Munchs mor Laura Munch fick en stroke och avled 1868 när hon var 31 år gammal. Munchs far ordnade så att han kunde börja studera påChristiania Tekniske Skole 1879, men bara efter ett år slutade han skolan och den 8 november 1880 skrev sextonåringen i sindagbok:Min bestemmelse er nu nemlig at blive maler (Min kallelse hädanefter är att bli målare).
Munch var knappt 20 år då han debuterade påHøstutstillingen år 1883. År 1884 utförde han målningenMorgon, även kalladFlickan på sängkanten, numera iRasmus Meyers samling iBergen. Realistiska bilder av sjuka flickor hade tidigare målats av Krogh, men Munch gjorde något nytt av motiven, nämligen en vardaglig enkelhet i monumental komposition. Undertonen av lycka i själva ljusåtergivningen som finns i hans tidiga målningar skulle sedan för lång tid försvinna ur Munchs måleri för att ge plats åt smärta, livsångest och lidelse. Med sitt stora porträtt av målarbohemenKarl Jensen-Hjell året därpå anslog Munch temat för sina många år senare berömda helfigursporträtt i stående ställning.[4]
Båda dessa arbeten möttes med övervägande oförstående, och borgerskapets motvilja ökades genom målningenDagen efter (första exemplaret målat 1885-86 förstördes), föreställande en halvklädd kvinna som sover ruset av sig.
Munchs geniala målningDet sjuka barnet med sin fritt koloristiska och stort byggda "omdiktning" av verkligheten i blå, gröna, röda och grå toner, blev till en början uppskattad endast av en del konstnärer. Inspiration till målningen fann Munch i sin storasyster Sophie Johannes död ituberkulos endast femton år gammal. I detta verk ger han prov på den neurotiska expressionism som han använde för att förstärka bilden av verkligheten. Av den målningen finns det åtminstone sex versioner.
År 1889 tillkom flera mästerverk som dock möttes av övervägande indignation, till exempel porträttet av bohemens ledareHans Jæger och interiörenVår (Nasjonalgalleriet) samtInger på stranden (Rasmus Meyers samling).[4] Den sistnämnda målningen porträtterar Munchs syster iÅsgårdstrand, där Munchs frigörelse från naturalismen fullbordades under de följande somrarna. ISvartsjuka ochMan och kvinna och liknade målningar blev landskapet närmast ett moment i själsstämningen, och det hela stiliserades i ytan med musikaliska kurvor. Här hade Munch tagit klivet över till ett diktande idémåleri ochsymbolismen. Samtidigt experimenterade Munch med enpointilistisk verklighetsmålning.[4]
Munchs nya stil väckte på utställningarna hösten 1892 i Kristiania och Berlin våldsam uppståndelse. Hans Berlinutställning föranledde en schism inom Verein Berliner Künstler och bildandet avBerliner Secession. I Tyskland, där Munch med avbrott vistades till 1908, utvecklade han under samvaro medAugust Strindberg,Sigbjørn Obstfelder,Gustav Vigeland, och Akseli Gallen-Kallela med flera de litterära ochexpressionistiska tendenserna i sin konst. Han fortsatte idéräckan frånÅsgårdstrand i serienLivsfrisen, fullbordad 1902. Av bildtitlarna somSkriet,Vampyren,Madonna,Aska,Döden i sjukrummet,Melankoli ochLivets dans framgår motivens dramatik. Bilderna i sin tydligajugendkaraktär kom att få stor betydelse för den dekorativa konsten, särskilt i Tyskland.
Från samma tid härrör några lyriska bilder från Åsgårdsstrand, målade kort efter sekelskiftet med stora färgytor, omskrivna av en böljande kontur, bland annatFlickorna på bron (Nasjonalgalleriet).[5]
Ett omslag inträffade 1909, då Munch efter en nervklinikvistelse återvände till Norge. Han närmade sig nu en ljusare och mer verklighetsförankrad bildkonst och målade med dekorativt svepande impressionistisk pensel och alltmera uppdriven skala en mångfald landskap, porträtt och arbetarbilder. De dekorativa strävandena fick sitt monument i aulabilderna i Oslo universitet, uppsatta 1916.[5]
I sina målningar och singrafik är det snarare sina inre känslor inför den yttre verkligheten som Munch söker uttrycka än verkligheten själv. I sitt mest karakteristiska och berömda verkSkriet bygger Munch upp rytmer avfärg och virvlande linjer, som ävenVincent van Gogh gjorde, till en ton av hysterisk intensitet.
Våren 1933, från april till juni, visades Munchs målningGärtner in Max Lindes Garten (1903) påKunsthalle Mannheims utställning "Kulturbolschewistische Bilder".[6] Hanterandet avEntartete Kunst hade börjat. Målningen beslagtogs avpropagandaministeriet i juli 1937 tillsammans med 82 andra verk av Munch, såväl målningar somgrafiska blad, på museer runt om iNazityskland. Allt fraktades till Norge året efter, för att säljas på auktion.[7]
Gärtner in Max Lindes Garten / Trädgårdsarbetare i Max Lindes trädgård (1903), 127,5 x 82,5 cm, olja på duk. Det enda av Munchs verk som nyttjades av nazister i deras krigföring mot "kulturbolsjevism".
^"Kulturbolsjevism" var ett politiskt slagord använt av nazister på ett nedvärderande sätt om konstnärer, konst, arkitektur och vetenskap, vilka ansågs alltförprogressiva ochvänsterorienterade. Jämförde:Kulturbolschewismus(tyska).
.jpg)
%2c_private_collection.jpg)
.jpg)
