1Forbundne, forpligtet, for Kongeriget Danmark är antaget som kungens valspråk av Frederik X. 2Ej officiellt, mende facto. 3Danska är de facto nationalspråk – det finns inget officiellt språk.Tyska är regionaltminoritetsspråk. PåFäröarna ärfäröiska jämte danska officiellt språk, påGrönland är sedan 2009 enbartgrönländska officiellt språk.
Danmark är enparlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets,Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).
Spår från människor har på några få platser upptäckts från så långt tillbaka sommellanistiden för ungefär 100 000 år sedan. Därefter har man först hittat fynd frånrenjägare i området från ca 10 000 f.Kr. Några tusen år senare hade Danmark täckts avskog, vilket ledde till attjägare ochfiskare sökte sig till området och blev bofasta. Jordbruk har bedrivits i regionen sedan år 4 000 f.Kr.Bronsframställning påbörjades 2 000 f.Kr. och fynd frånjärntillverkning har hittats från år 500 f.Kr.[8]
Daner återfinns första gången i skriftliga källor från500-talet avJordanes ochProkopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar frånsvearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskopAnsgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påveNicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.
Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungenAlfred den store slog tillbaka danska vikingar vidEdington år885, och 75 år senare är det belagt i Danmark påJellingestenen. På vikingatiden skapadeKnut den store ett välde runtNordsjön. I det ingick stora delar avEngland och södraNorge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar avBaltikum,Gotland och norraTyskland under kungarnaValdemar Sejr ochValdemar Atterdag för det danska väldet.
År1397 bildadesKalmarunionen av drottningMargareta I och hennes fostersonErik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt iSverige, som också lämnade den medGustav Vasas trontillträde1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsändeSkåneland (Skåne,Halland ochBlekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska områdenaFäröarna,Grönland ochIsland officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944, och Grönland fick omfattande självstyre 1979.
Danmarks nordligaste punkt ärSkagen (Skagens norra strand) vid 57° 45' 7" nordlig breddgrad, den sydligaste ärGedser (sydliga delen avFalster) vid 54° 33' 35" nordlig breddgrad, den västligaste ärBlåvandshuk vid 8° 4' 22" östlig breddgrad och den östligaste ärØsterskær vid 15° 11' 55" östlig breddgrad. Det är i skärgårdenErtholmene 18 kilometer nordöst omBornholm. Från öst till väst är det 452 km, från nord till syd 368 km.
Danmark består geografiskt av den mellersta och norra delen av halvönJylland och 443 namngivnaöar (1419 stycken över 100 m² (2005)).[9] Av dessa är 72 bebodda (2008),[10] där de största ärSjälland,Vendsyssel-Thy ochFyn. ÖnBornholm är belägen något öst om resten av landet iÖstersjön. Många av de större öarna är sammanbundna med broar;Öresundsförbindelsen sammanbinder Själland medSverige,Stora Bältbron sammanbinder Fyn med Själland ochLilla Bältbron sammanbinder Jylland med Fyn.Färjor eller små båtar sammanbinder med de mindre öarna. Största städerna är huvudstadenKöpenhamn (på Själland ochAmager),Århus,Ålborg ochEsbjerg (på Jylland) ochOdense (på Fyn).
Landet är förhållandevis platt med små höjder där medelhöjden över havet ligger på 31 m och den högsta naturliga punkten ärMøllehøj som mäter 170,86 m. Andra höjder i samma område sydväst om Århus ärYding Skovhøj på 170,77 m ochEjer Bavnehøj på 170,35 m.[11] Ytan för innanhavet är: 210 km² (östra Danmark); 490 km² (västra Danmark).
Danmark består av 443 namngivna öar vilket resulterar i en lång kustremsa, 7314 km.[12] En cirkel som omger hela Danmarks yta skulle ha en omkrets på bara 742 km. Andra kännetecken som visar det nära sambandet mellan land och hav är att ingen plats i Danmark är längre ifrån kusten än 52 km. Den totala landytan kan inte exakt fastslås då havet konstanteroderar och lägger till material längst kusterna och på grund av mänskliga förbättringsprojekt för att motverka erosion. På den sydvästra kustremsan av Jylland är tidvattnets nivå mellan 1 och 2 meter och tidvattensgränsen flyttas utåt och inåt på en 10 kilometers sträcka.[13]
EnligtWWF kan Danmarks territorium delas in i två ekoregioner: den atlantiska blandade skogar och baltiska blandade skogar. Färöarna täcks av de boreala gräsmarkerna medan Grönland har ekoregionen Kalaallit Nunaat högarktisk tundra och Kalaallit Nunaat låg arktisk tundra.
Danmark ligger i dentempererade zonen ochklimatet är, på grund av vindarna, milt för breddgraden. Extrema väderförhållanden förekommer sällan då höga och brantaberg saknas och ingen plats i landet ligger längre än 55 kilometer från kusten.
På grund av närheten till havet är temperaturskillnaderna mellan årstiderna förhållandevis små. Detsamma gäller också vanligen mellan olika orter. Undervintrarna finns dock liten nord-sydlig temperaturskillnad, men denna är under 1 graders differens. Kallast vintertid är det vanligen längs den jylländska höjdryggen (med några toppar på över 170 m ö.h.). Det finns även en antydan till öst-västlig skillnad. Sålunda är sydvästra Jylland (kringEsbjerg och syd därom) Danmarks mildaste område vintertid med knappt 1 plusgrad i dygnsmedeltemperatur (detta är dock ej lika milt som längs södra Norges västkust kringBergen ochStavanger). Vårens första värmeböljor fårBornholm (och vissa andra östvända kuster vid Östersjön) mindre nytta av, dåÖstersjöns ytvatten tar lång tid på sig för att värmas upp. Grundare hav och fjordar värms fortare upp. Och Nordsjöns ytvatten blir i allmänhet inte lika nedkylt som Östersjöns under vintern. Däremot kan Sønderjylland värmas upp rejält redan i april, om kontinenten är uppvärmd och vinden sydlig, eftersom vinden då inte behöver passera över hav (det är dock få dagar per år detta fenomen gynnar området).
I allmänhet är vintrarna milda och disiga (eller blåsiga) med enbart kortare perioder medsnö, oftast ifebruari.
Stormar, inklusivesnöstormar, kan slå till mycket kraftigt i det öppna och kustnära landskapet från oktober till februari. Medeltemperaturen för Köpenhamn under januari och februari är 0,0 °C.[14]
Påsommaren är det behagligt varmt med dagstemperaturer kring drygt +20 grader. Sommarnätterna är mörkare än i större delen av Sverige, men milda. Dygnsmedeltemperaturen för Köpenhamn ligger på +17 grader. Minst någon gång undersommaren kan temperaturer över 30 plusgrader uppmätas. Rekordet är 36,4 grader iHolstebro, Jylland från den 10 augusti 1975.
På grund av de dominerande västliga- eller sydvästliga vindarna faller mycketnederbörd över landet. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år (då det faller nederbördnågonstans i Danmark). Mest nederbörd faller periodenjuli-november, och minst nederbörd faller periodenapril-juni.[14]
Nederbörden sommartid kommer främst i form avskurar.
Några få gånger har kylig luft från nordost tagit sig in över landetvintertid, vilket gör att temperaturen i vissa undantagsfall kan sjunka ned till under 25 minusgrader, eller, i extrema fall, under -30 grader. Rekordet är 32 minusgrader.
Det blåser stadiga väst- och sydvästvindar året om, vilka är den viktigaste förklaringen till det milda klimatet. Det relativt flacka landskapet är även hårt ansatt av kraftiga vindar. Ibland kan kraftigaorkanvindar, främst vintertid, lamslå områden på grund av nedfallna träd och nedrivna elledningar.
