Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Donau

Koordinater:45°13′3″N29°45′41″Ö / 45.21750°N 29.76139°Ö /45.21750; 29.76139
Från Wikipedia
Donau
Danube,Dunaj,Dunav,Duna,Дунав,Dunărea,Дунáй (Dunaj),Tuna
Flod
Järnporten, på gränsen mellan Rumänien och Serbien.
Järnporten, på gränsen mellanRumänien ochSerbien.
LänderTyskland Tyskland,Österrike Österrike,Slovakien Slovakien,Ungern Ungern,Moldavien Moldavien,Serbien Serbien,Rumänien Rumänien,Bulgarien Bulgarien,Kroatien Kroatien,Ukraina Ukraina
Bifloder
 - vänsterBrigach,Blau,Wörnitz,Altmühl,Naab,Regen,Ilz,Kamp,March,Váh,Theiß,Olt,Sereth,Pruth
 - högerRiß,Iller,Lech,Isar,Inn,Enns,Leitha,Raab,Drava[1],Sava[2],Morava,Iskar
StäderUlm,Ingolstadt,Regensburg,Passau,Wien,Bratislava,Budapest,Mohács,Vukovar,Ilok,Novi Sad,Belgrad,Vidin,Ruse,Galați,Brăila
Primärt källflödeBreg[3]
 - lägeMartinskapelle,Schwarzwald,Tyskland
 - höjdläge1 078 m ö.h.
 - längd43 km
 - koordinater48°05′44″N08°09′18″Ö / 48.09556°N 8.15500°Ö /48.09556; 8.15500
Sekundärt källflödeBrigach[3]
 - lägeSankt Georgen,Schwarzwald,Tyskland
 - höjdläge940 m ö.h.
 - längd49 km
 - koordinater49°06′24″N08°16′51″Ö / 49.10667°N 8.28083°Ö /49.10667; 8.28083
Biflodsmynning
 - lägeDonaueschingen[4],Baden-Württemberg,Tyskland
 - höjdläge690 m ö.h.[4]
 - koordinater47°57′03″N08°31′13″Ö / 47.95083°N 8.52028°Ö /47.95083; 8.52028
MynningDonaudeltat
 - lägeSvarta havet[5],Rumänien &Bulgarien
 - höjdlägem ö.h.
 - koordinater45°13′3″N29°45′41″Ö / 45.21750°N 29.76139°Ö /45.21750; 29.76139
Längd2 860 km[5]
Flodbäcken817 000 km²[6]
Vattenföring
 - medel6 488 /s[7]
 - maximum14 520 /s[7]
Geonames791630
Karta över Donaus sträckning.
Karta över Donaus sträckning.
Karta över Donaus sträckning.
Vy överUlm, uppifrån tornet iUlmer Münster.
Vy över där Donau svänger vidVisegrád, ett populärt turistmål.
Donau vidBudapest.
Sava flyter ihop med Donau iBelgrad.
Satellitbild överDonaudeltats norra del.

Donau (påtyskaDonau; påtjeckiska,slovakiska ochryskaDunaj eller Дунай; påungerskaDuna; påkroatiskaDunav, påbulgariska ochserbiskaDunav eller Дунав; pårumänskaDunărea) ärEuropas näst längstaflod, efterVolga, med en längd på 2 860 kilometer.[5] Donausavrinningsområde är 817 000 kvadratkilometer stort.[6]

Floden har sin källa iSchwarzwald i södraTyskland,[5] där de två mindre flodernaBrigach ochBreg möts. Floden passerar sedan på sin väg ner tillSvarta havethuvudstädernaWien,Bratislava,Budapest ochBelgrad och rinner ut i Svarta havet genomDonaudeltat i Rumänien och Ukraina. Medelvattenföringen före deltat är 6 500 kubikmeter per sekund.

Donau har i århundraden varit en viktig internationell vattenväg och är så än idag. Historiskt var den en avRomerska riket långvariga gränser och floden flyter igenom eller utgör gräns i tio länderTyskland,Österrike,Slovakien,Ungern,Kroatien,Serbien,Bulgarien,Rumänien,Moldavien ochUkraina. Vidare inkluderar flodområdet ytterligare tio länderPolen,Schweiz,Tjeckien,Slovenien,Bosnien och Hercegovina,Montenegro,Nordmakedonien,Moldavien ochAlbanien.

Namnet Donau, som skiljer sig mellan olika språk men har samma ursprung, kommer från detprotoindoeuropeiska ordet*dānu, som betyder flod eller ström. Än idag betyderdonossetiska både "vatten" och "flod".

