Celje (tyska Cilli) är en ort ochkommun iSlovenien, vid sammanflödet av fyra floder i nedre Savinja-dalen, i slovenskaSteiermark. Det är landets tredje folkrikaste stad.Motorvägen A1 mellanMaribor ochLjubljana passerar Celje. Intercitytåg passerar staden.
Staden har en lång historia. Den keltiska stammen Taurisci bosatte sig i området under den förromerskajärnåldern och grundade bosättningen Celeia som var strategiskt placerad längsbärnstensvägen, den urgamla handelsvägen frånÖstersjön tillAdriatiska havet. Ett uttryck för Celeias betydelse och Tauriscis makt var myntandet av egna guld- och silvermynt i staden.[2] Celeia blev en av de mest betydelsefulla städerna iNoricum och fick efter den romerska annekteringen status som municipum (”romersk stad”) under kejsar Claudius. Innevånarna antog tidigt en ”romaniserad” livsstil, men intressant nog var det keltiska inflytandet på den lokala kulturen fortfarande starkt, vilket visar sig i mode (avbildningar av personer) i konst och andra arkitektoniska detaljer bevarade från Celeia. På forum stod tempel som sannolik var tillägnade tiradenJupiter,Juno ochMinerva och ovan staden på en kulle CeleiasHercules-tempel som var vida berömt iRomarriket.[3] Medan forum idag är överbyggt och ligger under den nuvarande stadsplanen, är ruinen av Hercules-templet fortfarande synlig. Vid den romerska landsvägen Via Gemina strax utanför Celeia (i orten Šempeter (Sankt Peter)) finns en romersknekropol med mycket välbevarade och imponerande gravmonument.
Under medeltiden var Celje säte för celjeätten (segrevarna av Cilli). Många prominenta byggnadsminnesmärken i staden är knutna till dem: Övre (gamla) borgen, nedre (nya) borgen (var en av landets främsta gotiska palatsbyggnader, men har delvis förstörts genom ombyggnationer och vanvård under århundradenas lopp), gamla grevegården och befästningsverk till stadsmurarna.
Till de sakrala objekten hör domkyrkan St. Daniel (1300-tal), minoritkyrkan (1200-tal), St. Nicholas (1300-tal), St. Elisabeth (1400-tal), St. Maxmilian (1400-tal), ett dophus (slutet av 300-talet) och ettkapucinerkloster.
Staden har bland annat livsmedels-, kemi- och metallindustri. Järnvägen kom till staden 1846 och med den industrialismen.
Humle odlas i stor skala för ölproduktion i området runt Celje.
I stadens omgivningar finns flera kurorter medtermalkällor, bland andra Dobrna och Zreče. De tre bildsköna alpdalarna Logarska Dolina, Robanov Kot och Matokov Kot med vattenfall och gamla bergsgårdar ligger i Kamnik-Savinja Alperna inte långt från Celje.
Stadsscen från i Celje.
Stadsscen på gammalt vykort från Celje.
Stadsscen från i Celje.
Framför domkyrkan St. Daniel.
Gotiska fresker i domkyrkan St. Daniel.
Detta torn från stadsmuren är numera ansluten till en
teater.
St. Nicholas från 1300-talet.
Grunden till ett romerskt tempel i Celje.
Romersk nekropol (1:a århundradet e. Kr.) i Šempeter utanför Celje.
Celjeättens vapen.
Barbara av Celje,
tysk-romersk kejsarinna, och hennes dotter Elisabeth tågar in i Münster.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_(3599169272).jpg)
.svg)
.jpg)
