Claude av Guise | |
Född | 20 oktober1496[1] Custines[1],Frankrike |
---|---|
Död | 12 april1550[1] (53 år) Joinville[1],Frankrike |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Militär |
Maka | Antoinette de Bourbon (g. 1513–)[1][2] |
Barn | Maria av Guise(f. 1515)[3] Frans av Guise(f. 1519 och 1519)[3] Louise av Lorraine(f. 1520)[3] Renee de Guise(f. 1522)[4] Charles de Lorraine de Guise(f. 1524)[3][4] Claude av Lorraine(f. 1526)[3] Louis de Lorraine(f. 1527)[3] Philippe de Guise(f. 1529)[4] Pierre de Guise(f. 1530)[4] Antonie de Guise(f. 1531)[4] François de Guise(f. 1534)[4] René II d'Elbeuf(f. 1536)[3] |
Föräldrar | René II av Lothringen Filippa av Geldern[1] |
Släktingar | Anton av Lothringen (syskon)[1] |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Claude de Lorraine född20 oktober1496 påChâteau de Condé-sur-Moselle och död12 april1550 påChâteau de Joinville, var den förste hertigen avGuise, från1528 till sin död.[5]
Han var andre son tillRené II,hertig avLothringen och fick sin utbildning vid det franska hovet underFrans I. När han var 17 år gjorde han genom gifte en förbindelse till det kungliga huset, genom giftermålet medAntoinette de Bourbon (1493–1583), dotter tillFrançois, greve av Vendôme.
Claude utmärkte sig vidslaget vid Marignano (1515), och det tog lång tid för hans 22 sår som han fick vid slaget att läka.1521 deltog han i slaget vidFuenterrabia, ochLouise av Savojen tillskrev erövrandet av platsen till honom. År1523 blev han guvernör förChampagne ochBurgund, efter att ha besegrat dekejserliga trupperna vidNeufchâteau som hade invaderat provinsen. År1525 krossade han denAnabaptistiskabondearmén, som invaderadeLothringen, vidLupstein, näraSaverne (Zabern).
När Frans I återkom från fångenskapen1528, gjordes Claude tillhertig avGuise som fransk adelsman, fram till den här punkten hade endast prinsar av det kungliga huset haft titlarna hertig och pär av Frankrike. Huset Guises, som en sidolinje till det suveräna huset Lothringen och ättlingar tillhuset Anjou, krävde företräde framförBourbon-prinsarna avCondé ochConti.
Deras anspråk och ambitioner inspirerade till misstro mot Frans I, fastän han belönade Guises tjänster med betydande gåvor av land och pengar. Hertigen utmärkte sig i fälttåget motLuxemburg1542, men några år innan sin död utplånade han sig inför hans söners växande rikedom.