Den här artikelnbehöver fler eller bättrekällhänvisningar för att kunnaverifieras. Motivering:Endast delar av artikeln understöds av de angivna källorna.(2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan.
ChampagneKarta över champagneregionen med delregioner och vingårdar.Champagnevingårdar iVerzenay i delregionen Montagne de Reims.Champagneflaskor i en så kalladpupitre, där de förvaras under en kortare period för att jästfällningar i vinet ska kunna skakas ned i flaskhalsen.
Champagne ärmousserande vin ellerrosévin från vindistriktetChampagne i norraFrankrike, med orternaReims ochÉpernay som huvudorter för produktionen. Det är vanligt att namnetChampagne används i plagierande syfte för att marknadsföra mousserande vin från andra platser i världen. Det är däremot endast vin från distriktet Champagne i norra Frankrike som får lov att kallas Champagne i kommersiella sammanhang inom EU, eftersom detta är enskyddad ursprungsbeteckning[1].
Enligt myten var Champagne den plats där man skapade det första mousserande vinet. Världens första mousserande vin,Blanquette de Limoux, är dock från sydöstra Frankrike, Languedoc-Roussillon och har rötter ända tillbaka till år 1531.[2][3]
Champagne är den vinregion som har producerat mousserande vin under längst tid, med en oavbruten produktion ända sedan 1700-talet med samma metodMéthode Champenoise. Det är en vintillverkningsmetod då vinet jäser en andra gång på flaskan, vilket skapar högre tryck i flaskan, fler bubblor och krämigare textur. Jästfällningen ger även en tydlig ton av bröd[4].
Champagnebyarna är klassificerade på en skala där vissa byar är Grand Cru eller Premier Cru. Dessa beteckningar sätts ibland ut på etiketten på champagne som enbart kommer från byar med en viss klassificering. Klassificeringen utgörs av en procentskala som ursprungligen har använts för att bestämma priset på druvorna på marknaden relativt det årets baspris, och där de olika byarna ligger på 80–100 %. De byar som har siffran 100 % är Grand Cru och de som har siffran 90–99 % är Premier Cru. Eftersom alla vingårdar i en by ges samma klassificering, är champagneklassificeringen inte lika detaljerad som den i exempelvisBourgogne.
Champagne framställs enligt den så kallade "champagnemetoden",méthode champenoise ellerméthode traditionelle, genom att man först framställer ett vanligt basvin. Därefter buteljeras vinet, tillsammans med en jästtillsats, så att en andra jäsning startar i flaskorna. Under denna tid – 15 månader eller längre – skapasbubblorna, även kallad bornyr. Innan flaskan är färdig för försäljning tas den sista jästfällningen bort genom att flaska vibreras upp-och-ned under en kortare tid. När jästfällningen så har trillat ned i halsen, kyls flaskhalsen hastigt ned, korken tas bort och den frusna jästfällningen faller då ut genom att trycket i flaskan skjuter ut den. Tekniken kallas degorgering. Vid denna punkt är alla champagner lika torra, men genom att flaskan fylls upp med en mindre mängd söt vätska, så kalladdosage, får champagnen olika sockerhalter.
Champagne utan årgångsbeteckning består vanligen av en blandning av basvin från två eller fler årgångar. Detta görs för att få en jämn stil och kvalitet på det färdiga vinet, trots Champagnes relativt kalla klimat, som ger betydande årgångsvariantioner i växtförutsättningarna på vingården. Huvuddelen av basvinet brukar bestå av den yngsta årgången då flaskan buteljerades, och därutöver ingår en viss andel så kallat reservvin, som sparats sedan tidigare årgång(ar) i stora tankar eller fat. Andelen reservvin och dess ålder kan variera stort mellan tillverkarna, men ungefär 10–30 % torde vara en vanlig andel.
Lagringen på jästfällning ger champagne mycket av dess karaktär.Dom Perignon, Moët & Chandons prestigechampagne.
Det vanligaste sortimentet av champagne brukar bestå av:
Standardchampagne: även känt somstandardcuvée. Husets enklaste champagne, som inte baserar sig på druvor från specifika årgångar. Oftast också husets billigaste champagne.
Årgångschampagne: även känt somvintage. Tillverkas av druvmust som kommer från en och samma årgång. Dessa champagner måste lagras i minst 3 år innan buteljering. Många producenter väljer dock att lagra champagnen betydligt längre än så. Många champagnehus tillverkar årgångschampagne endast de år då förhållandena ansetts vara särskilt goda.
Prestigechampagne: även känt somprestigecuvée. Oftast ett givet champagnehus dyraste champagne, också typiskt ansedd som den bästa. Prestigechampagne ges ofta ett särskilt namn för att urskilja den från husets övriga champagner, som exempel kan nämnasDom Pérignon frånMoët & Chandon ochLa Grande Année frånBollinger
