Seven Summits. Kartan visar nio bergstoppar, då definitionen var de olika kontinentala gränserna går inte är helt vedertaget.De sju topparna / Seven Summits.
De sju topparna, engelskaSeven summits, är beteckningen[1] för de högstabergstopparna i de sjuvärldsdelarna. Ingående bergstoppar varierar då det inte är helt vedertaget var de olika kontinentala gränserna går. En bestigning av alla högsta toppar är en bedrift och utmaning inombergsbestigning. En motsvarighet inomsimsporten är "Oceans Seven".
På grund av olika geologiska, geografiska och geopolitiska tolkningar av var de kontinentala gränserna går finns flera definitioner för vilken som är den högsta toppen på en kontinent.Seven summits baserar sig på de sju kontinenter som finns med i den västeuropeiska och nordamerikanska kontinentmodellen.
Det finns två parallella listor,Bass-lista ochMessner-lista. Den som först myntade begreppetSeven summits varRichard Bass år 1980. Bass valde berget Mt Kosciuszko iAustralien som högsta berg på den australiska kontinenten.Reinhold Messner gav ut en annan lista där han ersatte Mt Kosciuszko med berget Puncak Jaya på önNya Guinea. Ur ett klättrarperspektiv är Messners val en större utmaning eftersom Mt Kosciuszko räknas som ett mycket lätt berg.Pat Morrow utnyttjade det argumentet när han försvarade Messners lista.
IOceanien är det högsta berget på det australiensiska fastlandetMt. Kosciuszko (2 228 m) medan det högsta berget inom världsdelen ärPuncak Jaya (4 892 m) (Indonesien).
IEuropa är gränsdragningen för den kontinentala gränserna oklar, det är numera vedertaget att den högsta berget i Europa ärElbrus (5 642 m) iKaukasus. Vissa anser dock att Kaukasusbergen inte tillhör Europa och därför skulleMont Blanc (4 808 m) iAlperna enligt tidigare vara Europas högsta berg.
1980 satteRichard Bass, som var en amerikansk affärsman och amatörklättrare, upp ett eget mål där han skulle bestiga det högsta berget på alla de sju kontinenterna, inklusive Australiens fastland. Han anlitadeDavid Breashears som guide till bestigningen avMt Everest - den svåraste av de sju topparna. Bass besteg alla berg med Mt Everest som den sista 1985, och blev den första att nå alla toppar. 1988 utkom berättelsenSeven Summits[3] i bokform.
Reinhold Messner reviderade senare Bass-lista genom att ersätta Australiens fastland med kontinenten Oceanien.Pat Marrow var den första som antog Messners utmaning och var den första att klara av alla åtta bergstoppar på båda listorna.
Förste person att bestigaSeven Summits (Bass-lista) var Richard Bass själv. Den30 april1985[4] nådde han toppen av Mt Everest som den sista av de 7 bergstopparna.
Förste kvinnan att bestigaSeven Summits (Bass-lista och Messner-lista) var japanskaJunko Tabei. Den28 juni1992[5] nådde hon toppen av Puncak Jaya som den sista av de 7 bergstopparna.
1990 blev nyzeeländskeRob Hall ochGary Ball de första som klaradeSeven summits på sju månader. De använde Bass-lista och startade med Mt Everest den 10 maj 1990 och avslutade projektet den 12 december 1990 med ett par timmars marginal.
2006 blevOlof Sundström ochMartin Letzter första svenskar att klaraSeven Summits (Bass-lista och Messner-lista). Den26 november2006[6] nådde de toppen på Vinson Massif som den sista av de 7 bergstopparna. De blev även först i världen med att åka skidor nedför samtliga Seven summits enligt både Bass och Messners listor, i och med detta har de satt svenskt rekord och världsrekord på samma gång.
2014 blevRenata Chlumska första svenska kvinna att bestigaSeven Summits (Messner-lista). Den15 december[7]2014[8] nådde hon toppen av Vinson Massif som den sista av de 7 bergstopparna.
I mars 2007 har fler än 198 klättrare klarat av de sju topparna från antingen Bass eller Messners listor. Av dessa har 30 procent klättrat alla åtta toppar som krävs för att bli godkänd enligt båda listorna.
Snabbast att bestiga de högsta topparna enligt Bass-lista var indiskeMalli Mastan Babu som besteg alla bergstoppar på 172 dagar. SvenskeFredrik Sträng hade tidigare Guinness världsrekord efter att på 191 dagar bestigitSeven Summits enligt Messner-lista.
