Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Djurpark

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Zoo” leder hit. För godismärket, seZoo (godis).
Målning som visarLondons zoo omkring 1835.
En illustration av konstnärer i en djurpark i Frankrike från 1902

Endjurpark,zoologisk trädgård eller ettzoo är en plats där både vilda och, eller tamadjur hålls iinhägnader ellerburar så att besökare kan beskåda dem. Termen "zoo" kommer från "zoologi" som är läran om djurriket. Förkortningen "zoo" användes för första gången vid Londons Zoologiska Trädgårdar i mitten av 1800-talet.[1]

Historia och etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Tidiga kända djursamlingar är kända från egyptiska, assyriska, kinesiska och aztekiska kungadömen. Omkring år 1500 f.Kr. hölls en giraff i gudenAmons heliga trädgårdar.Montezumas aviarier med fåglar, rovdjur och reptiler är beskrivna frånCortez tid iSydamerika.[2] Efter romarrikets fall finns ingen djurpark dokumenterad i Europa fram tillrenässansen, när furstar åter började anlägga djurparker.[2]

Versailles menageri från Louis XVI:s tid

Termen djurpark går tillbaka på ordetdjurgård från tyskansTiergarten, vilket undermedeltiden innebar ett område med vilda djur, oftast hjortar och liknande inhemskfauna. Ofta var djurgårdarna före detta jaktmarker för kungligheter. Än idag heter djurparken iHelsingfors på lite äldre finlandssvenskaHögholmens djurgård. OmrådetDjurgården iStockholm hägnades in som hjortpark av kungKarl XI på 1680-talet. Offentliga eller privata inrättningar med burar med tropiska djur kallades på den här tidenmenagerier, men ibland hölls djuren ensamma i en bur, som till exempellejonLejonslätten eller iHumlegården i Stockholm. I städer somBerlin ochBern fanns detbjörngropar, varav några finns kvar än i dag. Under 1800-talet när de första egentligaurbana djurparkerna grundades, kom begreppet att "gå ihop" när egenskaper från båda begreppen förenades på ett ställe.Zoo är en förkortning avzoologisk trädgård.

1752 grundades världens äldsta zoo,Tiergarten Schönbrunn, iWien avFrans I av Österrike ochMaria Teresia av Österrike. IJardin des Plantes i Paris anlades 1793 ett menageri med djur från olika privata djursamlingar och 1828 grundade The Zoological Society det berömdaLondon Zoo i Regent's Park. Under 1800-talet grundades flera av Europas stora djurparker iDublin 1830,Bristol 1835,Manchester 1836,Amsterdam 1838,Antwerpen 1843,Berlin 1844,Rotterdam ochMelbourne 1857,Frankfurt am Main 1858,Köpenhamn 1859,Köln 1860,Moskva,Dresden 1864,Hannover,Karlsruhe ochWrocław 1865,Budapest 1866, ochBasel 1875.

Den första amerikanska djurparken grundades 1875 iCincinnati, vilken följdes avLeipzig 1878,New York 1879, och under följande år byggdes djurparker i nästan alla större städer i världen, somHelsingfors 1889,Skansen 1891 i Stockholm,Barcelona 1892. 1907 grundades och öppnades den berömdaCarl Hagenbecks Tierpark iHamburg. Detta är en milstolpe inom djurparkernas historia.Carl Hagenbeck experimenterade med att använda vallgravar och vatten som hinder mellan djuren och människorna. Omgivningen skulle likna miljön djuren lever i. På 1900-talet tillkommer ett flertal stora och kända zoon, bl.a.Nürnberg,Tierpark Hellabrunn iMünchen,Vincennes Zoo iParis,Rom,Edinburgh,Chester,Paignton,Lissabon,Stuttgart,Dortmund,Duisburg,Zürich,Ålborg,Warszawa,Rostock,Prag ochMadrid.

