Diagrammet visar de största och ljusstarkaste cubewanornas omloppsbanor, med de större plutinerna (Pluto,Orcus ochIxion) i grått som jämförelse. Horisontalaxeln motsvararhalva storaxeln.Banexcentriciteterna visas med röda segment, ochinklinationerna på vertikalaxeln.
Till skillnad frånPluto korsar de inte Neptunus bana. De kallas ävenklassiska kuiperbältsobjekt. Det märkliga namnet härstammar från det förstatransneptunska objektet (TNO) som upptäckts utöver Pluto ochCharon,15760 Albion (1992 QB1). Objekt som upptäcktes senare kallades ”QB1-o’s” eller ”cubewanos”.
Brett J. Gladman har i en studie valt att definiera deklassiska kupierbältsobjekten som de objekt som inte uppvisarbanresonans med Neptunus och som inte liktSDO tydligt påverkas av Neptunus gravitation. Avgränsningen emotdetached objects lägger Gladman vid att begränsaexcentriciteten till högst 0,24. Gladman föreslår även en indelning iinre kuiperbältet (a < 39,4),yttre (a > 48,4) och ihuvudbältet däremellan. Gladman ser dock inget större praktiskt värde i en sådan uppdelning av kuiperbältsobjekten.[1]
Några kända cubewanor:
Makemake den största kända cubewanon och en av de största transneptunska objekten.
50000 Quaoar och20000 Varuna, som vardera var det största transneptunska objektet när de upptäcktes.