Dreyfusaffären var en politisk rättsskandal som ägde rum iFrankrike åren 1894 till 1906. Affären handlade ursprungligen omofficerenAlfred Dreyfus, som anklagades för att ha lämnat över hemligstämplade handlingar till den tyskakrigsmakten och dömdes till straffarbete förspioneri.
Den 15 oktober 1894 arresterades denjudiske generalstabsofficeren och artillerikaptenenAlfred Dreyfus, misstänkt för att ha lämnat över en förteckning av militära dokument ("le bordereau") till den tyske militärattachén i Paris.[1] Dreyfus dömdes den 22 december samma år mot sitt nekande av enkrigsrätt till degradering och livstids deportation tillDjävulsön förhögförräderi. Dreyfus kom att hållas deporterad i fångkolonin från 5 januari 1895 till 9 juni 1899.
Redan 1896 lyckades en före detta kollega till Dreyfus,överstelöjtnantGeorges Picquart, komma över det så kallade "petit bleu", ett fragment av ett oskickat telegram skrivet av den tyske militärattachén. Telegrammet bevisade att den franskemajorenFerdinand Walsin-Esterházy hade börjat ägna sig åt högförrädiska stämplingar, och gjorde det sannolikt att han även var upphovsman till bordereaun. En vän till Esterházy, överstelöjtnanten vid generalstabenHubert-Joseph Henry, lät dock 1896 offentliggöra ett brev från den italienska militärattachén i Paris, som tycktes tydligt bevisa Dreyfus skuld.
Esterházy, som 1897 ställdes under åtal inför krigsrätt, blev frikänd i januari 1898. Esterházy flydde dock ganska kort efter sitt frikännande till Storbritannien, varifrån han 1901 erkände sig som författare till bordereaun. Då hade domen mot Dreyfus redan börjat ifrågasättas, och ledande franska politiker medGeorges Clemenceau i spetsen hade tagit sig an hans sak. NärÉmile Zola fick veta att krigsrätten hade frikänt Esterházy, publicerade han i Clemenceaus tidningL'Aurore ett öppet brev till den franske presidenten med inledningen "J'accuse" (på svenska "Jag anklagar").
Inlägget väckte hetsig debatt, trots regeringens försök att lugna stämningen. I ett försök att stilla oppositionen lät krigsministernJacques Marie Eugène Godefroy Cavaignac läsa upp den italienske militärattachéns brev i kammaren. Uppläsningen ledde dock till en närmare granskning, där det visade sig att militärattachén inte kände till brevet som han skulle ha skrivit. Hubert-Joseph Henry förhördes och erkände att han själv hade förfalskat brevet. Han begick självmord kort efter sin häktning.
Dreyfusmålet överlämnades därefter till en särskilt konstituerad kassationsdomstol, som följande år upptäckte flera förfalskningar bland bevisen mot Dreyfus. Krigsrättsdomen från 1894 underkändes och målet togs upp för ny prövning av en krigsrätt iRennes. Efter två månaders förhandlingar 8 juli - 9 september 1899 dömde krigsrätten Dreyfus med 5 röster mot 2 till 10 års fängelse. Omedelbart därefter benådade den franske presidentenÉmile Loubet Dreyfus, som endast motvilligt accepterade eftersom han fortfarande inte var frikänd.
1903 togs målet upp på nytt sedan det visat sig att även krigsrätten i Rennes haft förfalskade dokument som grund för sin dom. Den 12 juli 1906 avkunnade slutligen kassationsdomstolen en fullständigt frikännande och rehabiliterande dom. Samtidigt utnämndes Dreyfus till major vid artilleriet, en tjänst som han lämnade 1907.
Vid överförandet av Émile Zolas stoft tillPanthéon i juni 1908 utsattes Dreyfus för ett attentat av en antisemitisk journalist och skadades lätt.
Dreyfusaffären är idag känd som en klassisk rättsskandal, både i Frankrike och utomlands. Den var även ett tidigt exempel på enrättsröteaffär där juridik och personer med makt spelade en avgörande roll.
Dreyfusaffären fick stor betydelse förjudar över hela världen, men främst i den europeiskadiasporan. Redan i sin samtid påstods Dreyfusaffären, bl.a. avTheodor Herzl, visa på en utbredd och stegrande antisemitism i Europa. Av detta drog flera judar slutsatsen att det judiska folket måste få ett eget hemland,Israel, huvudtanken bakom den modernasionismen. Som en följd av detta ökade den judiska inflyttningen tillDet heliga landet kraftigt under 1900-talets början.
Marklund, Andreas (2022). Dreyfusaffären : historiens största rättsskandal. Världens dramatiska historia. Lund: Historiska media.Libris2h3jcgkt03r879sr.ISBN 9789177899150
