E-nummer är ett specifikt ID-nummer som används för beteckning avlivsmedelstillsatser som godkänts för användning iEuropa. En utvidgning av systemet med E-nummer har utarbetats av FN-organenFAO ochWHO för att ge beteckningar åt samtliga ämnen som används som livsmedelstillsatser, oberoende av huruvida dessa är godkända i Europa eller inte. Ett liknande system finns i till exempelAustralien ochNya Zeeland, där man har en standard som inte helt överensstämmer med den europeiska. Se vidareCodex Alimentarius.
Tillsatserna kan vara av typernakonserveringsmedel,klumpförebyggande medel,livsmedelsfärgämnen,antioxidationsmedel,sötningsmedel,ytbehandlingsmedel,smakförstärkare,surhetsreglerande medel,emulgeringsmedel,förpackningsgaser med mera.
Tillsatser som ursprungligen var tillåtna i Sverige, men ej i övriga Europa, hade prefixetES.[1]
- ES11,patentgrönt, förbjudet 1996-07-01 [2]
- ES12,järnglukonat blev senare EU-godkänt med nummer E579
- ES13,järnlaktat blev senare EU-godkänt med nummer E585
- ES21,nisin blev senare godkänt med nummer E234
- ES22,borsyra blev senare EU-godkänt med nummer E284
Efter larm om fara medfosfor i maten harEFSA tillsatt en utredning om eventuell farlighet av fosforhaltiga E-nummerämnen.[3]
Fosfor är i och för sig nödvändigt i kroppen, bl a för benstommen. Det överskott, som kroppen inte behöver utsöndras genomnjurarna och avgår genomurinen. Oron rör fosforbetingad risk för njurskador, varvid för andra organ skadlig mängd fosfor skulle kunna stanna i kroppen.[4]
Följande tillsatsämnen är föremål för undersökning:
- ^Statens livsmedelsverk:Nyckel till märkningssystemet för färgämnen och konserveringsmedel i livsmedel (1981)
- ^Sonja Fredriksson, Jönköpings Kommuns Miljö- och hälsoskyddsförvaltning:Projekt konfektyrtillverkare (1998:2)
- ^Svenska Dagbladet 2013-11-29
- ^Svenska Dagbladet 2013-12-09