Ordningen beskrevs avCarl von Linné i första upplagan av hansSystema Naturae från 1735, och omfattade släktetHomo (människor),Simia (alla olika former av apor) ochBradypus (sengångare).[2] Taxonet är historiskt viktigt då det var första gången somapor och människor kombinerades i sammaklad.[3]
På 1730-talet verkade Linné vid den botaniska trädgården på godset Hartekamp iHeemstede i Nederländerna, som ägdes avGeorge Clifford III. Här undersökte han flera apor och pekade på likheter mellan dem och människan.[4] Han menade att både arterna i grund och botten delar samma anatomi. Utöver talorganet hittade han inga andra skillnader.[5] Utifrån dessa studier placerade han människor och apor i samma kategori.
I sjunde upplagan avSystema Naturae från 1758 förkastade Linné namnet Anthropomorpha och började istället använda Primates, som helt ersatte taxonet.
Taxonet Anthropomorpha är inte längre giltigt eftersom man idag vet att flera av djurgrupperna som inkluderades i Anthropomorpha tillhör flera olika klader, där exempelvis sengångarna inte ens är närbesläktade med primaterna.
De fyra illustrationerna urAnthropomorpha från 1760 1.Troglodyta Bontii, 2.Lucifer Aldrovandi, 3.Satyrus Tulpii, 4.Pygmaeus Edwardi.
I september 1760 publicerades, i publikationenAmoenitates Academicae, avhandlingenAnthropomorpha som påstås vara skriven avChristian Emmanuel Hoppius under ledning av Linné.[8] Hoppius, född 1736, var Linnés lärjunge 1757—1762 och vid den här tiden verksam iSankt Petersburg iRyssland.[9] Huruvida den latinska avhandlingen är skriven av Hoppius eller om det egentligen är en översättning från en svensk text av Linné, är oklart. Linné hade tidigare skrivit en opublicerad text,Menniskans cousiner, som innehåller liknande tankegods som iAnthropomorpha. Den senare texten publicerades första gångenpostumt 1955.
AvhandlingenAnthropomorpha kretsar kring människoliknande varelser, utifrån fyra varelser hämtade från äldre litteratur. I avhandlingen finns en illustrationen av Hoppius av de fyra, där tre av dem är ganska klumpiga försök att kopiera äldre illustrationer, medan den fjärde,Satyrus baseras på en äldre illustration av en chimpans, men är en egen framställning.
Troglodytagrottmänniska – baserad på en illustration avJacobus Bontius i bokenHistoriae naturalis et medicae Indiae orientalis, utgiven 1658. Illustrationen av Bontius var ett försök att avbilda en "Orang Hutan", det vill säga enorangutang.[10]
Bontius bild av en orangutang som Hoppius kopierade för bilden avTroglodyta.
Nicolaes Tulps originalillustration från 1641 av en chimpans, som Hoppius utgick ifrån när han skapade bilden avSatyrus.
Lucifer – baserad på ettträsnitt urBernhard von Breydenbachs,Peregrinatio in Terram Sanctam från 1491. I den ursprungliga illustrationen håller varelsen en kamel i ett rep i handen.[11]
Satyrus – baserad på träsnitt avNicolaes Tulp i hansObservationes Medicae från 1641. Den ursprungliga illustrationen föreställer en sittandechimpans och är den äldsta kända illustrationen av detta djur.
Pygmaeus – baserad på en illustration ur första delen avGeorge EdwardsGleanings of Natural History från 1758. Illustrationen i Edwards bok baserades på ettspecimen förvarat påBritish Museum i London.[12] På originalbilden omskrivs synonymerna: Satier, Sauvage, Wild-man, Pigmy, Orang-autang och Chimp-anzee.
^Porter, N., red (1913). Webster's Revised Unabridged Dictionary. G & C. Merriam.
^Linnaeus, C. (1735). Systema naturae sive regna tria Naturae systematice proposita per classes, ordines, genera, & species. apud Theodorum Haak, Lugduni Batavorum. sid. s.p.