Den ursprungligalövfällande skogen som bildades bland annat avbjörk,ek,alm ochlind blev avverkad under flera århundraden av mänsklig aktivitet. Vid början av 2000-talet var bara omkring 12 procent av landets yta täckt med skog eller trädgrupper. I Jylland planterades barrskogar medgran ochädelgran i regioner som ursprungligen varhedområden. Det största sammanhängande skogsområde ärRold Skov.[15]
På grund av de nämnda förändringarna finns några djur som levde i Danmarks territorium inte kvar eller de blev mycket sällsynta, däriblandbrunbjörn,varg,älg och under en längre tidvildsvinet. Det största landlevande däggdjuret i Danmark ärkronhjorten. Dessutom förekommer olikafladdermöss,fälthare ochigelkott i större antal. I de danska havsområdena lever fleradelfiner,tumlare ochsälar.[15]
Ungefär 300 olika fågelarter lever i landet eller besöker Danmark för längre tider under året. Särskilt fågelrika är kusterna och öarna. Typiska fåglar ärhägrar,svanar ochvit stork. Under årets varma månader ökar antalet fjärilar betydligt. Flera av dessa flyttar hit från Medelhavsregionen.[15]
Val tillFolketinget måste hållas vart fjärde år, men vanligen beslutar kungen på inrådan av statsministern om tidigare val innan dess. I praktiken är det statsministern ensam som bestämmer när det skall vara val till folketinget, och den enda begränsningen är att det skall ske inom fyra år efter förra valet. Begreppetnyval existerar inte i Danmark; varje val är ett ordinärt val som inleder en ny fyraårig mandatperiod. Detta system gör att valrörelsen ofta blir mycket kort, tre till fyra veckor från utlysandet av valet. Valen hålls vanligen på vardagar.
Sedan 1 januari 2007 är Danmark indelat i98 kommuner ochfem regioner.[16] Kommunerna är enligt grundlagen självstyrande och ansvarar för barnomsorg, folkskola, äldreomsorg, samhällsplanering, teknisk förvaltning på lokalnivå, miljötillsyn samt ett med staten delat ansvar för arbetsmarknad och försörjningsstöd. Kommunernas verksamhet finansieras genom kommunalskatt, statliga rambidrag, statliga ersättningar för vissa verksamheter samt taxor och avgifter.[16][17][18][19]
Regionernas huvudsakliga ansvarsområde är sjukvård, och då främst driften av sjukhus som utgör den dominerande utgiftsposten. Dessutom ansvarar regionen för viss socialomsorg och specialundervisning, samt för regional utveckling. Regionerna saknar egen beskattningsrätt utan finansieras till merparten genom en statlig rambudget för sjukvårdsuppgiften. De får också bidrag från kommunerna i regionen.[16][20]
Den administrativa indelningen är följden av en omfattandestrukturreform, där Danmark fram till 2006 var indelat i270 primärkommuner och16 amt och amtskommuner. När reformen trädde i kraft 1 januari 2007 reducerades antalet primärkommuner kraftigt genom sammanslagningar och indelningsjusteringar. Samtidigt lades de 13 amten ned. De nya regioner som bildades gavs en ny organisationsform, och landet har sedan dess inga sekundärkommuner. Reformen innebar också stora förändringar i ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och regional nivå. Regionalt organiserat ansvar minskade, medan statens och kommunernas ansvar ökade och omfördelades mellan nivåerna.[16][21]
Domstolsstyrelsen och flera fristående nämnder reglerar domstolsväsendets förutsättningar, domares utnämning och villkor.[27][28][29] Den särskilda överklagansrätten (Den Særlige Klageret) beslutar om resning, klagomål mot domares och andra domstolsjuristers tjänsteutövning, samt avskedande av domare, avskedande och förflyttning av övriga jurister samt avsättning av medlemmar i Domstolsstyrelsen.[30]
Ungdomskriminalitetsnævnet beslutar om förebyggande insatser för barn och ungdomar i åldrarna 10–17 år som begår eller löper risk att begår brott.[31] En fristående nämnd beslutar omprövningstillstånd vid överrätt samt hanterar överklagan avrättsstödsfrågor.[32]
Sedan 1 januari 2007 är Danmark indelat i 24 rättskretsar (byretskredse), därtill en rättskrets för Färöarna, fyra rättkretsar och en riksövergripande domstol för Grönland, tre landsrätter och två specialdomstolar.[33]
Det danska försvaret byggdes upp från grunden efter den tyska ockupationen underandra världskriget. Danmark fick hjälp av USA och andra allierade iNato, och därför bestod mycket av den danska arméns materiel av utrustning som de allierade hade tillverkat under kriget. Först omkring 1950 började försvaret att nå den storlek som krävdes från Natos sida i alliansen motöstblocket. Däremot låg försvarsmaktens storlek under helakalla kriget i underkant jämfört med Natos önskemål.
