Edgar Quinet | |
![]() | |
Född | 17 februari1803[1][2][3] Bourg-en-Bresse,Frankrike |
---|---|
Död | 27 mars1875[1][3][4] (72 år) Versailles |
Begravd | Montparnassekyrkogården |
Medborgare i | Frankrike[5] |
Sysselsättning | Språkvetare,journalist,filosof,författare[6],översättare,poet,historiker,politiker[7],professor[8] |
Befattning | |
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling (1848–1849) | |
Arbetsgivare | Collège de France (1841–1875)[8] |
Maka | Minna More (g. 1834–1851, makas/makes död) Ermiona Asachi (g. 1852–1875, makas/makes död) |
Utmärkelser | |
Riddare av Hederslegionen (1838)[9] | |
Redigera Wikidata |
Edgar Quinet, född17 februari1803 iBourg-en-Bresse, död27 mars1875 iParis, var enfranskhistoriker,författare ochpolitiker. Han ligger begravd påMontparnassekyrkogården.
Quinet tillbringade ett par av utbildningsåren iHeidelberg och utgav 1827 en tolkning avHerdersIdeen, som efterföljdes av en serie artiklar iRevue des deux mondes såsom fortsättning påMme de StaëlsDe l'Allemagne. Han hade sina rötter iromantiken och var en bland de livfullaste av de många gestalter på gränsen mellan diktning och vetenskap. Sedan Quinet efter hemkomsten deltagit i en vetenskaplig beskickning tillMorea och såsom frukt därav1830 utgav undersökningarDe la Grèce moderne et de ses rapports avec l'antiquité, ägnade han1830-talet till stor del åt episk-filosofisk diktning.
I början av1840-talet öppnade Quinet, samtidigt med sin vän Michelet - och delvis i samarbete med denne, ett våldsamt demokratiskt ochantiklerikalthärnadståg och publicerade under de närmaste åren många stridsskrifter och måste därför gå i landsflykt1852 tillBelgien ochSchweiz, varifrån han kom tillbaka efter 18 år, efter detfransk-tyska kriget. År1871 invaldes han iNationalförsamlingen, och tillhörde där den yttersta vänstern och bedrev nu en lika nitisk propagandamot det nyaTyskland som i sin ungdomför det gamla.