Den nyfödde hertigen av Jämtland tillsammans med sina föräldrar och systrar, 1946.
Carl Gustaf föddes klockan 10.20[5] den 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, som ende son till arvprins Gustaf Adolf och prinsessanSibylla, och fick titlarnaSveriges arvfurste ochhertig av Jämtland. Den 7 juni 1946 döptes han under namnenCarl Gustaf Folke Hubertus avSveriges ärkebiskopErling Eidem iSlottskyrkan, framburen av sin far och farfars far,Gustaf V, som önskade: ”Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!”.[6]
Carl ochGustaf är gamla kunganamn som tidigare burits av flera släktingar till Carl Gustaf, bland andra Karl XIV Johan, Karl XV, den tyske morfadern Karl Eduard av Sachsen-Coburg Gotha, farfarsfar Gustav V, farfar Gustav VI Adolf och fadern Gustav Adolf. NamnetFolke är efterFolke Bernadotte ochHubertus efter morbrodernHubertus av Sachsen-Coburg Gotha som stupade underandra världskriget.[7]
Det första offentliga uppdraget hade Carl Gustaf redan när han var ett halvt år, då han tog emot en silverbägare från den franske politikernJustin Godart som tack för den svenska hjälpen underandra världskriget. Hans barnskötare under alla år varNenne Björnberg, som anställdes 1938 och stannade hos kungafamiljen under nästan femtio år.[11]
Den unge Carl Gustaf tillbringade sina somrar på slottetSolliden, strax söder omBorgholm påÖland, som han senare ärvde av sin farfar. Han började spelamunspel som treåring. Detta intresse har hållit i sig till vuxen ålder. Kungen varhedersvargunge från födseln, och blev vargunge i S:ta Klara kyrka 1956 med namnetMowgli[12].Scout blev han vid fyra års ålder. Han är hedersordförande förScouterna, och sedan 1977 även hedersordförande iWorld Scout Foundation.[13][14]
Vid kung Gustaf V:s död 29 oktober 1950 steg Carl Gustafs farfar Gustaf VI Adolf upp på tronen och den då fyraårige hertigen avJämtland blev då Sverigeskronprins.
Sin grundläggande skolutbildning fick han vidBroms skola. Under skoltiden förekom smeknamnet "Tjabo".[15]
Som kronprins genomgick Carl Gustaf ett program med studiebesök vid olika svenska statliga, sociala och kommunala instanser och vid företag i Sverige samt deltog i den svenska representationen vid bland andraFN,Sida,Hambros Bank ochSvenska Handelskammaren. Under en längre tid befann han sig iLondon. Kronprinsen ryckte in somriksföreståndare första gången vid konseljen i september 1971, som ersättare för Gustav VI Adolf som var på semester i Italien.[23]
Carl XVI Gustaf hardyslexi, liksom kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine, och media har populariserat att han ibland kallasKnugen på grund av det.[24][25][26][27]
År 1972 närvarade kronprinsen vid deOlympiska sommarspelen i München, Västtyskland. Där träffade han tyskanSilvia Sommerlath, som han blev förälskad i och skulle komma att gifta sig med fyra år senare.
NärGustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 klockan 20:35, blev kronprins Carl Gustaf, 27 år gammal, Sveriges kung. Han hade vakat vid sin farfars dödsbädd iHelsingborg och samma dag somvalet till riksdagen hölls, ankom han till huvudstaden sommonark den 16 september påBromma flygplats, därstatsministerOlof Palme,finansministerGunnar Sträng,landshövdingHjalmar Mehr och tusentals andra tog emot den unge kungen. När han steg ut på slottsbalkongen samma dag för första gången som monark, skedde detta inför mer än 25 000 människor.[28] Han antog då "För Sverige – i tiden" som valspråk.
Som kung slutade Carl XVI Gustaf enligt vedertagen tradition att bära hertigtitel[30] och gjorde sin förstaeriksgata i sitt före detta titulärhertigdömeJämtland under första året. Den sista genomfördes 1989, då tillHärjedalen.[31] Han hade då gjort en resa i varjelän.
Under sina första år som kung flyttade han monarkins fokus från den kulturella sfären till ett ökat engagemang för näringsliv, teknik, samhällsliv och miljöfrågor.[32]
Sitt förstastatsbesök som kung avlade han den 8 oktober 1974 iOslo.[33] Han företog även de närmast följande statsbesöken i grannländer och andra länder som Bernadotterna har nära band med, tillFinland (december 1974),[34]Danmark,Island,Storbritannien 1975.[35]
Vid Carl XVI Gustafs trontillträde gällde ännu1809 års regeringsform, som formellt innebar en rätt betydande makt för kungen.
Enligt denna grundlags § 4 ägde kungen fram till 1969 "att allena styra riket på det sätt denna regeringsform föreskriver." 1969 slopades dock denna mening i paragrafen och ersattes överst med "Konungen skall utnämna ett statsråd, vartill Han kallar kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde svenske medborgare", en mening som delvis kom från andra delar av samma paragraf. I § 107 hade dessutom samma år införts en bestämmelse att inga statsråd fick sitta kvar om riksdagenförklarat sitt misstroende mot dem. I och med det hade man skrivit inparlamentarismen i svensk grundlag.[36]
Ändå innebar den gamla grundlagen bland annat att det rent formellt var kungen som utsåg och entledigade regeringen och själv fattade alla beslut i regeringsärenden, vilka dock skulle beredas och kontrasigneras av statsråden. I praktiken, enligtpraxis, var dock kungens maktbefogenheter starkt begränsade.
År 1975 trädde enny regeringsform i kraft genom vilken kungens funktion till stor del förlades till representativa och ceremoniella uppgifter. Han förlorade rätten att utse regeringen och att delta i inrikespolitiska beslut. Kungen fråntogs även möjligheten att adla. Som statschef utdelar han dock fortfarandeSveriges statsordnar,de svenska kungliga medaljerna samtCarl XIII:s orden. I samband med den nya regeringsformen fick kungen rätt att rösta; en rättighet som han dock inte utnyttjar.
Kungens viktigaste kvarvarande arbetsuppgift är att som statschef vara Sveriges högste företrädare gentemot andra länder, genom officiellastatsbesök och resor samt genom att avlägga och mottaga statsbesök och ackreditera utländska ambassadörer. Han är också ordförande iutrikesnämnden ochöppnar riksmötet.
Carl XVI Gustaf har företagit70 statsbesök i olika länder. Land och tidpunkt för utlandsbesök bestäms i samråd med regeringen, och därför kan de olika regeringarnas utrikespolitik få effekt på kungens aktiviteter.
År 1976 hölls det första valet med den nya regeringsformen. Även om kungen även i fortsättningen närvarade vid Riksdagens högtidliga öppnande, så inträdde nu den skillnaden att kungen inte ens symboliskt fick utse regeringen. Detta ansvar hade i den nya grundlagen flyttats över till Riksdagens talman.
I Jugoslavien möttes kungaparet av jättelika porträtt av kungen och Tito. Presidentgemålen Jovanka befann sig dock vid tillfället ihusarrest sedan ett år.[37] Under sina första tio år som monark gjorde kungen statsbesök som första svensk monark någonsin iJapan (april 1980) och iAfrika (Tanzania, februari 1981).[38] Efter ett statsbesök iSaudiarabien i februari 1981 sade kungen att svenska exportföretag måste ”ta sig i kragen, agera mer professionellt” för man ”kan inte komma till till exempel Saudi eller Jemen och tala om för dem vad de vill ha”. Uttalandet väckte mycket stor uppmärksamhet.[39]
År 1977 föddes kungaparets första barn, prinsessanVictoria. Hon följdes av prinsCarl Philip 1979 ochprinsessan Madeleine 1982. Ursprungligen var Carl Philip kronprins, men 1980 tilläts genom en grundlagsändring kvinnlig tronföljd, vilket retroaktivt gjorde Victoria till kronprinsessa. Kungen invände inte mot principen, men däremot mot att hans son då fråntogs den position och titel han haft när han föddes. Samma år som prinsessan Madeleine föddes beslutade den nu femhövdade kungafamiljen att flytta frånStockholms slott, i huvudstadens centrum, till det stillsammareDrottningholms slott. Stockholms slott kvarstod dock som kungens officiella representationsbostad i samband med exempelvis statsbesök.
