Covid-19 är eninfektionssjukdom som orsakas av viruset sars-cov-2 som tillhör virusgruppen coronavirus.[1] Sars-cov-2 tillhör samma taxonomiska familj somMERS-CoV ochSARS-CoV, som orsakar sjukdomarnamers respektivesars.[1][2] Flera andra virus som tillhör gruppen coronavirus är relativt harmlösa och ger vanligaförkylningar.[1][3]
Covid-19 smittar mellan människor.[4] Smittan sker huvudsakligen genom så kalladdroppsmitta, vilket innebär att virus överförs via droppar (aerosol) från luftvägarna när en infekterad person nyser, hostar, talar eller andas.[4][5] Små droppar med viruset smittar genom att de andas in eller kommer i kontakt med ögon, näsa eller mun.[4][5] Sars-cov-2 kan också spridas genomkontaktsmitta, till exempel genom kontakt medkontaminerade ytor.[4] Tidigare ansågs att covid-19 inte smittar genomluftburen smitta även om droppar med virus kan finnas kvar en längre tid i trånga utrymmen med dålig ventilation.[6][7]. Nyare forskning tyder dock på smittan kan betraktas som luftburen.[8]
Det förekommer även att personer utan symptom smittar andra personer.[4][5] En del av dessa får symptom senare medan andra aldrig får några symptom.[5] Det är okänt i vilken utsträckning helt asymptomatiska personer bidrar till smittspridningen.[5] Personer som får symptom tros vara mest smittsamma omkring två dagar innan de får symptom, men kan vara smittsamma en längre period.[5]
Minst en tredjedel av de smittade får inte några symptom.[9] Bland dem som får symptom får 80% milda symptom och återhämtar sig utan sjukhusvård, 15% får allvarliga symptom som kan behöva sjukhusvård och syrgastillförsel, och 5% blir kritiskt sjuka och behöverintensivvård.[10]
De vanligaste symptomen ärfeber,torrhosta och trötthet.[10] Andra vanliga symptom är: nedsattlukt- ellersmaksinne, nästäppa,röda ögon, halsont, huvudvärk, muskel- och ledvärk, hudutslag, illamående eller kräkningar, diarré, frossa och yrsel.[10]
Inkubationstiden, tiden från då smitta sker till dess att man uppvisar symptom, är vanligen omkring 5 dagar, men kan sträcka sig från två till 14 dagar.[1]
Hos en del personer kan vissa symptomkvarstå efter genomgången infektion.[11] Långvariga symptom som beskrivits är bland annat trötthet, andfåddhet, hosta, hjärtklappning och försämrat luktsinne.[11]
Faktablad frånFolkhälsomyndigheten med rekommendationer för att motverka smittspridning av covid-19.Diagram som visar skyddsåtgärders effekt vid smittspridning.
Globala hälsoorganisationer rekommenderar förebyggande åtgärder för att minska risken för infektion.Social distansering innebär att stanna hemma och att hålla avstånd till människor (minst två meter). God handhygien och att oftatvätta händer med tvål och vatten och att eventuellt sprita händerna medhandsprit som komplement, samt att inte vidröra ögonen, näsan eller munnen med otvättade händer.Världshälsoorganisationen (WHO) och amerikanskaCenters for Disease Control and Prevention (CDC) rekommenderar alla som misstänker att de är smittade att isolera sig och bära munskydd om de behöver vara i närheten av andra människor. Man bör också ringa sjukvården i förväg snarare än att direkt besöka en klinik personligen.[12] Nationella rekommendationer förekommer också. I Sverige rekommenderas att man stannar hemma om man har symptom på covid-19.[13]
När covid-19 resulterade i enpandemi år 2020 fanns inte något verksamt vaccin utvecklat och testat. Förebyggande åtgärder betraktades därför som bästa sättet att motverka spridning av viruset och sjukdomen.Världshälsoorganisationen rekommenderade handtvätt som förebyggande åtgärd: att noggrant tvätta händerna med tvål och varmt vatten är effektivt mot virus, liksomhandsprit om vatten och tvål inte finns tillgängligt. Den som hostar bör hosta i armvecket för att undvika att droppar förs ut i rummet eller fastnar på händerna. Alla sjuka bör hålla sig hemma, och fysisk kontakt som handhälsning, kramar och kyssar bör begränsas.[14][15]
Under covid19-pandemins inledande faser fanns ingen specifik behandling mot covid-19.[1][10] Därefter har ett fåtalantivirala läkemedel mot sars-cov-2-viruset utvecklats.[18] Behandling i övrigt som ges mot svårare sjukdomsfall riktas in mot att hantera symptomen och stödja funktionen hos påverkadeorgan.[1] Syrgas med högt flöde kan ges till allvarligt sjuka personer och mer avancerat andningsstöd med exempelvisrespirator kan bli aktuellt för kritiskt sjuka personer.[10] Målet för saturation (pOX) är 92–96% hos lungfriska och 88–92% hos patienter med underliggande lungsjukdom, exempelvis KOL. Syrgasbehandling administreras på olika sätt – vianäsgrimma,syrgasmask,högflödesgrimma.
