| Charles Morgan | |
| Född | 22 januari1894[1][2][3] Bromley,Storbritannien |
|---|---|
| Död | 6 februari1958[1][2][3] (64 år) Kensington |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Brasenose College |
| Sysselsättning | Dramaturg,litteraturkritiker,romanförfattare,poet |
| Befattning | |
| President (1954–1956)[4] | |
| Maka | Hilda Vaughan[5] |
| Barn | Shirley Paget(f. 1924)[6] |
| Föräldrar | Charles Langbridge Morgan[6] |
| Utmärkelser | |
| Hawthornden Prize (1932) James Tait Black Memorial Prize (1940) Hedersdoktor vid Université de Caen-Normandie (1948)[7][8] Hedersdoktor vid Toulouse universitet (1948)[7][9] | |
| Redigera Wikidata | |
Charles Langbridge Morgan född22 januari1894, död6 februari1958, var en engelskfödddramatiker ochförfattare med engelsk ochwalesisk förälder.
Morgans morföräldrar hade emigrerat tillAustralien frånPembrokeshire. Hans farföräldrar var frånGloucestershire ochDevon, England. Hans föräldrar gifte sig i Australien. Hans far var en järnvägsingenjör. Morgan själv föddes iBromley,Kent. Han studerade vid Naval Colleges of Osborne och Dartmouth och tjänstgjorde inom flottan fram till 1913 då han återvände till England. Vid krigsutbrottet återvände han till flottan och sändes för att försvaraAntwerpen. Han var krigsplacerad iHolland där senare hans bästsäljande romanThe Fountain utspelar sig.
En del av hans tidiga dikter publicerades iWestminster Gazette.To America (1917) var med iA Treasury of World Poetry, som George Herbert Clarke var redaktör för. Efterförsta världskriget, tog han sin examen vidBrasenose College iOxford. Efter en misslyckad relation med Mary, en dotter tillAlfred Mond, 1:e baron Melchett, gifte han sig med den walesiska författarenHilda Vaughan 1923. De fick två barn. Han var teaterkritiker iThe Times från 1920-talet till 1938, och bidrog veckovis med artiklar om Londonteatrarna tillThe New York Times. Han skrev en serie med artiklar förTimes Literary Supplement under signaturenMenander's Mirror från 1942, och ett flertal artiklar förThe Sunday Times.
Hans första pjäs,The Flashing Stream (1938), var framgångsrika uppsättningar i London och Paris men blev inte väl mottagen i New York.The River Line (1952) skrevs ursprungligen som en roman 1949 och handlar om brittiska krigsfångar på flykt iFrankrike underandra världskriget.
Han belönades medhederslegionen 1936 och valdes in som medlem avInstitut de France 1949. Från 1953 var han ordförande förPEN International.