbud är få och omhandeln är fri.
Ekonomisk frihet handlar inte om rätten till en viss levnadsstandard eller liknande och är alltså ennegativ frihet, inte enpositiv.
Egalitärt inriktade debattörer, som vänsterliberaler,socialdemokrater ochsocialister tolkar begreppet ekonomisk frihet annorlunda. Deras utgångspunkt är de konkreta möjligheterna till handlade för en enskild individ, istället för att enbart se till mängden formella regleringar. De menar att man även måste ta hänsyn till ojämlikhet, ekonomisk fördelning och till mängden livsval som begränsas av fattigdom. I enlighet med en positiv frihetsdefinition menar de därför att den som är fattig inte är fri. Marxister skulle säga att ekonomisk frihet innebär en legal rätt för företagare att extraheramervärde, med marxistens vokabulär "suga ut", från arbetarna och därigenom exploatera dem.
Det finns tre forskningsprojekt som poängsätter graden av ekonomisk frihet (enligt den liberala definitionen) i världens länder.