2004 fattade den dåvarande borgerliga regeringen tillsammans medSocialdemokraterne,Radikale Venstre ochDansk Folkeparti ett försvarsbeslut som skulle reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot har gjort att det gamla mobiliseringsförsvaret ska avskaffas, till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller Natos ledning kan verka i oroliga regioner, antingen som fredsbevarande styrkor eller i regelrätta militära operationer.
Sedan 1992 har 25 000 danska soldater stridit utomlands. Av dessa har 49 stupat i direkt samband med kriget.
68 procent av den danska arbetskraften är medlemmar ifackföreningar (2015),[35] och förhållandet mellan fackföreningarna och arbetsgivarna bygger på ett bra samarbete, då fackföreningarna har en daglig roll i att sköta arbetsplatserna, och deras representanter ofta sitter i de stora företagens styrelser. Lön och arbetstider förhandlas fram mellan fackföreningar och arbetsgivare, med minimal statlig inblandning. Arbetslösheten 2008 (juli) var 1,6 % (44 000 personer), en nedgång med 1 800 jämfört med juni 2008.[36] Den nya beräkningen inkluderar exempelvis inte arbetslösa på semester. Enligt Eurostat var arbetslösheten 7 % i januari 2014.[37] Arbetslösheten väntas uppgå till 65 000 år 2015 efter den gamla metoden; antal personer med anknytning till arbetsmarknaden växer med 10 000 till sammanlagt 2 860 000 och antalet heltidsarbetsplatser med 70 000 till 2 790 000.
Den danska regeringen har lyckats mer än väl med att nå de ekonomiska mål som krävs för att delta iEMU:s tredje fas, det vill säga att delta i valutasamarbetet. Dock röstade de danska medborgarna i september 2000 nej till att införa euron. Den danska valutan är däremot ändå knuten till euron.
Danmark är enmarknadsekonomi med ett högteknologiskt jordbruk, modern industri[källa behövs], hög välfärd och en bra levnadsstandard[källa behövs], en stabil valuta[källa behövs] och ett stort beroende av handel med utlandet. Danmark är en nettoexportör av mat och energi, och har en brabetalningsbalans.
Förutom betydande olje- och gasfyndigheter iNordsjön har Danmark nästan inga råvaror. Landet är självförsörjande med sand, lera, grus, salt, kalksten och krita. År 1970 hittade man olja och gas i den danska delen avNordsjön och Danmark är en nettoexportör av olja och naturgas med en oljeproduktion på 376 900 fat/dag (2003) och en oljeförbrukning på 188 300 fat/dag (2003).[38]
Visitdenmark är danskturisms officiella turistorganisation. Huvudkontoret ligger iKöpenhamn. IStockholm finns ett av de större utlandskontoren, med 9 personer som har till uppgift att få svenskarna att välja Danmark för sina semesterresor eller möten.
IKöpenhamn finns den interkontinentalaflygplatsenKastrup, Nordens mest trafikerade, med över 29 milj passagerare/år,[39] belägen ca sju kilometer från stadens centrum och helt näraÖresundsbrons fäste. Att höjden över havet är försumbar, omgivande terräng flack och banorna långa och välutrustade gör att Kastrup räknas till de säkraste flygplatserna i världen. Det finns trebanor: 04L/22R, 04R/22L samt 12/30. Bana 22L är utrustad med landningssystemetInstrument Landing System (ILS kategori 3), vilket innebär att flygplan (med rätt utrustning ombord) kan landa även om sikten är noll meter.
Många av passagerarna är från södraSverige. Detta beror på attÖresundsbron ger bekväma anslutningar. Ett stort antal flygbolag har linjer till Kastrup; dominerande ärSAS, vars trafik utgår härifrån. De två största av flygplatsens tre terminaler är avsedda för internationell trafik. En fjärde terminal var planerad att byggas men planerna lades i malpåse 2013.[40] Under dagtid avgår ett flygplan varannan minut.
Kastrup har både en tunnelbanestation, varifrån man snabbt kan ta sig till Köpenhamns centrum, och en underjordisk järnvägsstation med bland annat direkttågförbindelser till hela södra och västra Sverige samt tillHelsingör via Köpenhamns centrum.