Svenska djurparker

[redigera |redigera wikitext]

I Stockholm höll kungen ett hjorthägn, och flera svenska kungligheter höll exotiska djur som lejon, tigrar och strutsar, men dessa var inte öppna lokaler dit allmänheten hade fritt tillträde, utom möjligen "lejonkulan" invid Stockholms slottTre kronor, och enisbjörn skänkt av tsar Peter hölls påHelgeandsholmen under 1680-talet i en anläggning som gav den möjlighet att simma iStockholms ström.[3]

1800-talet

[redigera |redigera wikitext]

De första publika djursamlingarna i Sverige visades på kringresandemenagerier. De drevs ofta av tyska direktörer, somAndreas Lehmann,Gustaf Eisfeldt,Albert Philadelphia ochHeinrich Scholz.Kreutzbergs menageri gästade bl aHumlegården i Stockholm 1859.[4]Eisfeldts menageri förefaller även haft avel av lejon, en tidning skriver 1888 ”nu hafva också tre lejonungar skådat dager der i eisfeldtska menageriet.[3] De första fasta menageriet drevs av Jean Gautier som slog sig ned påStockholms Tivoli (vid nuvarande Skansens nedre del) i mitten på 1870-talet.[5] NärSkansen senare etablerades (1891) fortsatte man att visa en del vilda djur på området.[3]

1900-talet

[redigera |redigera wikitext]

Furuviksparken öster omGävle grundades år 1900. År 1916 förbjöds menagerier i Sverige, och levde sedan bara vidare icirkusform.[3]

Senare öppnade djurparker ärBorås. Där och på efterföljarenKolmårdens djurpark lät man flera djur leva tillsammans på savannliknande områden. Experter trodde inte att detta skulle vara möjligt, men idag använder man detta sätt att visa upp djur i stort sett i alla djurparker runt om på vår jord. Andra öppnade djurparker under 1900-talet ärParken Zoo iEskilstuna,Frösö Zoo på Frösön i Jämtland,Junsele Djurpark norr omSollefteå,Järvzoo mitt iJärvsö,Lycksele Djurpark iLappland,Nordens Ark vidHunnebostrand iBohuslän,Orsa Rovdjurspark,Skånes Djurpark vidHöör iSkåne,Ystad Djurpark iYstad iSkåne, ochÖlands Djurpark iFärjestaden. Senare har ävenHelsingborgs djur och lekpark öppnat.

Akvarier, terrarier och tropikhus

[redigera |redigera wikitext]

Aquaria vattenmuseum iStockholm,Tropicarium i Kolmården,Skansen-Akvariet iStockholm, Tropikariet iHelsingborg,Universeum iGöteborg.

Djurparksavelns historia

[redigera |redigera wikitext]

Några årtal för första avel av en djurart

[redigera |redigera wikitext]

Aveln av utrotningshotade djurarter har kommit att bli en viktig del av djurparkernas funktion och arbete. Den europeiskaVisenten är ett sådant exempel. Efter att de utrotats i naturen planterades ett antal visenter ut iPolen där de åter ingår i den inhemskafaunan. 1927 sköts den sista vilda visenten i världen. I världen fanns då endast 56 djur kvar, levande idjurparker, varav 54 kunde användas i avel. Samtliga nu levande djur härstammar från 12 djur.[6]Skansen Kunde släppa ut de första visenterna i naturreservat i Polen som bildats på 1920-talet. Idag bedrivs ett gediget avelsarbete för att bevara arten. Idag finns det 4500stambokförda visenter varav 60% frilevande. Polen har varit ledande under lång tid, bland annat genom sinnationalparkBiałowieża. Vilda bestånd finns iPolen,Ukraina,Litauen,Ryssland,Rumänien ochVitryssland. De sista exemplaren avArabisk oryx räddades från utrotning genom att de togs tillPhoenix Zoo iArizona 1962.[2]

Djurparker idag

[redigera |redigera wikitext]
Giraffer i Taronga Zoo, Sydney
Antiloper framför sitt stall

Djurparker idag arbetar med att efterlikna djurens naturligamiljö. Genom miljöberikning ges djuren möjlighet att uttrycka sina artspecifika beteenden, ges kontroll över sin tillvaro och valmöjligheter. Det kan vara att låta djuren leva tillsammans i samma sociala organisation som de gör normalt i naturen. För djur som i frihet ägnar stor tid åt att söka efter föda gömmer man fodret i anläggningen. Klättrande djur ges möjlighet till att klättra i sin anläggning och så vidare. Detta gör att det blir så likt ett liv i frihet som möjligt. Idag tränas många djurparksdjur med syfte att undvika stress, öka djurvälfärd och det kan t.ex. vara att träna djur att själva låta sig vägas, gå in i en transportlåda eller låta djurvårdaren titta på tänder.

