Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

DNA-ligas

Från Wikipedia
En principiell skiss över DNA-ligasTertiärstruktur.

DNA-ligas är ettenzym[1], ettligas (från latinetsli'go som betyder "förena")[2], som har isolerats från bakterier och virus[3] och ofta används inommolekylärbiologin för att binda ihop två olikaDNA-fragment[4]. Den första observationen av aktiviteten hos DNA-ligas gjordes hos prokaryota celler och virus, där DNA-ligaset förekom i muterade former.[3]

Syntetiserandet avfosfodiesterbindningar skapas vid ett brott på en enkelsträngad DNA-sträng med hjälp av DNA-ligas. Reaktionen sker mellan en 3'-OH-grupp och en 5'-monofosfat.[1] DNA-ligas bibehåller den strukturella integriteten hos genomet, genom att verka vid till exempel replikationen och rekombinationen, då dessa cellulära processer riskerar att mutera och förstöra DNA:t.[5]

DNA-ligas förekommer i alla organismer, men dess funktion, storlek och aminosyrasekvens varierar stort. De kan ändå delas upp i två olika grupper: de som behöverNAD+ eller de som behöverATP för aktiverandet. Endast hosprokaryoter har användningen av NAD+ påvisats, medan bland annateukaryoter använder sig av ATP-molekylen.[6]

DNA-ligas spelar en viktig roll underreplikationen. Ett av de tre mest undersökta DNA-ligasen karakteristiska fördäggdjuren,DNA-ligas I, hjälper till att binda ihopokazakifragmenten under själva replikationen.[7]

DNA-ligas hos människan

[redigera |redigera wikitext]
DNA-ligas under replikationen.

Vid sammanbindningen av okazakifragmenten under replikationen spelar DNA-ligas I en viktig roll hos människan på den släpande strängen, även kallad "lagging strand".[8]

Aktivering

[redigera |redigera wikitext]

För att DNA-ligas I ska kunna binda in till okazakifragmenten krävs andra enzymer som hjälper till vid replikationen. ProteinetDNA-polymeras α binder in till den komplementära DNA-strängen och syntetiserar en cirka 30nukleotider långprimer, somPCNA senare kan binda in till. Till detta kanDNA-polymeras δ binda in och fortsätta syntetisera primer, men kommer även att börja omplacera de inledandeprimrarna för att förbereda förPCNA-bundet endonukleas I, i den process som kallas för nicked translation. Därefter kan DNA-ligas I binda in och försegla de nicked produkterna i en trestegs nukleotidyltransferasreakion.[8]

Reaktionsmekanism

[redigera |redigera wikitext]

Runt varje nicked strand binder tre stycken DNA-ligas I.[8] Nukleotidyltransferasreaktionen involverar bland annat en kovalent modifikation av både DNA-ligaset och DNA-substratet.[5]

Adenylgruppen hos ATP-molekylen överförs till ε-kvävet hos ett enzym-lysin och enfosfoamidbindning uppstår, samtidigt som PPi frigöras. Adnylgruppen förs sedan över till 5'-fosforylterminalen hos den brutna änden av DNA:t och ett adenyliserat DNA bildas. DNA-ligas katalyserar sedan reaktionen som bildar en fosfodiesterbindning mellan 3'-OH-änden och 5'-fosforyländen och frigör AMP.[9] Den energikrävande reaktionen hos bildandet av fosfodiesterbindningar får energi från hydrolyseringen av ATP, som även används i reaktionen, och AMP+PPi frigörs.[10]

Blooms syndrom

[redigera |redigera wikitext]
En person med röda områden under ögonen på grund av Blooms syndrom.

Blooms syndrom är en ärftlig sjukdom, där den som har denna sjukdomen har delvis defekt DNA-ligas. Konsekvenserna blir att reparationen av DNA:t blir bristfällig och de sjuka har ofta en högre risk för cancer.[10]

Symptom

[redigera |redigera wikitext]

Typiska symptom för Blooms syndrom är kortväxthet, ett smalare ansikte och röda hudutslag vid exponering av sol. Ytterligare symptom är olika färg på hudfläckar, en liten käke och stora öron, en högfrekvent röst och föröknings- och inlärningssvårigheter.[11]

Klippa och klistra DNA

[redigera |redigera wikitext]
Illustration över en klistrig ände vid användning avrestriktionsenzymetHindIII, som DNA-ligas senare kan binda ihop.