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Det rumänska namnet på Donau är Dunărea, det bulgariska, serbiska och kroatiska Dunav, det ungerska Duna och det slovakiska, ryska, polska och tjeckiska är Dunaj. Alla dessa namn härstammar från det latinska Danubius. Ändelsenau härstammar från det germanskaouwe (Aue = flod). Donau är i likhet medDnepr,Dnestr,Donets ochDon, troligen aviranskt ellerkeltiskt ursprung. Namnen kan även komma från de iranskspråkigaskyterna ochsarmaterna, vilka är besläktade med de keltiska folken. Det korrekta språkliga ursprunget är dock svårt att fastslå, bland annat för att såväl de keltiska som de iranska ärindoeuropeiska språk. Vidare ärdanu ordet för flod både på keltiska och forniranska (avestiska), och dessutom vandrade folk ur båda folkgrupperna till områden kring Don och Donau.

I den tyska namntraditionen uppstod Donau 1763. Tidigare kallades floden Tonach och senare även Donaw.

Detlatinska namnet på Donaus nedre del är Hister och pågrekiska Ister (Istros). Vanliga romerska byar längs nedre Donau bar tilläggsbeteckningen ad Istrum, exempelvisNicopolis ad Istrum. Det grekiska namnet på Donau användes avHesiodes som namn förOkeanos ochTethys son. Istros förde också tillbaka de keltiska orden ys (snabb) och ura (vatten, flod). En annan teori är att ys är detsamma som höjd och djup och står därmed för det vertikala. I de tidigare keltiska bosättningsområdena härstammar en rad namn på floder från detta ord:

Hans Bahlow, författaren av "Deutschlands geographische Namenswelt", har en teori om att namnet kommer från es, as eller os (sumpvatten). Det framgår också av att Isère i Frankrike tidigare var en flod i myrområden, så även Isar vid München. Ytterligare en teori bygger på ett förutsatt indoeuropeiskt ursprung till es eller is, och av detta kommer en generisk beteckning för "(flytande) vatten".

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Donaubäckenet

[redigera |redigera wikitext]

Floden Donaus helaavrinningsområde har en yta om cirka 800 000 km2, vilket gör det till Europas näst störstaflodbäcken efterVolgabäckenet. Flodbäckenet sträcker sig över 19 länder och det bor 83 miljoner människor inom bäckenet.[8] På två ställen tvingas Donau passeratektoniskt upphöjda bergsområden, till skillnad från slättlanden som normalt karaktäriserar en mogen flod. Den ena utgörs avDevinporten, mellanVästkarpaterna ochAlperna, på gränsen mellanSlovakien ochÖsterrike, strax norr omBratislava. Den andra ärJärnporten, mellanSydkarpaterna ochBalkanbergen, på gränsen mellanSerbien ochRumänien. Dessa två trösklar ger en naturlig uppdelning av Donaubäckenet i tre huvudbäcken:[8]

Städer, länder och bifloder

[redigera |redigera wikitext]

Donaus bifloder berör tio länder. Vissa av bifloderna är i sig själva viktiga floder, som är navigerbara av flodbåtar. Bifloderna listas nedan – från Donaus källa till dess mynning. Tabellen är även en grafisk presentation av vilka länder Donau flyter genom och vilka större städer som ligger längs med floden.

Länder och större städer utefter floden
Flod-
avsnitt
Höger-
bifloder
Länder
Större städer
Vänster-
bifloder
1.Iller
Lech
Isar
Tyskland
(källa:Schwarzwald)
Ulm
Ingolstadt
Regensburg
Straubing
Deggendorf
Passau
Altmühl
Naab
Regen
2.Inn[a]ÖsterrikeTyskland
3.EnnsÖsterrike
Linz
Mauthausen
Enns
Grein
Melk
Dürnstein
Krems
Tulln
Wien
4.ÖsterrikeSlovakienMorava
5.Slovakien
Bratislava
6.LeithaUngern
Esztergom
SlovakienVáh
Hron
Ipeľ
7.SióUngern
Visegrád
Szentendre
Budapest
Dunaújváros
Baja
Mohács
8.Drava
Vuka
Kroatien[b]
Vukovar
Ilok
Serbien
Bezdan
Sombor
Backa Palanka
9.Sava
Velika Morava
Serbien
Novi Sad
Belgrad
Pancevo
Smederevo
Tisza
Tamiš
Caraș
10.Serbien
Kladovo
Rumänien
Moldova veche
Orșova
Drobeta-Turnu Severin
Giurgiu
Jiu
Olt
Vedea
Argeș
11.IskarBulgarien
Vidin
Svisjtov
Bulgarien
Ruse
Silistra
12.Rumänien
Călărași
Cernavodă
Brăila
Galați
Ialomița
Siret
13.Rumänien
Tulcea
Moldavien[c]
Giurgiulești
Prut
14.Ukraina[d]
Reni
Izmajil
Svarta havet (Donaudeltat)

