| Typ | Kristenhelg |
|---|---|
| Datum | Onsdagen förepåsk |
| Geografi och firare | Kristna i helavärlden |
| Traditioner | Gudstjänster |
Dymmelonsdagen kallasonsdagen förepåsk, vilken infaller understilla veckan. Det är dagen då påskfriden inleds, det vill säga den sista och striktaste delen avfastan. Namnet kommer av traditionen att iSkandinavien ersättametallkläpparna i kyrkklockorna denna dag med trästavar,dymblar ellerdymlar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det ärstilla veckan och attlångfredagen är i antågande.[1][2] IFinland har dymmelonsdag även kallatsklockonsdag.[3]
Dymmelonsdagens tema inkluderar hågkomsten avMaria som smorde Jesus samt hur Judas förråder Jesus.
EnligtNya testamentet samlades stora rådet (sanhedrin) strax efterpalmsöndagen och planerade att dödaJesus förepesach.[4] Strax före sin död, enligt traditionen på onsdagen, besökte Jesus Simon den spetälske iBetania. När de satte sig till bords för att ätasmorde en kvinna som hette Maria Jesu fötter och huvud med en hel flaska mycket dyrbar olja.[5]Matteusevangeliet anger att lärjungarna blev förargade och sade: 'Vilket slöseri!'" och enligtJohannes varJudas den som blev mest upprörd. Jesus rättfärdigade kvinnans handling genom att säga att de fattiga alltid kommer att finnas bland dem, men inte han, samt att hans kropp nu blivitsmord inför hans begravning.[6] Det var efter detta som Judas sökte upp stora rådet och köpslog för att ange Jesus och peka ut honom för rådet.[7]
På många håll inom denvästliga kristna sfären hålls denliturgiska gudstjänstentenebrae på dymmelonsdagen,skärtorsdagen ochlångfredagen.[8] Ordettenebrae kommer frånlatin och betyder "mörker". Under denna mässa låter man stearinljusen påaltaret brinna ned tillskoret är helt mörkt. När mörkret lagt sig skapar man ett stort dån, kalladstrepitus, vilket symboliserar Jesu död eller den jordbävning som följde på Jesu död.[9] Tenebrae är följande dagsläsningsgudstjänst och laudes, d.v.s. på dymmelonsdagens kväll hållsskärtorsdagens morgongudstjänster, etc.[10]
I denortodoxa kyrkan inleds firandet på tisdagskvällen eller tidig onsdagsmorgon då en särskild mässa hålls som avslutas med framförandet avKassiaspsalm. Psalmen skrevs av Kassia på 800-talet och berättar om kvinnan som smorde Jesu fötter hos Simon den spetälske. Texten är i stora stycken skriven utifrån kvinnans perspektiv. Psalmen kan framföras under lång tid, ibland upp emot 25 minuter och är för många en mycket känslomässig upplevelse, där troende kan utbrista i tårfyllda böner.[källa behövs]
Från och med dymmelonsdagen skulle buller undvikas för att markera påskfriden. I Skandinavien var det tradition att dämpa kyrkklockorna och byta utmetallkläpparna mot trästavar,dymblar ellerdymlar (jfr engelskansdumb), för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering avstilla veckan. Noteringar finns också om att klockorna bands med tyger för att inte kunna ljuda. Även bullersamt arbete såsom att hugga ved eller väva ansågs opassande.[2] Den 13 augusti 1823 upphävdes i Sverige den föreskrift som påbjöd att ingen musik skulle spelas frånfastlagssöndagen fram till påskdagen.[11]
Det är på grund av att Judas förrådde Jesus på dymmelonsdagen som ortodoxa kristnafastar på onsdagar under hela året.[källa behövs]
I folklig tradition har dymmelonsdagen (ursprungligen genom missuppfattning) kommit att även kallasaskonsdagen, vilken däremot enligt kyrklig definition infaller i veckan efterfastlagssöndagen.[12]
En folklig sed har varit att fästadymmelonsdagspass på varandras ryggar.[13] Enligt medeltida tradition åktehäxorna tillBlåkulla på Skärtorsdagen, en resa som kunde inledas redan på onsdagen, och traditionen med dymmelonsdagspass knyter an till det respass man trodde att häxorna behövde för att nå Blåkulla. Ett dymmelonsdagspass i folklig tradition består av en skämtsam teckning, exempelvis med häxmotiv, eller en vitsig mening.[1] Ett exempel på seden med dymmelonsdagspass finns i filmenMer om oss barn i Bullerbyn där barnen bland annat sätter pass på varandras ryggar, men även ett pass på den ovetande pigan Agdas rygg.
Om man eldar med ved ska enligtBondepraktikan denved som fälls under vintern vara kapad och kluven före dymmelonsdagen, annars "går dymmeln i veden" sades det. Med det menades att den inte hann torka utan kunde ruttna under våren och sommaren, och inte kunde eldas med under nästkommande vinter.[specificera källa]
I Grekland är det tradition att alla i församlingen mottarsmörjelse på dymmelsonsdagen. Denna tradition har även spridit sig till vissa andra platser.[14]
ITjeckien kallas dagen traditionellt sotaronsdagen eller svarta onsdagen, eftersom det var dagen då man skulle sota skorstenen så att den var ren till påsk.[15]
PåMalta kallas dagen för L-Erbgħa tat-Tniebri (skuggonsdagen), vilket refererar till den liturgiska nedsläckningen (tenebrae). Förr brukade församlingens barn slå på stolar för att skapa ett dån, det så kallade "strepitus".
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Dymmeldagar, 9 februari 1907.
| |||||
| ||||||||||||||||||||||||||