Med hjälp avrestriktionsenzymer kanDNA klippas i. Då uppstår två stycken så kallade klistrig ändringar utgjorda avpalindrom därbasparen är komplementära. Vid tillsats av DNA-ligas kommer sedan enzymet att binda ihop ryggraden hos DNA:t.Utbytet hos en ligering medklistriga ändar är betydligt högre än en blunt-end-ligering (som också kan sammanfogas med hjälp av DNA-ligas).[4] Vid blunt-end-ligering används ofta T4-DNA-ligas[12]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”DNA Ligase - an overview | ScienceDirect Topics”. www.sciencedirect.com.https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/dna-ligase. Läst 18 april 2023. 
  2. ^”ligaser - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ligaser. Läst 26 april 2023. 
  3. ^ [ab]Wolfe, Stephen L. (1993). Molecular and cellular biology. Wadsworth Pub. Co.ISBN 0-534-12408-9.OCLC26853794.https://www.worldcat.org/oclc/26853794. Läst 1 maj 2023 
  4. ^ [ab]Brändén, Henrik (2010). Molekylärbiologi (4., [omarb.] uppl). Studentlitteratur.ISBN 978-91-44-04617-4.OCLC663954335.https://www.worldcat.org/oclc/663954335. Läst 3 maj 2023 
  5. ^ [ab]Pascal, J. M. (2013-01-01). William J. Lennarz, M. Daniel Lane. red (på engelska). DNA Ligases: Structures. Academic Press. sid. 33–39.ISBN 978-0-12-378631-9.https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780123786302004114. Läst 21 april 2023 
  6. ^Doherty, Aidan J.; Suh, Se Won. ”Structural and mechanistic conservation in DNA ligases”.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC113121/. Läst 10 april 2023. 
  7. ^Pascal, John M.; O'Brien, Patrick J.; Tomkinson, Alan E.; Ellenberger, Tom (2004-11). ”Human DNA ligase I completely encircles and partially unwinds nicked DNA” (på engelska). Nature 432 (7016): sid. 473–478.doi:10.1038/nature03082.ISSN1476-4687.https://www.nature.com/articles/nature03082. Läst 30 mars 2023. 
  8. ^ [abc]Blair, Kerry; Tehseen, Muhammad; Raducanu, Vlad-Stefan; Shahid, Taha; Lancey, Claudia; Rashid, Fahad (2022-12-20). ”Mechanism of human Lig1 regulation by PCNA in Okazaki fragment sealing” (på engelska). Nature Communications 13 (1): sid. 7833.doi:10.1038/s41467-022-35475-z.ISSN2041-1723.https://www.nature.com/articles/s41467-022-35475-z. Läst 17 april 2023. 
  9. ^Voet, Donald (1995). Biochemistry (2nd ed). J. Wiley & Sons.ISBN 0-471-58651-X.OCLC31819701.https://www.worldcat.org/oclc/31819701. Läst 19 april 2023 
  10. ^ [ab] Molecular biology of the cell (2nd ed). Garland Pub. 1989.ISBN 0-8240-3695-6.OCLC18907649.https://www.worldcat.org/oclc/18907649. Läst 26 april 2023 
  11. ^”https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms/def/bloom-syndrome” (på engelska). www.cancer.gov. 2 februari 2011.https://www.cancer.gov/publications/dictionaries/cancer-terms/def/bloom-syndrome. Läst 1 maj 2023. 
  12. ^Prescott, Lansing M. (1993). Microbiology (2nd ed). Wm. C. Brown.ISBN 0-697-01372-3.OCLC27302868.https://www.worldcat.org/oclc/27302868. Läst 26 april 2023 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=DNA-ligas&oldid=54298325
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp