Drew Weissman, född7 september1959 iLexington,Massachusetts, är enamerikanskläkare ochimmunolog,[22] verksam inom forskning ombudbärar-RNA (mRNA). VidUniversity of Pennsylvania har han utvecklat och tillsammans medKatalin Karikó patenterat de metoder som behövs för att använda mRNA iterapeutiska sammanhang. För dessa upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar, vilka möjliggjort utveckling av effektivamRNA-vacciner mot covid-19, tilldelades de två 2023 årsNobelpris i fysiologi eller medicin.[23]
Weissman utbildade sig ibiokemi påBrandeis University iWaltham iMassachusetts, med enmagisterexamen 1981; inriktningen under studierna var emot funktionen hosenzymer.[22] Han disputerade 1987 imikrobiologi och immunologi[22] vidBoston University och avlade då ävenläkarexamen.[24]
Efter sin doktorsexamen fortsatte han med en klinisk utbildning vid Harvard Medical School. Därefter bedrev han forskning som postdoktor vidNational Institutes of Health.[22]
Han har sedan 1997 arbetat på Perelman School of Medicine vidUniversity of Pennsylvania (UPenn) iPhiladelphia,[22] där han lett ettlaboratorium som forskat om mRNA. 2021 utsågs han vid UPenn tillRoberts Family Professor i forskning om vaccin, och samma år blev han även föreståndare för The Penn Institute for RNA Innovations.[22]
Under åren strax före millennieskiftet ägnade Weissman sig åt forskning pådendritceller, vilka är betydelsefulla komponenter vid igångsättning av immunreaktioner. Därefter övergick forskningsfokus alltmer mot mRNA, med dess potential inomgenterapi och vid utvecklandet av vaccin.[22]
I början av sin tid vid UPenn träffade Weissman biokemisten Katalin Karikó. Även hon var intresserad i möjligheten att kunna utnyttja mRNA i samband med stimulans av immunförsvaret emot sjukdomsgenererande virus. Metoder för att tillverka mRNA utanför celler ("in vitro-transkriberat mRNA") hade redan utvecklats under 1980-talet, men ett problem med denna typ av RNA var att den förorsakadeinflammation. Karikó var dock övertygad om potentialen för mRNA inom behandling, och hon och Weissman inledde vidare forskning inom ämnet.[22]
De två upptäckte att dendritceller producerar inflammatoriska ämnen, när de identifieratin vitro-transkriberat mRNA som ett främmande ämne i kroppen. Samtidigt noterade de att mRNA från celler fråndäggdjur inte gav samma reaktion, vilket gav de båda forskarna anledning att forska vidare i naturen hos denna skillnad.[22]
2005 nådde de ett genombrott, baserat på kunskapen att en cell hanterarnukleosider i mRNA i däggdjursceller ochin vitro-transkriberat mRNA olika. Efter att de introducerat modifierade nukleosider (exempelvis pseudouridin istället föruridin) iin vitro-transkriberat mRNA, fick de fram modifierat mRNA som immunförsvaret inte direkt kände igen som främmande. Den modifierade mRNA-molekylen kunde därmed ta sig in i cellen och exempelvis stimulera syntesen av proteiner till försvar mot en sjukdom.[22]
Karikó och Weissman fick samma år patent på sin metod att modifiera RNA med hjälp av nukleosider. Metoden licensierades därefter till bioteknikföretagenModerna ochBiontech, något som snabbade på utvecklandet av ett vaccin mot covid-19-virusetSars-cov-2. De fick för detta 2021Laskerpriset samtPrinsessan av Asturiens pris för teknisk och naturvetenskaplig forskning. Utvecklandet av metoden ledde även till att Karikó och Weissman belönades med 2023 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Prisjuryns motivering löd: "för deras upptäckter gällande nukleosidmodifiering vilken möjliggjort utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19".[22]
Weissmans forskning har senare utvecklats vidare mot utvecklandet av olika mRNA-vacciner. Detta inkluderar vaccin motherpes simplex-virus,hepatit C-virus,norovirus ochzikavirus.[22]
Drew Weissman är gift med Mary Ellen Weissman. Paret har två döttrar.[25]
Wikimedia Commons har media som rörDrew Weissman.
|