Syftet med djurparker idag har förändrats med tiden. Idag arbetar djurparkerna med artbevarande; arter som idag är hotade i naturen ingår i bevarandeprojekt som t.ex. EEP, European Endangered species Program, ett bevarandeprojekt i EAZA:s regi, den europeiska djurparksföreningen. Djurarter som idag inte är hotade hålls i djurparker som en slags reservpopulation, framtiden i naturen ser oviss ut och en djurart kan snabbt bli utrotningshotad. Exempel på djurarter som skulle vara utrotade idag om de inte funnits i djurparker är Visenten, den europeiska bisonoxen. Under första världskriget utrotades de helt i naturen och det fanns enbart 54 individer kvar i hela världen och samtliga i djurparker eller privata hägn. Skansen var först ut att skicka djur till nystartade nationalparker på 1920-talet.[7]

Djurparkerna arbetar med utbildning av allmänhet och skolklasser och väcker intresse för djur och natur och artbevarande. Genom dagliga guidningar, informationsskyltar kan allmänheten lära sig om djur och natur. Genom bokade skolvisningar kan skolbarn undervisas i samma ämne enligt läroplanen.

Världens nordligaste zoo ärPolar Zoo iBardu näraNarvik iNorge, världens nordligaste zoo med både nordiska och exotiska djur ärFrösö ZooFrösön iStorsjön vidÖstersund iSverige och världens sydligaste zoo ärReservation Animal Park Zoo iGore på sydön iNya Zeeland.Nordens största zoo till ytan ärKolmårdens Djurpark.

Organisationer

[redigera |redigera wikitext]
IsbjörnsungenKnut från Berlins zoo

Djurparker idag samarbetar i olika regionala och globala organisationer. I organisationerna bedriver man tillsammans bevarandearbete med avelsprojekt och man utbyter kunskap och erfarenheter. I Sverige är de större djurparkerna medlemmar iSvenska Djurparksföreningen, (SDF).[8] Många är även medlemmar i den europeiska djurparksföreningenEAZA[9] (European Association of Zoos and Aquaria). Ett mindre antal är också medlemmar i den internationella djurparksorganisationenWAZA,World association of Zoos and Aquaria.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ So Where Do Zoos Come From?[1]
  2. ^ [abcd]Josef Seget (1969). Zoologiska Trädgårdar. Stockholm:Tidens förlag 
  3. ^ [abcd]””Nyss visades i Uppsala två små nyfödda lejonungar”, Om svenska lejon, Ingvar Svenberg”. Arkiverad frånoriginalet den 2 juni 2014.https://web.archive.org/web/20140602200001/http://www.ucrs.uu.se/digitalAssets/44/44086_SvanbergUppland2010Lejon.pdf. Läst 4 juli 2014. 
  4. ^”En Stockholmscorrespondent till Snällposten berättar”. Västerviks Veckoblad. 23 juli 1859.https://tidningar.kb.se/2834411/1859-07-23/edition/159397/part/1/page/2/?q=Kreutzbergs%20menageri%20%20&sort=asc. Läst 21 augusti 2023. 
  5. ^”Hr Jean Gautiers Menageri”. Fäderneslandet. 19 juni 1875.https://tidningar.kb.se/2605199/1875-06-19/edition/157844/part/1/page/2/?q=Gautiers%20menageri%20djurg%C3%A5rden&sort=&from=1875-01-01&to=1875-12-31. Läst 21 augusti 2023. 
  6. ^”Der Wisent (Bison bonasus)”. Schutzgemeinschaft Deutscher Wald. Arkiverad frånoriginalet den 5 november 2011.https://web.archive.org/web/20111105213718/http://www.sdw-nrw.de/aktiv/wisent.htm. 
  7. ^”EBCC Skandinavien förmedlar kunskap om visenten som art och skapa en mötesplats för personer intresserade av visenter.”. www.visenter.se.http://www.visenter.se/hem.html. Läst 16 september 2016. 
  8. ^”Svenska Djurparksföreningen - representerar djurparker, akvarier, tropikhus och liknande institutioner” (på tyska). Svenska Djurparksföreningen.http://svenska-djurparksforeningen.nu/. Läst 16 september 2016. 
  9. ^”HOME » EAZA”. eaza.net.http://eaza.net/. Läst 16 september 2016. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Djurparker i Sverige
Menagerier
Djurparker
Tropikhus
Akvarier
Organisationer
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Djurpark&oldid=54984898
Kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp