Egentliga Kina ellerInre Kina är ett västerländskt begrepp för den historiska östra kärnan iden kulturgeografiska regionen Kina, ofta vidare uppdelad iSydkina ochNordkina medHuaifloden ochQinlingbergen som avgränsare.[1]
Det finns ingen vedertagen gräns för detta område. Det kan definieras som det område somhankinesiska kejsardömen vanligen behärskade, som det område hanbefolkningen huvudsakligen bebor, eller som de områden som dominerats av icke-hankinesiska folk och kulturer:Xinjiang,Inre Mongoliet,Tibet, tidigare vanligenManchuriet, men idag kanske snarareTaiwan,Hongkong ochMacao. Den vanligaste definitionen på Egentliga Kina går tillbaka på de arton provinser som utgjorde Kina underMingdynastin och sedermera blev kärnan iQingimperiet efter 1644.[2]
I FolkrepublikenKina idag används inte begreppet.