Clara Josephine Schumann, föddWieck13 september1819 iLeipzig, död20 maj1896 iFrankfurt am Main, var entysktonsättare ochpianist. Hon var dotter tillFriedrich Wieck, syster tillAlwin ochMarie Wieck och gift medRobert Schumann, med vilken hon fick åtta barn. Hon var en av sin tids mest framstående pianister och spelade lika utmärkt verk avWolfgang Amadeus Mozart,Johann Sebastian Bach,Ludwig van Beethoven som avFelix Mendelssohn,Frédéric Chopin ochJohannes Brahms, men var mest berömd för tolkningar av makens tonstycken.
Schumann utbildades av sin far, men studerade ävenmusikteori ochkomposition förChristian Theodor Weinlig,Carl Gustav Kupsch ochHeinrich Dorn. Hon uppträdde för första gången offentligt 1828, men hennes egentliga rykte härleder sig från 1837, då hennes bekantskap med Robert Schumann gav full mognad åt hennes uppfattning. Efter sitt giftermål i september 1840 företog hon mera sparsamt konsertturnéer, men efter makens död i juli 1856 uppträdde hon åter och hänförde publiken iTyskland ochEngland under årtionden. År 1863 bosatte hon sig näraBaden-Baden, och 1878–1892 var hon pianopedagog vidJoseph Hochsmusikkonservatorium i Frankfurt am Main.
Schumanns kompositioner består av bland annatpreludier,fugor,sånger, enpianokonsert och entrio. Hon reviderade samlingsupplagan av makens verk och utgav hans ungdomsbrev. Hennes biografi skrevs avBerthold Litzmann (tre band, 1902-08; flera upplagor). Hon invaldes 1870 som ledamot avKungliga Musikaliska Akademien iStockholm.
Clara Schumann var dotter till pianisten Friedrich Wieck och sångerskan och pianistenMariane Wieck. Hon föddes i Leipzig år 1819 och började vid fyra års ålder lära sig spela piano av sin mor. Efter föräldrarnas skilsmässa år 1824 togs undervisningen över av hennes far som dessutom lärde henne bland annat musikteori och komposition.[2] Vid nio års ålder, den 28 oktober 1828, gjorde Clara Schumann sin konsertdebut iLeipziger Gewandhaus och efter en turné tillParis 1831–1832 hade hon etablerat sig som en seriös musiker och inte bara enbarnstjärna.[2] Sitt internationella genombrott fick hon vid 18 års ålder iWien där hon efter att ha gjort ett av de första spektakulära framträdandena av BeethovensPianosonat nr 23 blev utnämnd tillkaiserlich-königliche Kammervirtuosin (kejserlig och kunglig kammarvirtuos) av dethabsburgska kejsarhuset.[2]
Förutom att uppträda komponerade Clara Schumann även egen musik, varav vissa stycken användes vid hennes framträdanden. Hennes första styckeDer Abendstern skrevs redan år 1830 och hennes första opusQuatre Polonaise skrevs år 1831. Med hjälp av sin blivande make, Robert Schumann, skrev Clara Schumann sin pianokonsertPremier Concert pour le Pianoforte avec accompagnement d’orchestre vilken kom att bli hennes enda fullbordade pianokonsert.[2]
I september år 1840 gifte hon sig med Robert Schumann och gick därefter under namnet Clara Schumann. De två var fortsatt musikaliskt verksamma, både enskilt och i par, fram till år 1854 då Robert Schumann råkade ut för en mental kollaps och blev inlagd på ettmentalsjukhus efter ett självmordsförsök och skulle komma att stanna där till sin död år 1856.[3]
Clara Schumann fortsatte vara verksam även efter att maken blev inlagd på sjukhus. År 1856 gjorde hon sin första turné till England och fram till hennes avskedsturné år 1888 skulle England och framföralltLondon vara centrum för hennes konsertverksamhet.[2]
Clara Schumann dog i Frankfurt am Main 1896.[2]
NedslagskraternWieck påplanetenVenus ochasteroiden10734 Wieck är uppkallade efter henne.[4][5]
.jpg)
