Konjunktur är det rådande ekonomiska tillståndet i enekonomi med avseende på flera variabler, framföralltarbetslöshet,tillväxt ochinflation. Tidsperioden mellan två låg- eller högkonjunkturers respektive klimax kallas konjunkturcykel. Vanligen är en konjunkturcykel mellan tre och åtta år lång[1].
Närindustrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur ("goda tider"). Ekonomin går alltså väldigt bra och arbetslösheten är låg. Även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökadeinvesteringar. När investeringarna ökar, skapas lättflaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är allaproduktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciellutbildning, brist bidrar till att minska efterfrågan, inte bara inomexportindustrin utan också hosunderleverantörerna. Högkonjunktur är en period där det är hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser.
En långvarig eller kraftig högkonjunktur riskerar också att leda till enfinansbubbla när avkastningarna på investeringar skjuter i höjden och intresset av att investera överstiger verkliga behovet, och inte bara en efterfrågan som är styrd av förväntningar på avkastning.
En välkänd högkonjunktur är framförallt andra halvan av1920-talet, som kallas "det glada 1920-talet".
Under lågkonjunkturer är den totalaefterfrågan på varor och tjänstermindre än vad som skulle kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, samt mindre resurser att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar.
Eftersom efterfrågan är låg, blir det också mindre prishöjningar än under högkonjunktur. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallasdeflation. En lågkonjunktur med minskandeBNP under en längre tid kallas recession[2]. En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression.
Attkonjunkturkurvan inte går snett nedåt i all oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sinalager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur.
En berömd lågkonjunktur är "Den stora depressionen", som utlöstes med börskraschen iUSA ioktober1929. Stora lågkonjunkturer (recessioner) har oftast följt så kalladebankrusningar då förtroende för bankväsendet har minskat och penningpolitiken blivit ifrågasatt. Bankrusningar uppstår ur att bankernas reservkvot, dvs tillgångar inte täcker upp de lån man har emot sina fordringsägare.
| |||||||||||