Digambara (sanskritdigambara ”himmelsklädd”) är en av två huvudsakliga riktningar inomjainismen. Den andra ärsvetambara.
Svetambara "vitklädd" beskriver munkarnas och nunnornas bruk att bära vita kläder. Detta skiljer dem från digambara, vars utövare även efter delningen av den jainistiska traditionen omkring år 300 f.Kr. bibehöll idealet att levanakna.[1]
De två riktningarna har sitt kärnområde i var sin del av Indien: svetambara i delstaternaGujarat ochRajasthan i nordväst, och digambara i delstatenKarnataka i sydväst – medpilgrimsmålet Shravana Belgola.[2]
Digambara följer en striktare tolkning av jainismen och en merasketisk livshållning än andra jainister.