Sjukdomen orsakade ofta störningar i blodkoagulationen med risk förblodproppar och blödningar. Denna risk fanns kvar även en tid efter den akuta sjukdomen och var svårast hos svårt sjuka intensivvårdsbehandlade patienter. Patienter med risk för blodproppar behandlas med antikoagulantia.[19]
Dexametason, englukokortikoid, kan minskamortaliteten hos allvarligt och kritiskt sjuka i covid-19.[20] Användes vid svår sjukdom med syrebrist och uttalad inflammatorisk reaktion i dosering dexametason 5-6 mg i en till tio dagar. Dosering och tid avgörs individuellt. Studier tyder på att behandlingen kan ha negativ effekt om den sätts in för tidigt när virusreplikationen fortfarande är hög. Ofta används en gräns på 7 dagars sjukdom innan kortison övervägs.[21]
WHO gick senare ut i november 2020 och bedömde att evidensläget kring behandling med remdesivir var oklart och att eventuell nytta inte var tillräckligt välbelagd.[25][26] Medicinska fakulteten vidJohns Hopkins-universitetet rekommenderar näsandning och nynnande för rehabilitering av covid-19-patienter.[27][28] Omvårdnadsåtgärder innefattar noggrann övervakning och sömn i magläge rekommenderas för underlättad andning.[29]
Det antivirala läkemedletnirmatrelvir godkändes av EMA/EU 28 januari 2022.[30] Nirmatrelvir ges ihop medritonavir för att förlänga effekten av nirmatrelvir. Kombinationen marknadsförs under handelsnamnet Paxlovid. Läkemedlet har fördelen av att kunna intas i tablettform, till skillnad från remdesivir.
Hos främstimmunsupprimerade patienter harplasmaferes med tillförsel av plasma, och därmed antikroppar, från personer som varit smittade med covid-19 studerats.[31] Som en vidareuteckling av detta harmonoklonala antikroppar mot sars-cov-2 framställts och tidigare under pandemin haft god behandlingseffekt och i flera studier visats kunna förhindra sjukdomsprogress. Virusets genetiska utveckling genom mutationer och rekombination har doch lett till att ingen av de monoklonala antikroppar som finns på marknaden i dag förväntas ha effekt vid behandling eller som pre-expositionsprofylax under rådande covidsituation (våren 2025).[32]
Risken för allvarlig covid-19 kan vara något förhöjd vid graviditet.[33][34] Samma riskfaktorer för svår covid-19 verkar föreligga för gravida som övriga.[34][35] För att säkerställa säkra graviditeter och förlossningar under covid-19-pandemin är det viktigt att hälso- och sjukvården i övrigt är fungerande och tillgänglig, och att den tar strikt hänsyn till åtgärder som förebygger infektioner.[36] Det fanns i maj 2021 ingen evidens för att covid-19 skulle kunna överföras från moder till barn vidförlossning elleramning, och kvinnor uppmuntrades attamma som normalt och i den mån det var möjligt.[33][35] Barn kan smittas med covid-19 men det är mycket sällsynt med allvarliga symptom hos nyfödda och barn.[33]
Covid-19 hade i slutet av oktober 2022 drabbat över 620 miljoner människor med mer än 6,5 miljoner dödsfall, rapporterade till WHO, som följd.[37] Viruset identifierades ursprungligen i mitten av december 2019 i Wuhan, som är huvudstad iHubei-provinsen i den centrala delen av Kina, efter att flera personer drabbats avlunginflammation.[38]
Sjukdomen tenderar att drabba äldre, personer med kronisk sjukdom och personer inomsärskilt boende hårdare. Risken för allvarlig sjukdom med sjukhusinläggning som följd ökar flerfaldigt hos personer med kroniska sjukdomstillstånd.Särskilt boende.[31] Ytterligare en riskfaktor har visat sig vara vissa genetiska faktorer. Vissa individer kan inte producera spårbara nivåer av typ 1 interferoner eller producera auto-antikroppar mot dessa.[39]Dödligheten har uppskattats till 0,5–1% internationellt.[1] Hög ålder medför en ökad dödlighet.[1] I Sverige har dödligheten uppskattats till 0,6%.[1] Dödligheten hos personer som är 70 år eller äldre är 4% och hos personer som är yngre än 70 år är den 0,1%.[1]
Covid-19 är enakronym förengelskanscoronavirus (den grupp som viruset tillhör) ochdisease (som betyder sjukdom) och2019 som är året då sjukdomen bröt ut.[40][41] Sjukdomen fick sitt officiella namn "covid-19" den 11 februari 2020 avVärldshälsoorganisationen (WHO),[41] vilket var samma dag som International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) gav det virus som orsakar sjukdomen det officiella namnet "sars-cov-2", vilket är en förkortning avsevere acute respiratory syndrome coronavirus 2.[41][38]
