Det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som 'ekologisk'. Till exempel kan effekten av en stor miljökatastrof eller introduktionen av en främmande art i ett system tyckas vara en spännande händelse inom vetenskapen ekologi, medan det knappast anses önskvärt ur ett 'ekologiskt perspektiv'.
Ordetekologi kommer från den tyske biologenErnst Haeckel som 1866 använde ordet "Oecologie" på sidan 286 i volym 2 avGenerelle Morphologie der Organismen[5]. Ordet bildades enligt Haeckel frångrekiska οικος,oikos "hushåll", "levnadsbetingelser"[6] (och λογία,logia "studie av").[7]
Alla organismer påverkas av sin omvärld. Både levande- (biotiska), och icke-levande (abiotiska) omvärldsfaktorer, som exempelvis temperatur, nederbörd, bytesdjur och växtlighet kan ge stor påverkan.[8] Det är detta som ekologin studerar. Ekologiska studier genomförs för att försöka förstå relationer mellan olika organismer och deras miljö, livsprocesser,biologisk anpassning hos organismer, förekomst och fördelning av organismer (biogeografi), transport avmateria ochenergi genom organismsamhällen, successionsstadier i utvecklingen av ekosystem, samt mängd och fördelning avbiologisk mångfald i förhållande till miljön. Föremålet för studier kan vara både enskilda individer,populationer,biotoper,ekosystem,biomer eller helabiosfären. Man kan också studera ekosystemetsnäringsvävar. Även olikabiogeokemiska kretslopp somvattnets kretslopp ellerkolcykeln studeras. Hur ekosystem påverkar biosfären kan också vara föremål för en undersökning.[9]
Uppdelning i ekologiska zoner såsom definierat av Holdridge.
När ekologi definieras somläran om interaktionerna mellan organismer och deras miljö måste man vara klar över att miljön innefattar en rad skilda faktorer:
Biom är en regional ansamling avdjur- ochväxtsamhällen.Biom är ett annat ord för vegetationsområde. I begreppet är samverkan och inbördes påverkan mellan de olika arterna centrala. Relationen tilljordarter ochklimat ingår också. Biomer är huvudsakligen urskiljbara i stor (kontinental till global) skala. Tillsammans utgör biomernabiosfären.
Biologisk mångfald ellerbiodiversitet är summan av arternas mångfald, den genetiska mångfalden och den ekologiska mångfalden i ett område. Biologisk mångfald är ett begrepp som innefattar alla varianter av livsformer som finns på jorden, miljontals växter, djur och mikroorganismer, deras gener och samspelet de är en del.
Ettekosystem är ett avgränsat område i naturen som vi människor valt att studera ur ett ekologiskt perspektiv. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende på vad man väljer att studera, till exempel ekosystemet ihavet eller i en litendamm. Alla levande varelser och den miljö som finns inom området ingår i ekosystemet.
Ekologiska interaktioner innebär relationer där individer av samma eller olika art påverkar varandras utveckling.
Exempelvis lever många svampar i symbios med träd. Denna interaktion gynnar båda, svampensmycel hjälper trädet att ta upp mer näring med rötterna, medan svampen får viktiga kolhydrater från trädet.
Enekologisk nisch är det levnadsområde där en enskild art kan överleva och reproducera sig. Detta avser egenskaper som temperatur, vegetation och mattillgång. För varje egenskap finns ett visst intervall där arten kan leva.
Mednäringskedja menas hurnäringsämnen sprids och omvandlas igenom enkedja avorganismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ettekosystem.
Ekologin är en relativt ung vetenskap. Fram till omkring 1960 hade ekologin mycket liten spridning utanför akademiska kretsar. Under 1960-talet och 1970-talet ökade miljömedvetandet kraftigt och ekologiska idéer fick spridning även bland vanligt folk. Under 2000-talet har ekologiska tankegångar fått stort inflytande inaturvårdens teori och praktik.[8]
^"Unter Oecologie verstehen wir die gesammte Wissenschaft von den Beziehungen des Organismus zur umgebenden Aussenwelt, wohin wir im weiteren Sinne alle 'Existenz-Bedingungen' rechnen können. Diese sind theils organischer, theils anorganischer Natur; sowohl diese als jene sind, wie wir vorher gezeigt haben, von der grössten Bedeutung für die Form der Organismen, weil sie dieselbe zwingen, sich ihnen anzupassen." Ernst Haeckel, 1866,Generelle Morphologie der Organismen vol. 2, sid. 286
^Fotnot 2 på sidan 286: "οικος, der Haushalt, die Lebensbeziehungen"