Natur

[redigera |redigera wikitext]

Flodensbiologiska mångfald är särskilt hög. Huvuddelen av dalgången var under senasteistiden inte täckt av is vad som gjorde den till ett skyddsområde för flera växt- och djurarter.[9]

I bäckenet som bildas av Donau registrerades 115 inhemskafiskarter (studie från 2007). Den enda arten som förekommer över hela flodens längd ärlöja (Alburnus alburnus). Andra typiska fiskar ärdonaulax (Hucho hucho),streber (Zingel streber), nissögonfiskar av släktetSabanejewia,Coregonus austriacus ellerGobio carpathicus. Några arter är begränsade till bifloder eller till ofullständigakorvsjöar. Till dessa räknasrumänsk simpabborre (Romanichthys valsanicola),Scardinius racovitzai,Cottus transsilvaniae ochKnipowitschia cameliae. Under 1900-taletintroducerades cirka 30 olika fiskarter i Donaubäckenet. Dessutom ökade antalet fiskarter efter öppningen avRhen-Main-Donau-kanalen.[10]

Användning och mänsklig historia

[redigera |redigera wikitext]

Området kring Donau har man hittat rester från bland annat neolitiska kulturer från 3000 år f.Kr.,Vučedolkulturen är känd för sin keramik. Senare finns många tecken avVinčakulturen längs Donau. Floden var en del av Romerska riketsLimes Germanicus.

Dricksvatten

[redigera |redigera wikitext]

Donau är en källa för dricksvatten för minst tio miljoner (enligt vissa källor uppemot tjugo miljoner[11]) människor.[12] IBaden-Württemberg kommer nästan 30 procent (enligt 2004 års siffror) av vattnet i området mellanStuttgart,Bad Mergentheim,Aalen ochAlb-Donau från Donau. Andra städer, somUlm ochPassau, använder också vatten från Donau.

I Österrike och Ungern tas vatten främst från marken och källor, och vatten från Donau används bara i undantagsfall. De flesta länder tycker också att det är för svårt att rena vattnet från föroreningar. Bara i vissa delar av Rumänien är vattnet rent nog att användas som dricksvatten.

Transport

[redigera |redigera wikitext]
Containerskepp vidLinz.

Donau är en viktig transportled iEU, då den kopplar Svarta havet med industriella centrum i Västeuropa och hamnen iRotterdam. Vattenleden är byggd för stora inlandsfartyg. Donau har gjorts till kanal i vissa delar av Tyskland (fem slussar) och Österrike (tio slussar). Förslag att bygga ut antalet slussar har emotsagts av miljöskäl.

Nedanför slussarna iWien begränsades kanaliseringen av Donau tillGabčíkovo - Nagymaros-dammarna, slussar nära Bratislava och de två slussarna vid sänkanJärnporten vid gränsen mellan Serbien och Rumänien. Nedströms från Järnporten flyter floden fri hela vägen ner till Svarta havet, en sträcka på över 860 kilometer.

Donau kopplas ihop medRhen-Main-Donau-kanalen iKelheim, och med Wiener Donau-kanalen i Wien. De enda större floder som kopplas till Donau ärDrava,Sava ochTisza.[förtydliga] I Serbien kopplas även ett kanalnätverk ihop med floden.

Modern navigering

[redigera |redigera wikitext]
Karta över Donaus sträckning, inklusive vissa bifloder.

Havsskepp från Svarta havet kan ta sig så långt som tillBrăila i Rumänien, och flodskepp kan ta sig tillKelheim, mindre fartyg kan ta sig ända tillUlm. Omkring 60 av Donaus bifloder är också navigeringsbara.

SedanRhen-Main-Donau-kanalen byggdes 1992, har floden varit en del av en vattenväg som leder genom hela Europa från Rotterdam vidNordsjön tillSulina vid Svarta havet, en sträcka på totalt 2000 kilometer. 1994 blev Donau en av de tiopaneuropeiska transportvägarna, vilket innebär att den av FN och EU anses vara en av vägarna genom centrala och östra Europa som behöver stora investeringar under de närmsta tio till femton åren. Mängden gods som fraktades genom Donau ökade med ungefär 100 miljoner ton år 1987. 1999 gjordes transport genom Donau svårare efter attNATO bombat tre broar i Serbien. Rensningen av spillror var slutförd 2002. Den tillfälliga pontonbron som hindrade framkomst togs bort 2005.

