 | Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
Digital kommer frånengelskansdigit (för siffra) som i sin tur kommer frånlatinetsdigitus i betydelsen finger. Begreppetdigital kommer således endast indirekt från den gamla seden att räkna påfingrarna, men det handlar likväl om räkning meddiskretastorheter, sådana som kan uttryckas med siffror (motsatsen äranalog).[1] Däremot kan en läkare utföra endigital undersökning, det vill säga en undersökning med fingrarna.[2]
Data i form av siffror eller motsvarande diskreta tillstånd är såledesdigital. Begreppet har generaliserats så att äveninformation uttryckt via någon annan begränsad mängd av diskreta symboler (exempelvis bokstäver) ofta beskrivs som digital, även om bådediskret ochsymbolisk egentligen är mer korrekta termer. Allt frånhieroglyfer ellernotskrift till det logiska lagringsformatet på enCD-skiva eller enwebbsida, är alltsådigitalt i en sådan bemärkelse.
Om informationen däremot lagras, moduleras eller överförs som en kontinuerligt varierande storhet brukar den beskrivas somanalog, ett begrepp som härstammar från så kalladeanalogimaskiner, ibland kalladeanaloga datorer. Sedan 1970-talet säger man därför oftaanalog elektronik (istället för bara elektronik, elektroteknik eller liknande). Välkända exempel på system baserade på kontinuerliga ("analoga") signaler ärmikrofoner,högtalare, (äldre)telefoner,servosystem (i allt från industrirobotar till radiostyrda bilar), system förkommunikationsradio, AM ochFM-radio, 1900-taletstv-standarder med färgsystem somPAL,Secam ochNTSC, grammofoner (frånstenkakor tillLP-skivor) ochmagnetband för audio, exempelviskassettband. Här kan också nämnas denanaloga synthesizern, en nära släkting till nämnda analogimaskiner.
Analog information påverkas alltid, mer eller mindre, av olinjäriteter och brus, vid varje operation eller överföring. Digital information kan däremot kopieras, om och om igen, med identiskt resultat varje gång, trots de små störningar i överföringen som alltid förekommer i varje fysisk anordning. Även större störningar eller avbrott kan förhindras korrumpera data genom att användachecksumma ellerfelkorrigerande koder. Priset för den digitala teknikens exakta reproducerbarhet är att det typiskt krävs flera tiopotenser så många komponenter i digitala system som i motsvarande analoga system med liknande kvalitet och upplösning.
Betydelsen av digital ochdigitalisering är kontextberoende. Ursprungligen, och än idag i tekniska sammanhang, avserdigitaliseringomvandling av analoga signaler till digitala (AD-omvandling), exempelvis ljud eller bild som omvandlas till nollor och ettor. Begreppet har med tiden också kommit att användas om attskanna dokument så att de kan lagras som bilder på digitalt lagringsmedia, eller att manuellt rita av bilder meddigitaliseringsbord. Senare har det även utvidgats till att omfatta manuell avskrift ellermaskinell tolkning av dokuments innehåll (OCR-inläsning) till textfiler eller till indexerade sökbara bildfiler. Signalen från ettmodem beskrivs i läroböcker i elektronik och datateknik som analog (eftersom den elektriska signalen utgörs av toner eller sinusvågor som har kontinuerligt varierande spänning) och i läroböcker i telekommunikation och datatransmission som digital (eftersom signalen representerar en ström av nollor och ettor, och växlar mellan ett diskret antal vågformer). Man bör således precisera sammanhanget, miljön, exempelvis om man avser det fysiska överförings- eller lagringsmediet, eller vad som representeras eller bearbetas, och på vilken abstraktionsnivå signalen kan beskrivas som digital.
Inomsamhällsvetenskap ochpolitik har begreppetdigitalisering börjat användas i överförd betydelse om införande avinformationsteknologi och övergång tillinformationssamhället, och om ändrade arbetsmetoder och samhällsstrukturer i samband med detta införande. Digitalisering kan således avse införande av nya Internetbaserade tjänster (ofta kalladee-tjänster), yrkesroller och undervisningsmetoder före-lärande. Man använder begrepp somdigitaliseringskommissionen ochdigitaliseringsrådet. Även ordet digital har fått en överförd betydelse, i uttryck som "det digitala samhället", "digital mognad/kompetens", etc. "Digitala medier" avser i detta sammanhang nya massmedier som är tillgängliga via Internet, dator eller mobiltelefon. I detta sammanhang kan "digital" betyda ny teknik med vag definition, och kontrasteras då mot äldre teknik, exempelvis text i en bok eller beräkning med papper och penna som då betecknas som "analoga", även om innehållet är i form av text eller siffror och i en mening är digitalt.
Många (inte alla) tidiga digitala räknemaskiner använde det vanliga decimala talsystemet (mer eller mindre) direkt. Det gällde framförallt mekaniska räknemaskiner (tio lägen på ett sifferhjul) men även en del datorer, bådemekaniska,elektromekaniska ochelektroniska (en av tiovippor satt). Moderna datorers digitala data är dock nästan uteslutande uppbyggt i detbinära talsystemet (ettor och nollor). Det beror främst på att det är lättare att bygga snabba elektroniska lagrings- och beräkningselement med endast två väldefinierade tillstånd att upprätthålla och läsa av.
Många kalkylatorer (miniräknare), mätinstrument och apparater, samt även vissa kategorier datorprogram, även moderna, använder dock en indirekt decimal representation som kallasBCD ellerbinary coded decimal. Den kan ses som en syntes och innebär att sekvenser av 4-bitsgrupper (fyra binära siffror) får representera de sekvenser av decimala siffror som används för att bygga upp och räkna med decimala tal. Här är det alltså endast siffrorna (ej talen) som representeras av binärtal.
För digital systemteori betyder ordetdigital diskontinuerlig, eftersom representationen av den digitala signalen ses som en matematiskdiskontinuerligfunktion även om den i den fysiska (elektroniska) verkligheten är precis lika kontinuerlig som i analoga sammanhang (vägen mellan representationerna för etta respektive nolla är kontinuerlig).
|