Billund nära Vejle ochLegoland är Jyllands största flygplats. Det finns även ett antal mindre trafikflygplatser i Danmark, bland annat iÅlborg,Århus ochRoskilde samt påBornholm.
Järnvägarna är förhållandevis väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är relativt hög. Landskapet har medgivit anläggandet av raka banor, då problem som berg och sjöar saknas. Öarna har knutits samman först medtågfärjor vilka efter hand ersatts med broar. Det har även funnits järnväg påBornholm.
Dock är få linjer elektrifierade, och Danmark ligger i detta avseende långt efter övriga Europa. Före 1990-talet var det endastKöpenhamns S-tåg som var elektrifierat. I samband med, och strax före, invigningen avStora Bältbron invigdes de första elektrifierade banorna. (Att en sträcka är elektrifierad innebär dock inte att all trafik på banan körs med elektriska tåg). Möjlighet att köra elektriska tåg finns på sträckorna Helsingör-Köpenhamn, Köpenhamn-Kastrup-Malmö och vidare, Köpenhamn-Ringsted-Odense-Fredericia-Padborg-Flensburg och vidare i Tyskland, samt sträckan Sønderborg-Tinglev och Fredericia-Vejle.
En ny järnväg för hög hastighet (250 km/h) har byggts mellan Köpenhamn ochRingsted, inför den kommandeFehmarn Bältbron tillTyskland. Banan har en mellanstation,Køge Nord, strax nordväst omKøge (för byte till S-tåg och regionaltåg mot Roskilde). Banan öppnades 2019.
Nattågstrafiken från Köpenhamn har upphört. Däremot finns det nattåg som går mellan Sverige och Tyskland som passerar genom Danmark.
Tågen går nästan uteslutande efter fasta minuttal. Frånsett de minsta lokalbanorna, vilka oftast är ägda av regionerna, så ägerBanedanmark själva järnvägsnätet, medanDSB sköter persontågen utom på några linjer med upphandlad trafik. Tågtyper under DSB ärKöpenhamns Re-tåg (regionaltåg), vilka stannar på alla stationer,Intercity som stannar i städer samtIC-lyn (lyn = blixt), som bara stannar i större städer.Skånetrafiken ansvarar förÖresundstågen även inom Danmark.SJ körX2000-tåg tillStockholm. Tåg till Hamburg går via Fyn-Jylland.
Sedan sent 1960-tal har Danmark byggt upp ett motorvägsnät, från Hirtshals och Frederikshavn i norr till Rödby (på Lolland) och Padborg (på Jylland) i söder liksom från Esbjerg i väster till Köpenhamn och Helsingör i öster.Motorvägsnätet är sammankopplat med det svenska över Öresundsbron och det tyska vid Padborg.
Även övriga vägnätet är förhållandevis bra utbyggt och vägarna är bra underhållna. Även de mindre vägarna är i gott skick. Danska landsvägar är dock förhållandevis ofta smala och många gånger går de genom samhällena. Det finns många sträckor främst av det äldre vägnätet som är nära nog "spikraka" åtskilliga mil. Ett bra exempel på detta är gamla huvudvägen från Köpenhamnsområdet söderut mot Falster. Tillsammans med det flacka landskapet är den danska geografin präglad av öar samt på Jylland även av fjordar. Antalet broar och tunnlar är därför stort. Inrikes färjetrafik är fortfarande av stor betydelse inte bara till brolösa öar utan även på andra sträckor. Dubbade vinterdäck tillåtna i Danmark men används bara i ringa omfattning.
Danmark har ca 5,8 miljoner invånare varav knappt en fjärdedel bor iStorköpenhamn. Omkring en tredjedel av landets befolkning bor inomHovedstadsregionen (inte att förväxla med den nya "Region Hovedstaden"). Av 5 475 791 invånare (2008) bodde 3 010 443 väster omStora Bält på en 32 772 km² stor landyta (befolkningstäthet: 91 per km²), 2 465 348 (45%) bodde på en 9 622 km² stor landyta (befolkningstäthet: 256 per km²) iØstdanmark.
Danmarks nationalspråk ärdanska, som är ettindoeuropeiskt,germanskt ochnordiskt språk. Det danska språket är således närmast släkt med svenska, norska, färöiska och isländska. Danskan är så nära besläktad med svenska och norska att talare av språken utan större svårigheter kan förstå varandra. De tre språken bildar ett skandinavisktdialektkontinuum.