Under Olof Palmes andra regering besökte kungen Spanien, Finland, Luxemburg, Brasilien och Egypten. Vid det sistnämnda blev han den förste svensk monark som närvarat vid en gudstjänst i enmoské.
Carl XVI Gustaf kom att beundra Olof Palme mycket, och när Palme mördades 1986 beslöt kungen attKungliga Slottet skulle flagga på halv stång, en hedersbevisning som normalt bara tillkommer kungafamiljen.[42]
Kungen besökte under denna period Island, Kanada, Nya Zeeland, Jordanien, Italien, Vatikanstaten och Ungern.
Under statsbesöket påNya Zeeland uttalade Carl XVI Gustaf följande i samband med en då pågående debatt om den norskasäljakten:
”
Om inteGro Harlem Brundtland kan ta hand om sälproblemen, så undrar jag, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket[43]
„
Brundtland var Norges dåvarande statsminister. Detta ledde till omfattande kritik av kungen både i Sverige och Norge då det ansågs att han agerat utöver vad som är lämpligt.[44] Uttalandet av kungen föregicks av en norsk film som sändes på TV i Sverige, som visade hur sälungar klubbades ihjäl, vilket hade väckt anstormningar av upprörda svenska tittare. Kungen, svensk ordförande iVärldsnaturfonden, fällde då detta yttrande, om vilket han sade senare under året att han inte ångrade ett ord av vad han hade sagt. Kontroversen, som spreds till norskastortinget, blev internationellt uppmärksammad och därmed frågan om säljakten också. Under slutet av året beslutade stortinget att ihjälklubbning av sälungar skulle förbjudas 1989. I samband med detta stärktes synen på kungen som miljökämpe internationellt.[45]
Under denna den första regeringen sedan det Kalla krigets slut gick statsbesök till de tre baltiska länderna och Polen, som alla nyligen avskaffat kommunismen och blivit demokratiska.
Varje söndag efter besöket i moskén så har han en öppen audiens där vem som helst får komma och framföra sina önskemål och förmodligen klaga också. Så jag upplever det på så sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig.
„
– Carl XVI Gustaf, Dagens eko, februari 2004
Detta uttalande kom att bli mycket kritiserat. SvenskaAmnestys generalsekreterareCarl Söderbergh menade, att kungens uttalande gjort stor skada och försvårat arbetet för vissamänniskorättsorganisationer. StatsvetarenOlof Petersson ansåg, att uttalandet skulle bli slutet för monarkin och att kungen bordeabdikera.[46] JournalistenHerman Lindqvist menade däremot, att diskussionen var "en storm i ett vattenglas".
"Sultanen av Brunei har uppmuntrat till ökad öppenhet och ekonomiska reformer samtidigt som han värnat om politisk stabilitet. Han uppges personligen ta del av förhållandena på olika håll i samhället genom att göra personliga besök på myndigheter, skolor, sjukhus och i byar. Missförhållanden påtalas och följs upp. Sådana besök har kommit till stånd efter klagomål från enskilda medborgare" —Utrikesdepartementets promemoria[47]
EnligtElisabeth Tarras-Wahlberg beklagade kungen sitt uttalande och menade att han inte syftat till att kommentera Bruneis statsskick, utan vad han tyckte om sultanen personligen. Vad som inledningsvis inte framgick var att kungens uttalande nästan ordagrant återgav det svenska officiella förhållningssätt mot Brunei somUtrikesdepartementet hade formulerat.[48]
Den svenska regeringen menade, att kungen i samma pärm som han fick promemorian inför Bruneiresan även fick en rapport om bristen påmänskliga rättigheter i Brunei och att all information i pärmen måste ses i ett sammanhang. UtrikesministerLaila Freivalds sade att "det gäller att hantera […] materialet med insikt".[47]
Den 10 januari 2005 höll Carl XVI Gustaf vid en ceremoni iStockholms stadshus ett tal över de avlidna och saknade ikatastrofen i Sydostasien, där han uttryckte sin sorg på ett personligt sätt. Han beskrev sig som "en sörjande, sökande medmänniska" och uppmanade män i sin egen generation som hade svårt att visa känslor att "våga visa svaghet, värme och känslor". Han nämnde även sin egen erfarenhet av att växa upp faderlös. Här följer ett utdrag ur talet:
”
… Jag önskar jag hade ett bra svar. Tänk om jag, som kungen i sagorna, kunde ställa allt till rätta och sluta berättelsen med 'att sedan levde de lyckliga i alla sina dagar'. Men jag är, precis som Ni, bara en sörjande, sökande medmänniska …
„
– Carl XVI Gustaf, Stockholms stadshus, januari 2005
Kungens tal togs emot mycket positivt i Sverige, i ett läge dåregeringen fick utstå hård kritik för sitt agerande. Kungen uppfattades som en samlande och helande kraft i ett sörjande Sverige som var chockat eftertsunamikatastrofen. Kungens popularitet stärktes mätbart efter det talet i Stockholms stadshus och stödet för monarkin ökade.
Kungen besökte under denna tidsperiod Kanada, Japan, Danmark, Österrike, Portugal, Ukraina, Italien, Nederländerna, Brasilien, Botswana, Polen, Sydkorea, Kroatien och Lettland.
År 2010 gifte sig kronprinsessan Victoria medDaniel Westling. År 2012 föddes kungens första barnbarn: kronprinsessan Victorias dotterprinsessan Estelle, som då blev nummer två i tronföljden.
År 2013 gifte sig prinsessan Madeleine medChristopher O'Neill. År 2014 föddes kungens andra barnbarn: prinsessan Madeleines dotterprinsessan Leonore, som då blev nummer fem i tronföljden. År 2015 föddes kungens tredje barnbarn: prinsessan Madeleines sonprins Nicolas, som då blev nummer sex i tronföljden. Samma år gifte sig prins Carl Philip medSofia Hellqvist. År 2016 föddes kungens fjärde och femte barnbarn: kronprinsessan Victorias sonprins Oscar, som då blev nummer tre i tronföljden, och prins Carl Philips sonprins Alexander, som då blev nummer fem i tronföljden. År 2017 föddes prins Carl Philips andra son,prins Gabriel, som då blev nummer sex i tronföljden.[49] År 2018 föddes prinsessan Madeleines tredje barn,prinsessan Adrienne, tillika kungens sjunde barnbarn.
Den 7 oktober 2019 beslutade kungen om förändringar kring vilka av hans familjemedlemmar som skulle tillhöra det kungliga huset. Beslutet innebar att prins Carl Philips barn och prinsessan Madeleines barn inte längre tillhör det kungliga huset och inte längre har ställning som Kungliga Högheter. De behöll dock arvsrätten till tronen och sina titlar som prins/prinsessa och hertig/hertiginna. I samband med detta förväntas prinsessan Leonore, prins Nicolas, prins Alexander, prins Gabriel och prinsessan Adrienne inte ha offentliga åtaganden på kungens uppdrag och de betraktas framgent som privatpersoner. I framtiden kommer de inte som de andra myndiga tronarvingarna att ha begränsningar kring anställningar och inte heller få sina levnadsomkostnader täckta avriksdagens anslag till kungen.[50][51]
Den 26 mars 2021 föddes prins Carl Philips tredje barn,prins Julian, tillika kungens åttonde barnbarn.[52]
”Jag sänder en alldeles särskild tanke till dem som drabbats. Låt oss visa dem stöd och omtanke den här julen. Och fortsätta med det även när helgerna är över.Vi har alla ett ansvar. Två meters avstånd kan rädda liv. Men det kan också två minuters telefonsamtal göra. I den situation som råder måste vi orka vara både kloka medborgare och omtänksamma medmänniskor."
Den 6 maj 2023 deltog kungen ochkronprinsessan Victoria vidkröningen av det nya brittiska kungaparet kungCharles III och drottningCamilla.Den 21 mars 2024 förlänade kungen riddarordnar till 13 svenska icke-kungliga medborgare, senaste gången kungen förlänat svenskar med ordnar var år 1974.
Kung Carl XVI Gustav medverkar vid det årligalaxsläppet i Stockholm 2024 när 30.000öringsmolt släpps ut i strömmen. (video)
Det formella regeringsskiftet i Sverige sker vid en konselj på slottet som leds av kungen.Talmannen presenterar sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut.Statsministern presenterar regeringsförklaringen och vilka ministrar som ska ingå i regeringen.[57]
Kungen är ordförande iutrikesnämnden och leder mötena där riksdagen och regeringen ska diskutera utrikespolitiken.
Kung Carl Gustaf ansvarar för att vara Sveriges främsta representant vid statsbesök i Sverige och till andra länder, syftet med dessa statsbesök är att öka handeln, relationerna och övrig samverkan länderna emellan. Påjuldagen håller han sitt årliga jultal iSveriges Radio P1. Carl Gustaf genomför varje år studiebesök hos flera företag.
Länder som kung Carl Gustaf avlagt statsbesök i.
Bland Carl Gustafs offentliga åtaganden, utöver hans uppdrag som han fått genom lagstiftning, hör flera miljörelaterade engagemang. Som exempel har han startat Kung Carl Gustafs Miljötävlan och den internationella miljökonferensen Royal Colloquium. Han var ordförande för den svenska avdelningen avVärldsnaturfondens förtroenderåd 1988-2022.[58]
Han ansvarar även för att godkänna och ta emot utländska ambassadörer, genom högtidliga audienser. Ambassadörer från Sverige som ska bli godkända av andra statschefer får först sin underskrift från Carl Gustaf.I egenskap av Sveriges kung är Carl Gustafstormästare överSerafimerorden,Nordstjärneorden,Svärdsorden ochVasaorden, samt herre och mästareCarl XIII:s orden. I denna egenskap innehar han den högsta graden inom varje orden. Han utdelar Serafimer-, Svärds-, Vasa- och Nordstjärneorden och Carl XIII:s orden samt dekungliga medaljerna.
"Vi Carl Gustaf, Sveriges Konung, göre veterligt: att som den högste Guden behagat hädankalla den fordom Stormäktigste, Högborne Furste och Herre Gustaf VI Adolf, Sveriges, Götes och Vendes konung, och Vi, enligt och i kraft av den av Svea Rikes Ständer under 26 september 1810 upprättade och fastställda Successionsordning, efter Högbemälte Herre, uppstigit på den Kungliga Svenska Tronen.
Alltså försäkra Vi härmed högtidligen och på det kraftigaste, att Vi vilja och skola styra Riket efter den av Rikets Ständer under den 6 juni 1809 fastställda och av Konung och Rikets Ständer till efterlevnad antagna Regeringsforms bokstavliga föreskrift samt Rikets övriga gällande grundlagar, allmänna lag, och laga stadgar.
