| Carl Malmroth | |
 | |
| Tid i befattningen 19 april1923–18 oktober1924 | |
| Statsminister | Ernst Trygger |
|---|---|
| Företrädare | Per Albin Hansson |
| Efterträdare | Per Albin Hansson |
| Född | Carl Anders Gustaf Malmroth 16 november1874 Mellan-Grevie socken,Malmöhus län |
| Död | 21 november1934 (60 år) Jönköpings Sofia församling,Jönköpings län |
| Nationalitet |  Svensk |
| Politiskt parti | Partilös |
| Utbildning | Lunds universitet |
| Yrke | Ämbetsman,politiker |
| Ministär | Trygger |
| Maka | Elsa Elliot(g. 1908–1931; hennes död) Elsa Herlitz(g. 1933–1934; hans död) |
Carl Anders Gustaf Malmroth, född16 november1874 iMellan-Grevie socken,Malmöhus län, död21 november1934 iJönköpings Sofia församling,Jönköpings län,[1] var en svenskämbetsman ochpolitiker.
Han varförsvarsminister19 april1923 –18 oktober1924 ochlandshövding iJönköpings län1922–1934.
Malmroth blev 1897filosofie kandidat och 1900filosofie licentiat samtfilosofie doktor på avhandlingenOm kamrarnas inbördes ställning i stater med tvåkammarsystem, allt vidLunds universitet. Han kom därefter att avläggahovrättsexamen där 1902, och tjänstgjorde sedan iJärnvägsstyrelsen ochCivildepartementet, samt som sekreterare iriksdagenskonstitutionsutskott. År 1909 blev Malmroth tillförordnadbyråchef i Civildepartementet och föredragande införRegeringsrätten, och övergick därifrån tillLantförsvarsdepartementet 1912. År 1915 blev hankrigsråd och chef förArméförvaltningens civila departements kameralbyrå.
Malmroth var i Lantförsvarsdepartementet tillförordnadexpeditionschef för administrativa ärenden 1911–1914 och för riksdagsärenden 1914–1916, samt från 1916 departementets expeditionschef. Jämsides härmed anlitades Malmroth från 1906 som sekreterare i flerariksdagsutskott, bland annat i rösträttsutskottet 1907 och i försvarsutskottet sommarriksdagen 1914, samt var sekreterare i reglementeringskommittén 1905–10 och i kommittén för riksdagsarbetets ordnande 1907.
År 1917 blev Malmrothkansliråd ochstatssekreterare, 1918 sekreterare i försvarskommissionen och var 1919–1922 försvarsrevisionens generalsekreterare; 1920 blev han statssekreterare iFörsvarsdepartementet. Efter detta blev Malmroth 19 april 1923försvarsminister iErnst Tryggersregering, och framlade 1924 regeringens förslag till ny försvarsorganisation. Efter förslagets fall i riksdagen ochandrakammarvalet 1924 avgick han med den övriga ministären 18 oktober samma år.
Efter statsrådstidens slut ägnade Malmroth helt sina krafter åt lokala uppdrag iJönköpings län, där han blivit landshövding 1922 och kom att förbli som sådan fram till sin död. Särskilt intresse ägnade han byggnadsfrågor och vägväsendet i de samhällen som börjat växa fram med järnvägens utbyggnad i länet. Han var styrelseordförande iSmålands enskilda bank 1923–1930, iMunksjö ab. 1925–1934 och iförsäkringsbolaget Allmänna brand 1930–1934.[2]
Carl Malmroth var son tillkyrkoherden,teol. dr Anders Malmroth och Gustava, född Johansson. Han var gift först med Elsa Elliot från 1908 till hennes död 1931 och därefter med Elsa Herlitz från 1933 till sin död.[2]
Riddare avNordstjärneorden, 1913.[3] Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 5 juni 1915.[4] Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1921.[5] Ledamot av andra klassen avKungl. Krigsvetenskapsakademien, 1914.[6]
Wikimedia Commons har media som rörCarl Malmroth.| Företrädare: Per Albin Hansson | Sveriges försvarsminister 1923–1924 | Efterträdare: Per Albin Hansson |
| Företrädare: Fredrik Pettersson | Landshövding i Jönköpings län 1922–1934 | Efterträdare: Felix Hamrin |