Det finns inget officiellt språk, men danska är lagstadgat som rättsspråk (irättegångslagen) och sedan1997 gäller också en rättskrivningslag som förpliktigar offentliga myndigheter att använda officiell danskrättstavning. I de självstyrande områdenaFäröarna ochGrönland gäller jämte danskafäröiska respektivegrönländska som officiella språk. Dentyska minoriteten i södra Jylland har ett eget skolsystem och andra institutioner därtyska används.
72,1 procent av befolkningen tillhörDen Danske Folkekirke som har en särskild rättslig status.[43] I grundlagens artikel 4 står att "Denevangelisk-lutherska kyrkan är den danska folkkyrkan och understöds som sådan av staten".[44] Statschefen skall enligt lag tillhöra folkkyrkan och kyrkoministern är kyrkans högste administrative ledare.
Danske Kirkers Råd är den bredaste och största (kristet) ekumeniska organisationen i Danmark.
Följanderegistrerade trossamfund har, genom kunglig tillkännagivelse, fått rätt att utföra kyrkliga handlingar med civilrättslig giltighet (vigslar m.m.):Danska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan, Mosaiska trossamfundet,Norska kyrkans församling i Kong Haakons Kirke i Köpenhamn, Reformerta kyrkan i Fredericia,Romersk-katolska kyrkan med omkring 35 000 medlemmar (0,6 procent),Rysk-ortodoxa kyrkan i Köpenhamn, St. Alban's English Church i Köpenhamn, Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn och Tysk-reformerta församlingen i Köpenhamn.
Som i många andra länder kan den danska kvinnorörelsen historiskt uppdelas i en tidig period i början av 1900-talet som stred för rösträtt och erkännande av husligt arbete, och en senare period under 1960–1970-talet som krävde fri abort och att alla kvinnor borde gå på arbetsmarknaden. I jämställdhetsindex 2013 frånEuropeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) ligger Danmark på andra plats i EU, efter Sverige.[46] IGender Inequality Index från UNDP ligger Danmark på 4:e plats efter Slovenien, Schweiz och Tyskland. 1976 infördes en lag om lika lön mellan män och kvinnor. Lönegapet mellan män och kvinnor i jämförbara jobb är fortfarande 4-7 procent.[47] Sedan 2012 är statsliga och privata företag förpliktade att definiera en politik för att öka antalet kvinnor i beslutsorgan.[48] I den offentliga debatten diskuteras ofta lönegapet, villkoren för kvinnor bland invandrare, balansen mellan jämställdhet,könsaktivism ochpolitisk korrekthet (som ibland jämförs med den svenska situationen), diskriminering av män i kvinnojobb och villkoren för pojkar gentemot flickor i skolan.
Danmark strök officiellt homosexualitet från listan över sjukdomar 1981 och införde som världens första landregistrerat partnerskap 1989. Sedan 2012 finnssamkönat äktenskap, även i Folkekirken och de trosgemenskaper som har valt att erbjuda detta. Hälsoministern har planerat att stryka transsexualitet från sjukdomslistan 1 januari 2017.[49] Sedan 2009 finns möjlighet för könsneutral definition i pass och sedan 2012 juridisktkönsbyte genom ändring av personnummer.
Danmarkskultur är sammanflätad medSveriges, inte minst därför att väsentliga delar av Sverige (Skåne,Halland,Blekinge) var viktiga danska områden fram till mitten av1600-talet. Dessutom är danskar och svenskar folk med ett gemensamt ursprung som talar nära besläktade språk. Men samtidigt har Danmark i hög grad påverkats av sitt kontinentala läge, särskilt närheten tillTyskland ochNederländerna.