VidJärnporten flyter Donau genom enkanjon som utgör gränsen mellan Serbien och Rumänien, den innehåller två vattenkraftsdammar.

Det finns tre artificiella vattenvägar längs med Donau:Donau-Tisa-Donau-kanalen i regionernaBanatet ochBačka (Vojvodina, nordlig provins i Serbien); den 64 kilometer långa Donau-Svarta havet-kanalen, mellanCernavodă ochConstanța (Rumänien), som slutfördes 1984, kortar sträckan till Svarta havet med 400 kilometer; samtRhen-Main-Donau-kanalen, som länkar Nordsjön till Svarta havet.

Fiske

[redigera |redigera wikitext]

Undermedeltiden användes Donau mycket till fiske, men denna betydelse har minskat på senare tid. Vid vissa delar av floden finns dock fortfarande fiskare, och vidDonaudeltat finns fortfarande en fiskeindustri.

Donau i kulturen

[redigera |redigera wikitext]

Det mest kända musikstycket med anknytning till Donau är förmodligen valsen "An der schönen blauen Donau" från1867 avJohann Strauss d.y. Den lär ha komponerats av Strauss medan han färdades längs Donau. Den framförs ofta som rent orkesterstycke försymfoniorkester, men kan även sjungas med text.

En annan känd vals om Donau är "Valurile Dunării" av den rumänska kompositörenIon Ivanovici. Stycket tog publiken med storm när det framfördes vid världsutställningen i Paris1889.

Den tyska landskapsmålningstraditionenDonauskolan utvecklades i Donaudalen under 1500-talet.

Den mest kända boken som handlar om Donau är förmodligenClaudio MagrisDonau (ISBN 1-86046-823-3).

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Floden rinner till stora delar längs med landgränsen. Utflödet i Donau (vid Passau) sker dock helt och hållet på tyskt territorium.
  2. ^Donau bildar i teorin gräns mellan Kroatien och Serbien längs en sträcka på ett antal mil. De första (fem) milen efter gränsen mot Ungernmeandrar dock floden kraftigt, och via periodiska översvämningar bryter den ny väg. Därför är den fastslagna gränsen och den faktiska flodfåran ofta två skilda ting.
  3. ^Moldaviens del av floden omfattar endast en några hundra meter lång sträcka, där gränsfloden – mellan Moldavien och Rumänien –Prut faller ut i Donau.
  4. ^Ukrainas gräns mot Rumänien går till största delen längs med den nordligaste av flodarmarna. Nästan helaDonaudeltat ligger därmed på rumänskt territorium.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Drava”. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se/drava. Läst 26 september 2009. 
  2. ^”Sava”. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se/sava. Läst 26 september 2009. 
  3. ^ [ab]Donau iNordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  4. ^ [ab]Donaueschingen iNordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  5. ^ [abcd]”Donau”. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se/donau. Läst 26 september 2009. 
  6. ^ [ab]”Rivers of the Earth”. IGPL. Arkiverad frånoriginalet den 13 januari 2004.https://web.archive.org/web/20040113135255/http://home.comcast.net/~igpl/Rivers.html. Läst 26 september 2009. (engelska)
  7. ^ [ab]”Danube Basin - Station: Ceatal Izmail”. UNH/GRDC.http://www.grdc.sr.unh.edu/html/Polygons/P6742900.html. Läst 11 december 2009. (engelska)
  8. ^ [ab]International Commission for the Protection of the Danube River (ICPDR): Danube Basin/River Basin
  9. ^Tockner et al. (2009) sid.89Donau - Biodiversity
  10. ^Tockner et al. (2009) sid.91-92Donau - Fish
  11. ^Perrow, Martin R. (2002-09-05) (på engelska). Handbook of Ecological Restoration. Cambridge University Press. sid. 45.ISBN 978-0-521-79129-8.https://books.google.se/books?id=dJpa74ubOKQC&pg=PA45. Läst 20 februari 2020 
  12. ^Liska, Igor (2015-12-14) (på engelska). The Danube River Basin. Springer. sid. 442.ISBN 978-3-662-47739-7.https://books.google.se/books?id=BTc3CwAAQBAJ&pg=PA442. Läst 20 februari 2020 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Tockner, Uehlinger & Robinson (2009). Rivers of Europe. Academic Press 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Donau&oldid=56782790
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp