Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Charles H. Townes

Från Wikipedia
Charles H. TownesNobelpristagare i fysik 1964
Född28 juli1915[1][2][3]
Greenville,USA
Död27 januari2015[2][3][4] (99 år)
Oakland,USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidCalifornia Institute of Technology
Duke University
Furman University
Greenville High School
SysselsättningFysiker[5],universitetslärare,kärnfysiker,uppfinnare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
University of Michigan
Massachusetts Institute of Technology
Noterbara verkmaser
MakaFrances Brow
FöräldrarHenry Keith Townes, Sr.[6]
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik(1964)
IEEE Medal of Honor(1967)
Se lista i artikeln
Redigera Wikidata

Charles Hard Townes, född28 juli1915 iGreenville,South Carolina,USA, död27 januari2015 iBerkeley,Kalifornien, var enamerikanskfysiker,[7][8] som arbetade med teorin och tillämpningen avmasern, för vilken han erhöll det grundläggande patentet, och annat arbete inom kvantelektronik associerad med både maser- och laseranordningar.[9][10][11][12][13][14][15][16][17]

Tillsammans medNikolaj G. Basov ochAleksandr M. Prochorov tilldelades han 1964Nobelpriset i fysik "för grundläggande arbeten inomkvantelektroniken, som lett till framställning avoscillatorer ochförstärkare enligtmaser-laserprincipen".[18][19][20]

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Townes var av etnisk tysk börd och hade en hel del etnisk skotsk, engelsk, walesisk, hugenott fransk och skotsk irländsk härkomst,[21] Han var son till advokaten Henry Keith Townes och Ellen Sumter Townes (född Hard).[22] Hans bror,Henry Keith Townes, Jr., var en kändentomolog som var en världsauktoritet påIchneumon, getingar. Han tog 1935 sinkandidatexamen i fysik och kandidatexamen i moderna språk vidFurman University[7] och däreftermasterexamen i fysik vidDuke University 1937.[23] Han började sedan forskarutbildningen vidCalifornia Institute of Technology, där han tog endoktorsexamen 1939.[24] Underandra världskriget arbetade han med radarbombningssystem vidBell Labs.[18][7]

Townes döttrar i Sverige 1964

Townes gifte sig med Frances H. Brown, en aktivist för hemlösa,[25] under 1941. De bodde iBerkeley, Kalifornien och hade fyra döttrar, Linda Rosenwein, Ellen Anderson, Carla Kessler och Holly Townes.[7] Han var en religiös man och medlem iUnited Church of Christ och trodde att"vetenskap och religion är ganska parallella, mycket mer lika än de flesta tror och att de på lång sikt måste konvergera".[26] Han skrev i ett uttalande efter att ha vunnit Templetonpriset under 2005:"Vetenskapen försöker förstå hur vårt universum är och hur det fungerar, inklusive oss människor. Religion syftar till att förstå syftet och meningen med vårt universum, inklusive våra egna liv. Om universum har ett syfte eller en mening, måste detta återspeglas i dess struktur och funktion, och därmed i vetenskapen.”[27]

Townes hade ständigt varit aktiv påUCB-campus, besökt och arbetat regelbundet i fysikavdelningen eller vid Space Sciences Laboratory efter sin 99-årsdag och bara några månader före sin död.[28] Townes hälsa började avta och han dog vid 99 års ålder iOakland, Kalifornien på väg till sjukhuset den 27 januari 2015.[29][30][31]

Karriär och vetenskapligt arbete

[redigera |redigera wikitext]

År 1950 utnämndes Townes till professor vid Columbia University.[7] Han tjänstgjorde som direktor för Columbia Radiation Laboratory från 1950 till 1952 och var ordförande för fysikavdelningen 1952–1955.[7]

År 1951 tänkte Townes ut ett nytt sätt att skapa intensiva, exakta strålar av coherent strålning, vilken han tilldelade förkortningen maser (förMicrowave Amplification by Stimulated Emission of Radiation). När samma princip tillämpades på högre frekvenser användes termen laser (ordet "light" som ersatte ordet "microwave").[32]

Under 1953 byggde Townes, James P. Gordon och Herbert J. Zeiger den förstaammoniakmasern vidColumbia University.[7] Denna anordning använde stimulerad emission i en ström av energiserade ammoniakmolekyler för att producera förstärkning avmikrovågor med en frekvens av ca 24,0gigahertz.[7]

Från 1959 till 1961 var Townes tjänstledig från Columbia University för att fungera som vice VD och forskningschef för Institute for Defense Analyses iWashington, D.C., en ideell organisation, som var rådgivare till den amerikanska regeringen och drevs av elva universitet.[7] Åren 1961 till 1967 tjänstgjorde han som bådeprovost och professor i fysik vidMassachusetts Institute of Technology.[7] Senare, under 1967, utsågs han till professor i fysik vidUniversity of California, Berkeley, där han stannade i nästan 50 år; hans status varprofessor emeritus vid tiden för hans död 2015.[7] Från 1966 till 1970 var han ordförande iNASA:s vetenskapliga rådgivande kommitté förApolloprogrammet.

Townes (t.h.) mottar 1964 års Nobelpris.

För hans uppfinning av masern fick Townes tillsammans med Nikolay Basov och Alexander Prokhorov Nobelpriset i fysik 1964.[7] Townes utvecklade också användningen av masrar och lasrar förastronomi och ingick i ett team som först upptäckte komplexa molekyler i rymden och bestämde massan av detsupermassiva svarta hålet i mitten avVintergatan.[33][34][35][36][37]

Townes sista stora tekniska skapelse tillsammans med Walt Fitelson, Ed Wishnow och andra varInfrared Spatial Interferometer. Projektet kombinerade tre mobila infraröda detektorer inriktade av lasrar som studerar samma stjärna. Om varjeteleskop är 10 meter från det andra skapar det ett intryck av en 30-meters lins.[38]

Bibliografi i urval

[redigera |redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera |redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Charles H. Townes,30 mars 2022.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^SNAC, SNAC Ark-ID:w65j9hqx, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [ab]Find a Grave,Find A Grave-ID:141861087, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID:charles-h-townes, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^Brockhaus Enzyklopädie,Brockhaus Enzyklopädie-ID:townes-charles-hard, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^geni.com.[källa från Wikidata]
  7. ^ [abcdefghijkl]”Charles H. Townes — Biographical”. Nobelprize.org. 19 november 2006.https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1964/townes-bio.html. Läst 29 juli 2014. 
  8. ^”About Charles Townes – Charles H. Townes Lecture Series”. www.furman.edu. Furman University.https://www.furman.edu/academics/charles-h-townes-lecture-series/about-charles-townes/. Läst 1 maj 2020. 
  9. ^Bertolotti, Mario (2004). The History of the Laser. Taylor & Francis.ISBN 978-0-7503-0911-0.https://archive.org/details/historyoflaser0000bert 
  10. ^Bromberg, Joan (1991). The Laser in America, 1950–1970. MIT Press.ISBN 978-0-585-36732-3.https://archive.org/details/laserinamerica190000brom 
  11. ^ Amazing Light: A Volume Dedicated To Charles Hard Townes On His 80th Birthday. Springer. 1996.ISBN 978-0-387-94658-0 
  12. ^ Visions of Discovery: New Light on Physics, Cosmology, and Consciousness, A Volume Dedicated to Charles Hard Townes on his 90th Birthday. Cambridge. 2005.ISBN 978-0-521-88239-2 
  13. ^Haynie, Rachel (2014). First, You Explore: The Story of Young Charles Townes (Young Palmetto Books). University of South Carolina Press.ISBN 978-1-61117-343-7 
  14. ^Hecht, Jeff (2005). Beam: The Race to Make the Laser. Oxford University Press.ISBN 978-0-19-514210-5 
  15. ^Hecht, Jeff (1991). Laser Pioneers. Academic Press.ISBN 978-0-12-336030-4 
  16. ^Taylor, Nick (2000). Laser: The Inventor, the Nobel Laureate, and the Thirty-Year Patent War. Simon & Schuster.ISBN 978-0-684-83515-0 
  17. ^Townes, Frances (2007). Misadventures of a Scientist's Wife. Regent Press.ISBN 978-1-58790-128-7 
  18. ^ [ab]Boyd, Robert (2015). ”Dr. Charles H. Townes (1915–2015) Laser co-inventor, astrophysicist and US presidential adviser”. Nature 519 (7543): sid. 292.doi:10.1038/519292a.PMID 25788091. 
  19. ^”Nobel laureate and laser inventor, Charles Hard Townes, dies at 99”. Berkeley.edu. 27 januari 2015. Arkiverad frånoriginalet den 28 januari 2015.https://web.archive.org/web/20150128110636/http://newscenter.berkeley.edu/2015/01/27/nobel-laureate-and-laser-inventor-charles-townes-dies-at-99/. Läst 27 januari 2015. 
  20. ^Charles H. Townes's publications indexed by the Scopus bibliographic database. (subscription required)
  21. ^Aaserud, Finn (May 20, 1987Charles Townes interview. American Institute of Physics
  22. ^Stephen Farnsworth (10 september 2010). ”Notable South Carolinians- Dr. Charles Hard Townes”. Indigobluesc.com. Arkiverad frånoriginalet den 23 oktober 2013.https://web.archive.org/web/20131023063219/http://indigobluesc.com/2010/10/09/notable-south-carolinians-dr-charles-hard-townes/. Läst 22 oktober 2013. 
  23. ^”Charles Townes”. The Array of Contemporary American Physicists. Arkiverad frånoriginalet den 23 februari 2016.https://web.archive.org/web/20160223153726/https://www.aip.org/history/acap/biographies/bio.jsp?townesc. Läst 30 december 2015. 
  24. ^Townes, Charles (1939). Concentration of the heavy isotope of carbon and measurement of its nuclear spin (PhD thesis). Caltech.
  25. ^”Celebrating the 100th Birthday of Frances H. Townes”. Youth Spirit Artworks. 16 januari 2016. Arkiverad frånoriginalet den 15 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160315035633/http://youthspiritartworks.org/2016/01/16/celebrating-the-100th-birthday-of-frances-h-townes/. Läst 14 mars 2016. 
  26. ^Harvard Gazette June 16, 2005Laser's inventor predicts meeting of science, religionArkiverad 5 mars 2016 hämtat från theWayback Machine.Arkiverad March 5, 2016
  27. ^Henry, David (28 januari 2015). ”Pioneer of James Bond's Laser, Dies at 99”. Bloomberg.https://www.bloomberg.com/news/articles/2015-01-28/charles-townes-nobel-pioneer-of-james-bond-s-laser-dies-at-99. Läst 22 juli 2015. 
  28. ^Sanders, Robert (27 januari 2015). ”Nobel laureate and laser inventor Charles Townes dies at 99” (på amerikansk engelska). Berkeley News.https://news.berkeley.edu/2015/01/27/nobel-laureate-and-laser-inventor-charles-townes-dies-at-99/. Läst 13 november 2020. 
  29. ^”Inventor of the Laser Dies”. Time.https://time.com/3687197/charles-townes-inventor-laser-dies-99/. Läst 12 november 2020. 
  30. ^McFadden, Robert D. (28 januari 2015). ”Charles H. Townes, Who Paved Way for the Laser in Daily Life, Dies at 99 (Published 2015)” (på amerikansk engelska). The New York Times.ISSN0362-4331.https://www.nytimes.com/2015/01/29/us/charles-h-townes-physicist-who-helped-develop-lasers-dies-at-99.html. Läst 13 november 2020. 
  31. ^Boyd, Robert (mars 2015). ”Charles H. Townes (1915–2015)” (på engelska). Nature 519 (7543): sid. 292.doi:10.1038/519292a.ISSN1476-4687.PMID 25788091. 
  32. ^Townes, Charles (2002). How the Laser Happened. Oxford University Press.ISBN 978-0195153767 
  33. ^”Laser inventor Charles Townes dies”. The Guardian. 29 januari 2015.https://www.theguardian.com/science/2015/jan/29/laser-inventor-charles-townes-dies. 
  34. ^Chiao, R.; Garmire, E.; Townes, C. (1964). ”Self-Trapping of Optical Beams”. Physical Review Letters 13 (15): sid. 479–482.doi:10.1103/PhysRevLett.13.479. 
  35. ^Schawlow, A.; Townes, C. (1958). ”Infrared and Optical Masers”. Physical Review 112 (6): sid. 1940–1949.doi:10.1103/PhysRev.112.1940. 
  36. ^Autler, S.; Townes, C. (1955). ”Stark Effect in Rapidly Varying Fields”. Physical Review 100 (2): sid. 703–722.doi:10.1103/PhysRev.100.703. 
  37. ^Danchi, W. C.; Bester, M.; Degiacomi, C. G.; Greenhill, L. J.; Townes, C. H. (1994). ”Characteristics of dust shells around 13 late-type stars”. The Astronomical Journal 107: sid. 1469.doi:10.1086/116960. 
  38. ^”The UC Berkeley Infrared Spatial Interferometer”. isi.ssl.berkeley.edu.U. C. Berkeley. 10 juni 2009. Arkiverad frånoriginalet den 15 december 2007.https://web.archive.org/web/20071215183003/http://isi.ssl.berkeley.edu/. Läst 1 maj 2020. 
  39. ^läs online,www.aps.org .[källa från Wikidata]
  40. ^Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID:charles-h-townes.[källa från Wikidata]
  41. ^About the Comstock Prize in Physics,National Academy of Sciences,läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  42. ^läs online,corporate-awards.ieee.org .[källa från Wikidata]
  43. ^läs online,aapt.org .[källa från Wikidata]
  44. ^läs online,www.ieee.org .[källa från Wikidata]
  45. ^läs online,www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  46. ^läs online,www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  47. ^läs online,thejohnscottaward.github.io .[källa från Wikidata]
  48. ^läs online,www.iop.org .[källa från Wikidata]
  49. ^The Nobel Prize in Physics 1964, Nobelprize.org (på engelska),Nobelstiftelsen,läs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  50. ^Table showing prize amounts (på engelska),Nobelstiftelsen, april 2019,läs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  51. ^läs online,www.ieee.org .[källa från Wikidata]
  52. ^läs online,www.optica.org .[källa från Wikidata]
  53. ^läs online,www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
  54. ^läs online,acsmaryland.org .[källa från Wikidata]
  55. ^List of Royal Society Fellows 1660-2007,Royal Society, s. 356,läs online,läs online ochläs online.[källa från Wikidata]
  56. ^National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID:charles-hard-townes.[källa från Wikidata]
  57. ^Earle K. Plyler Prize for Molecular Spectroscopy & Dynamics (på engelska), American Physical Society,läs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  58. ^läs online,bohrmedal.com .[källa från Wikidata]
  59. ^Journal officiel de la République française,läs online.[källa från Wikidata]
  60. ^läs online,www.optica.org .[källa från Wikidata]
  61. ^läs online,www1.villanova.edu .[källa från Wikidata]
  62. ^läs online,astronomische-gesellschaft.de .[källa från Wikidata]
  63. ^Charles Townes - 2005 Press Release (på engelska),läs online, läst: 15 juni 2025.[källa från Wikidata]
  64. ^läs online,spie.org .[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) ·Lorentz,Zeeman (1902) ·Becquerel,P. Curie,M. Curie (1903) ·Strutt (1904) ·Lenard (1905) ·Thomson (1906) ·Michelson (1907) ·Lippmann (1908) ·Marconi,Braun (1909) ·van der Waals (1910) ·Wien (1911) ·Dalén (1912) ·Onnes (1913) ·von Laue (1914) ·W. Bragg,L. Bragg (1915) ·Utdelades ej 1916. ·Barkla (1917) ·Planck (1918) ·Stark (1919) ·Guillaume (1920) ·Einstein (1921) ·N. Bohr (1922) ·Millikan (1923) ·Siegbahn (1924) ·Franck,Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) ·Compton,Wilson (1927) ·Richardson (1928) ·de Broglie (1929) ·Raman (1930) ·Utdelades ej 1931. ·Heisenberg (1932) ·Schrödinger,Dirac (1933) ·Utdelades ej 1934. ·Chadwick (1935) ·Hess,Anderson (1936) ·Davisson,Thomson (1937) ·Fermi (1938) ·Lawrence (1939) ·Utdelades ej 1940–1942. ·Stern (1943) ·Rabi (1944) ·Pauli (1945) ·Bridgman (1946) ·Appleton (1947) ·Blackett (1948) ·Yukawa (1949) ·Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft,Walton (1951) ·Bloch,Purcell (1952) ·Zernike (1953) ·Born,Bothe (1954) ·Lamb,Kusch (1955) ·Shockley,Bardeen,Brattain (1956) ·Yang,T. Lee (1957) ·Tjerenkov,Frank,Tamm (1958) ·Segrè,Chamberlain (1959) ·Glaser (1960) ·Hofstadter,Mössbauer (1961) ·Landau (1962) ·Wigner,Goeppert-Mayer,Jensen (1963) ·Townes,Basov,Prochorov (1964) ·Tomonaga,Schwinger,Feynman (1965) ·Kastler (1966) ·Bethe (1967) ·Alvarez (1968) ·Gell-Mann (1969) ·Alfvén,Néel (1970) ·Gabor (1971) ·Bardeen,Cooper,Schrieffer (1972) ·Esaki,Giæver,Josephson (1973) ·Ryle,Hewish (1974) ·A. Bohr,Mottelson,Rainwater (1975)
1976–2000
Richter,Ting (1976) ·Anderson,Mott,van Vleck (1977) ·Kapitsa,Penzias,Wilson (1978) ·Glashow,Salam,Weinberg (1979) ·Cronin,Fitch (1980) ·Bloembergen,Schawlow,Siegbahn (1981) ·Wilson (1982) ·Chandrasekhar,Fowler (1983) ·Rubbia,van der Meer (1984) ·von Klitzing (1985) ·Ruska,Binnig,Rohrer (1986) ·Bednorz,Müller (1987) ·Lederman,Schwartz,Steinberger (1988) ·Ramsey,Dehmelt,Paul (1989) ·Friedman,Kendall,R. Taylor (1990) ·de Gennes (1991) ·Charpak (1992) ·Hulse,J. Taylor (1993) ·Brockhouse,Shull (1994) ·Perl,Reines (1995) ·D. Lee,Osheroff,Richardson (1996) ·Chu,Cohen-Tannoudji,Phillips (1997) ·Laughlin,Störmer,Tsui (1998) ·'t Hooft,Veltman (1999) ·Alfjorov,Kroemer,Kilby (2000)