Danmark blev officiellt kristet omkring år960 och fick därmed på allvar del i den samtida europeiska konsten och arkitekturen. De förstakyrkorna varstavkyrkor, men snart byggdes kyrkor i sten efter europeiskt mönster. Domkyrkorna iRibe ochViborg började uppföras igråsten omkring 1100.Domkyrkan i Lund (Danmarks första ärkebiskopssäte år 1104) – byggdes isandsten efter tysk förebild (tegel).[50]
Danmark beslutade sig för att satsa påtelevision redan 1949/50, och reguljära sändningar startade 1953. Sändningarna spillde över till Sverige, vilket var en viktig faktor när Sverige till sist infördeTV. Länge hadeDanmarks Radio monopol och sände endast en kanal. Färg-TV kom runt 1970, men först 1980 sändes nyheterna (TV-Avisen) i färg. 1988 införde Danmark tillstånd att konkurrera med Danmarks Radio - först ut var Kanal 2, som enbart sände i Köpenhamnsområdet. Fart på den marksända konkurrensen blev det dock inte förrän staten införde en reklamfinansierad konkurrent till Danmarks Radio året efter, 1989, dåTV2 startade rikstäckande sändningar frånOdense, som också innehöll 30 minuters regional TV över hela landet.
Den 1 oktober 2009 gick Danmark över tilldigital TV, i motsats till Sverige sänds flertaletMUX:arMPEG-4-kodade, vilket gör attHDTV nu kan tas in av alla som bara har en vanligUHF-antenn förDVB-T-teknik (det vill säga eventuella analoga filter på äldre UHF antenner kan behöva tas bort). För de flesta räcker det med en bordsantenn. I Köpenhamnsområdet är följande kanaler mottagbara via antenn (TV-licens fungerar som i Sverige): DR1, DR2, DR HD, DR K, DR Update (nyheter), Kanal København, Hovedstadskanalen, TV2-Lorry samt en "provkanal" och en teckentolkningskanal. Dessa kanaler kan också tas in antingen med bordsantenn eller takantenn enligt ovan i större delen av Skåne samt eventuellt i Laholm-Halmstadstrakten.
Dessutom finns ett utbud med kabel-TV och betalkanaler likt bland annat Sverige. TV3, TV3+ och TV3 Puls ingår i samma koncern som svenska TV3, MTG. Kanal 4, Kanal 5 ,The Voice TV och 6'eren tillhör SBS TV som i Sverige också driver Kanal 5 och Kanal 9, SBS driver även flertalet reklamradio kanaler såsom Nova FM, Radio 100, Radio soft och The Voice. För mottagning från satelliter med parabolantenn gäller givetvis samma som för Sverige, så att till exempel invandrare kan ofta ta in sitt hemlands TV.
I Köpenhamnsområdet kan danskar ta in marksänd svensk TV och i landets södra delar kan man ta in tysk TV. Under tidenÖsttyskland existerade kunde man på vissa platser ta in tre västtyska (ARD, ZDF, N3) och två östtyska kanaler. Av danska TV-sändare finns två stycken hjälpsändare placerade utanför Danmark. En i tyskaFlensburg och en iLandskrona.
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.
Danmark har många traditionella helgdagar, somnyår,påsk (inklusiveskärtorsdagen),Kristi himmelsfärdsdag (alltid på en torsdag, och många tar ledigt även på fredagen), samtpingst, där ävenannandag pingst är en helgdag. För cirka 250 år sedan hade Danmark fler kristna helgdagar, men de slogs samman till en enda dag kallad "store bededag" (stora bönedagen). Även om dagen inte längre präglas av bön, är den en uppskattad vårfredag. Regeringen försökte avskaffa den våren 2012, men det mötte motstånd.[53] Helgdagen avskaffades inför 2024.[54]
Danmarks grundlagsdag (grundlovsdag) firas den 5 juni, men efter den är nästa lediga dag först vid jul. Då är bådejulafton,juldagen ochannandag jul helgdagar. Danmark firar inte midsommar som i Sverige, men den 23 juni firasSankt Hans afton med bål och sång, även om det inte är en officiell helgdag. De mest uppskattade helgdagarna infaller ofta i maj och juni, samt under julen. Traditionell julaftonsmat kan vara fläskstek, men även anka eller gås, vilket också är vanligt på Mortensafton den 10 november.[53]
Fotboll,cykel,simning,badminton ochhandboll är populära sporter. Danmark har även nått stora framgångar ibågskytte ochsegling. Det spelas även mer biljard än i Sverige, och man har nått framgångar i trevallarscarambole vid flera tillfällen. Även amerikansk fotboll har växt fram mycket de senaste åren. Danmark har även en av världens bästa tennisspelare på damsidan,Caroline Wozniacki.
1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.
.svg)
.svg)