Vi skola och, i överensstämmelse med nyss nämnda Regeringsform, och lagar, så som en rättrådig Konung, och en huld fader för det Svenska Folket, genom en laglig, rättvis och mild regering, och så att Vi densamma för Gud den allra högste, med rent samvete, må kunna försvara, söka att efter Vår yttersta förmåga, befrämja rikets och varje inbyggares sannskyldiga gagn och bästa, vilket allt såsom Vi det av fri vilja och efter moget övervägande beslutit, Vi alltså bekräfta med Vårt namns egenhändiga underskrivande och med livlig ed, att Vi sådant efterleva och fullgöra skola. Så sant mig Gud hjälpe till liv och själ." —Carl XVI GustafsKungaförsäkran, den 19 september 1973
Carl XVI Gustaf valde vid sitt trontillträde att anta titelnSveriges Konung.[59] Den traditionella titeln hade dittills varitmed Guds nåde, Sveriges,Götes ochVendes Konung vilken kunde härledas tillbaka till de medeltida kungarna.[60] Titeln "Vendes konung" antogs avGustav Vasa i rivalitet medKristian III av Danmark som lagt "Goters konung" (gotlänningars) till den danska kungatiteln.[61] Vid sitt trontillträde 1972 avsade sig drottningMargrethe II alla titlar förutomDanmarks Drottning vilket, tillsammans med Carl XVI Gustafs val av titel, satte punkt för en 450-årig tvist.
Han tilltalas/omtalas formellt somErs/Hans Majestät.
Från sin födsel till och med 1950 var Carl XVI Gustaf prins med titelnSveriges arvfurste. Från 1950 till 1973 då han uppsteg på tronen bar han titelnSveriges kronprins. Vid födseln utnämndes han tillHertig av Jämtland, en titel han brukade fram till trontillträdet.
Med anledning av att Carl XVI Gustaf firade sitt 10-årsjubileum som kung 1983, fick Sverige ett nytt minnesmynt i maj samma år. Valören var 200 kronor, och upplagan var begränsad till 100 000 exemplar. Framsidan på myntet visar kungen i profil och frånsidanriksvapnet utan vapenmantel. Myntet utarbetades på uppdrag avKungliga Myntverket av konstnären Marita Norin. Storlek och metallinnehåll var samma som 1980 års minnesmynt, utgivet med anledning av att kvinnlig tronföljd då infördes. Diametern är 36 millimeter.[67]
^Betyg: svenska Ba, engelska Ba, tyska B, franska B?, kristendom Ba, filosofi Ba, samhällskunskap Ba, historia Ba, geografi AB, matematik C, biologi Ba, fysik B, kemi B, teckning Ba, musik B, gymnastik AB, uppförande A och ordning A. Källa: Rainer, (1996), s. 62
^”Toinis metod hjälpte Carl Philip”. Expressen: s. 109. 18 september 1997. ”En dyslektiker kan lära sig att läsa och skriva efter bara 50 timmars träning. Det säger nu Toini Prim, en av Sveriges ledande dyslexiexperter. Prim har tidigare bland annat hjälpt till att behandla prins Carl Philip.”
^”Med Drottningholmsom lekplats”. Dagens Nyheters Bilaga: s. 25. 16 maj 2010. ”'Rätt snart upptäcktes att Victoria hade ärvt faderns dyslexi och hon kämpade hårt för att hålla jämna steg med klasskamraterna.”
^”Två timmar med kungen : Olof Brundin möter Kung Carl XVI Gustaf”. Aftonbladet: s. 14. 21 april 1996. ”"Knugen", brukar folket säga och därmed också skoja om kungens påstådda läs- och skrivsvårigheter. Nu undrar jag om kungen verkligen har sådana? – Jovisst har jag en form av dyslexiproblem. Det är helt klart. Men det var något man inte talade om för 20 år sedan.”
Kung Gustaf och hans folk: en krönika i ord och bild .... Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1950.Libris1398586.
När var hur: aktuell årsbok 1974. Stockholm: Bokförlaget DN. 1973.Libris8261509.
Lagerstedt, Lars, red (1984). 100 år med Svenska dagbladet 1884-1984: ett sekel speglat i tidningssidor. Stockholm: Sv. dagbl.Libris8376458.ISBN 91-7738-061-4.
Rudberg, Erik, red (1947). Svenska dagbladets årsbok 1946. Stockholm: Svenska Dagbladet.Libris283647.
_(cropped).jpg)
.jpg)
.jpg)
.JPG)