2001–2025
Cornell,Ketterle,Wieman (2001) ·Davis,Koshiba,Giacconi (2002) ·Abrikosov,Ginzburg,Legget (2003) ·Gross,Politzer,Wilczek (2004) ·Glauber,Hall,Hänsch (2005) ·Mather,Smoot (2006) ·Fert,Grünberg (2007) ·Nambu,Kobayashi,Masukawa (2008) ·Kao,Boyle,Smith (2009) ·Geim,Novoselov (2010) ·Perlmutter,Schmidt,Riess (2011) ·Wineland,Haroche (2012) ·Englert,Higgs (2013) ·Akasaki,Amano,Nakamura (2014) ·Kajita,McDonald (2015) ·Kosterlitz,Haldane,Thouless (2016) ·Weiss,Barish,Thorne (2017) ·Ashkin,Mourou,Strickland (2018) ·Peebles,Mayor,Queloz (2019) ·Penrose,Genzel,Ghez (2020) ·Manabe,Hasselmann,Parisi (2021) ·Aspect,Clauser,Zeilinger (2022) ·Agostini,Krausz,L'Huillier (2023) ·Hopfield,Hinton (2024) ·Clarke,Devoret,Martinis (2025)
v  r
Personer utnämnda tillPerson of the Year av tidskriftenTime
1927–1950
1951–1975
Mohammad Mosaddeq (1951) ·Elizabeth II (1952) ·Konrad Adenauer (1953) ·John Foster Dulles (1954) ·Harlow H. Curtice (1955) ·Ungerska frihetskämpar (1956) ·Nikita Chrusjtjov (1957) ·Charles de Gaulle (1958) ·Dwight D. Eisenhower (1959) · Amerikanska vetenskapsmän:George Wells Beadle /Charles Draper /John F. Enders /Donald A. Glaser /Joshua Lederberg /Willard Frank Libby /Linus Pauling /Edward M. Purcell /Isidor Isaac Rabi /Emilio Segrè /William B. Shockley /Edward Teller /Charles H. Townes /James Van Allen /Robert Woodward (1960) ·John F. Kennedy (1961) ·Påve Johannes XXIII (1962) ·Martin Luther King, Jr. (1963) ·Lyndon B. Johnson (1964) ·William Westmoreland (1965) · Generationen av 25-åringar och yngre (1966) ·Lyndon B. Johnson (1967) · De 8 Apolloastronauterna:William Anders /Frank Borman /Jim Lovell (1968) · Medelamerikanerna (1969) ·Willy Brandt (1970) ·Richard Nixon (1971) ·Henry Kissinger /Richard Nixon (1972) ·John Sirica (1973) ·Kung Faisal (1974) · Amerikanska kvinnor:Susan Brownmiller /Kathleen Byerly /Alison Cheek /Jill Conway /Betty Ford /Ella T. Grasso /Carla Hills /Barbara Jordan /Billie Jean King /Susie Sharp /Carol Sutton /Addie Wyatt (1975)
1976–2000
Jimmy Carter (1976) ·Anwar Sadat (1977) ·Deng Xiaoping (1978) ·Ayatollah Khomeini (1979) ·Ronald Reagan (1980) ·Lech Wałęsa (1981) ·Datorn (1982) ·Ronald Reagan /Jurij Andropov (1983) ·Peter Ueberroth (1984) ·Deng Xiaoping (1985) ·Corazon Aquino (1986) ·Michail Gorbatjov (1987) ·Den hotade jorden (1988) ·Michail Gorbatjov (1989) ·George H.W. Bush (1990) ·Ted Turner (1991) ·Bill Clinton (1992) · Fredsskaparna:Yassir Arafat /F.W. de Klerk /Nelson Mandela /Yitzhak Rabin (1993) ·Påve Johannes Paulus II (1994) ·Newt Gingrich (1995) ·David Ho (1996) ·Andrew Grove (1997) ·Bill Clinton /Kenneth Starr (1998) ·Jeff Bezos (1999) ·George W. Bush (2000)
2001–idag
Rudolph Giuliani (2001) · Visselblåsarna:Cynthia Cooper /Coleen Rowley /Sherron Watkins (2002) ·Den amerikanska soldaten (2003) ·George W. Bush (2004) ·Bono /Bill Gates /Melinda Gates (2005) ·Du (2006) ·Vladimir Putin (2007) ·Barack Obama (2008) ·Ben Bernanke (2009) ·Mark Zuckerberg (2010) · Demonstranten (2011) ·Barack Obama (2012) ·Påve Franciskus (2013) · Bekämparna av ebola: Jerry Brown /Kent Brantly / Ella Watson-Stryker / Foday Gollah /Salome Karwah (2014) ·Angela Merkel (2015) ·Donald Trump (2016) ·The Silence Breakers (2017) · Sanningens väktare (2018) ·Greta Thunberg (2019) ·Joe Biden /Kamala Harris (2020) ·Elon Musk (2021) ·Volodymyr Zelenskyj / Ukrainska andan (2022) ·Taylor Swift (2023) ·Donald Trump (2024)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Charles_H._Townes&oldid=56873678
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp