Biskop Ebbe Gustaf Bring | |
![]() | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Linköpings stift, biskop |
Period | 1861–1884 |
Företrädare | Johan Jacob Hedrén |
Efterträdare | Carl Alfred Cornelius |
Prästvigd | 1837 |
Akademisk titel | Teologie doktor 1860 |
Född | 4 juli1814![]() |
Död | 13 augusti1884 (70 år)![]() |
Ebbe GustafBring, född den4 juli1814 iAskersunds stadsförsamling, död den13 augusti1884 iLinköping, var en svenskbiskop ochteolog. Han var gift med Ulla, föddEhrenborg och far tilladvokatErnst Bring samt farfar till konstnärenMaj Bring; han var vidare[1]sysslingsson tillEbbe Samuel Bring.
Bring föddes1814 iAskersunds stadsförsamling. Han var son till stadsläkaren Sven Håkan Bring och Ulrika Sofia Silfversvärd. Bring blevstudent vidUppsala universitet 1829 och vidLunds universitet 1832, där han 1835 blevfilosofie magister. Bring förordnades tilldocent idogmatik ochmoralteologi 1837 ochprästvigdes samma år. 1844 utnämndes han tillteologie adjunkt och samma år tillprost över egnaförsamlingar. 1839–1847 förestod han nästan oavbrutet olikaprofessorsämbeten i den teologiskafakulteten, och 1848 utnämndes han till professor ipastoral teologi samt 1856 tillika tilldomprost i Lund. 1861 utnämndes han till biskop i Linköping. 1860 blev hanteol. dr och 1870 uppfördes han i andra rummet på förslag tillärkebiskop.
Som fullmäktig förLunds stift var han underriksdagarna 1853 och 1856 ledamot avprästeståndet, där han 1862/63 och 1865/66 hade plats såsom självskriven ledamot. Under den första av dessa riksdagar var han ledamot av prästeståndets enskilda utskott (pastoralavdelningen), under den andra och tredje avlagutskottet samt under den fjärde avkonstitutionsutskottet.
Vidkyrkomötena 1868, 1873 och 1883 var han vice ordförande, men vid kyrkomötet 1878 hade han på grund av sjuklighet undanbett sig alla förtroendeuppdrag. Bring var jämväl ledamot av flera kommittéer: för utarbetande av förslag till nya predikotexter (1850), för omarbetande avkyrkohandboken ochkatekesen (1852) samt för utarbetande av ny katekes (1869 och 1875).Oscar II:s tre äldsta söner blev av honom beredda till sin förstanattvardsgång. Som biskop höll han prästmöten 1862, 1868, 1874 och 1882.
Bring var en av de förnämsta målsmännen för den så kalladehögkyrkliga riktningen i Sverige. Även i politiska frågor höll han sig på denkonservativa sidan. Tillsammans medH. M. Melin utgav Bring 1841–1842 "Theologisk quartalskrift" samt, medAnton Niklas Sundberg ochWilhelm Flensburg, 1855–1863[2]Swensk kyrkotidning. I dessa tidskrifter finns flera bidrag av hans hand. Bland hans övriga skrifter må nämnasOm det kyrkliga pericopsystemet (1851),Högmessopredikningar (1862) ochKyrkotukten enligt svenska kyrkans gällande ordning (1865). (JämförGottfrid Billing, "Ebbe Gustaf Bring, några minnesblad" (1886) ochGustaf Auléns, "E.G. Bring såsom teolog" (1915)[3]).
Bring är begravd påNorra griftegården i Linköping.[4]
Bring gifte sig 1841 med Maria UlrikaEhrenborg (1815–1901). Hon var dotter till justitieombudsmannenCasper Ehrenborg ochAnna Fredrika Carlqvist. De fick tillsammans barnen juristenSven Casper Bring (1842–1931), Fredrika Ulrika Elisabeth Bring (född 1845) som var gift med biskopenGottfrid Billing iLunds stift, Beata Maria Adelaide Bring (1847–1851), Gustaf Isak Martin Bring (född 1849), advokatenErnst Bring (1850–1933), Ebba Maria Bring (1853–1861), Märta Amalia Euphrosyne Bring som var gift med domkyrkosysslomannen E. O. Boman och kammarherren Axel Melcher von Arbin, Anna Hedvig Elisabeth Bring (född 1856) och Richard Wilhelm Johannes Bring (1859–1865).[5] Han var farfar tillLundateologins,Ragnar Bring (1895–1988).[6]
Företrädare: John Mortimer Agardh | Rektor för Lunds universitet 1856–1857 | Efterträdare: Pehr Erik Gellerstedt |
Företrädare: Carl Georg Brunius | Inspektor för Västgöta nation 1857–1861 | Efterträdare: Vilhelm Flensburg |
Företrädare: Johan Jacob Hedrén | Kyrkoherde i Vreta klosters pastorat 1862–1870 | Efterträdare: Erik Peter Lodell |
|